Lova funderar kring privilegier

Min son visade sig ha ett allvarligt hjärtfel när han var ett par veckor gammal. Tack vare goda rutiner i vår vård av spädbarn upptäcktes detta innan han ens var påverkad av det. Vi flögs till andra delen av landet med ambulansflyg och han opererades av några av landets bästa barnhjärtkirurger. Vi behövde inte ordna eller betala någonting.

Andra föräldrars barn dör av enkla infektioner och barnsjukdomar för att föräldrarna inte har råd att betala mutor och mediciner om de ens har möjlighet att söka sjukvård.
Jag har ångest när jag lämnat mitt barn på förskolan en jobbig morgon när vi bråkat.

Andra föräldrar lämnar sina barn i månader för att stå på knä med en pappmugg och tigga pengar utanför min mataffär.

Jag funderar över om vi ska få ihop familjelogistiken och sambons arbetsschema med babysim nu i höst.

Andra föräldrar väljer att sätta sina små barn på en alldeles för liten båt fylld med alldeles för många människor, för att alternativet är värre.

Vad har jag gjort för att förtjäna alla dessa privilegier? Inte ett jävla skit, jag har inte förtjänat någonting. Jag hade bara tur. Det viktigaste jag kan göra nu är att försöka bidra till att skapa ett samhälle där vi tar hand om varandra oavsett om vi hade tur från början eller inte.

Lova