Gästbloggare gör ett upprop för att hjälpa hemlösa

Det är kvällssamling i en kyrka. När jag går ut från kyrksalen sitter min syster på en bänk med ett par som saknar någonstans att sova för natten. I desperation frågar de henne om hon vet av något. Jag känner starkt att det är på mitt ansvar att öppna hemmet den här gången. 

Det är ett allvar i det hela, men jag känner ändå inget tvång. Samtidigt är situationen olämplig. Jag är ensam hemma som heltidssjukskriven med sviktande hälsa. 

Innan jag hunnit göra en för omfattande riskkalkyl frågar jag syrran om hon också kan sova över, på det att paret får sova hos mig. Det går bra och vi skrider snabbt till verket. Hon kör oss hem i den egna bilen som sett sina bästa dagar. Över köksbordet och lite kvällsfika lär vi känna varandra och det hela känns snabbt oväntat tryggt.

De har nu sovit hos mig några nätter och helgen är säkrad för dem med boende hos min vän. Kvinnan har uppehållstillstånd sedan några år, medan mannen är asylsökande. 

Paret är båda unga vuxna. Hon har fått jobb inom äldreomsorgen fram till hösten. De kommer närmast från boende i grannstad, och flyttar tillfälligt för arbetet. Vi har kommunicerat uteslutande på svenska, vilket fungerat bra. De är artiga och vänliga och har skött sig exemplariskt. 

De gör själva sitt bästa för att lösa sin situation, men utan kontakter är det inte särskilt enkelt. Socialtjänsten har inte varit så behjälpliga som de hade trott. 

Önskemålet är att få hyra en etta/tvåa i Skellefteå med omnejd för upp till ca 4000 kr. Jag hoppas på att någon känner någon med en lägenhet som väntar på mina nya vänner.

Har du en lägenhet skriv till sadetblev@gmail.com så skickar jag det till gästbloggaren