Jag och Sorselegården under en dag

När jag fyllde 60 fick ett papper om att jag skulle till vårdcentralen för att testa mig. De stack mig, mätte, vägde och så fick jag dricka sockerlösning som smakade som upplöst socker kryddat med aceton. Men ner gick det. Vad ska detta sluta med tänkte jag och kände mig som när jag skulle besiktiga bilen och visste att den inte skulle gå igenom.

Sen skulle jag få reda på svaren. Sköterskan hade, mycket pedagogiskt, gjort en stjärna och för varje pik så låg jag i topp. Men så kom kolesterolen den var inte riktigt i topp. Men det var ingen fara men så kom vi till vikten, oj oj oj där tog stjärnan en egen väg och gick bakåt och kom nästan ut på andra sidan. Snacka om dalande stjärna. Nu återkom besiktningskänslan och jag insåg att jag hade fått tvåor, det här kommer inte gå bra tänkte jag. Bara att hoppas på att det inte blir körförbud.

Sköterskan sa att man kunde ordinera förebyggande hälsovård om jag var intresserad. Hon var fortfarande mycket pedagogisk och mjuk. Jag tittade på henne och sa, du menar att jag är för fet och behöver komma ett boot camp för överviktiga? Jag menar, vem har inte sett hur det går till på tjockis-teven. Stackars människa hon nästan dog av förskräckelse över mitt yttrande.

Jag förklarade, skrattande, att jag och min kropp hade levt tillsammans i 60 år så vi hade inga hemligheter för varandra och tack ja till erbjudandet och sa, jag åker gärna på ett boot camp för feta. Nu kostade hon på sig ett osäkert leende. 

Jag gick där ifrån med broschyrer och telefonnummer, hon skulle se till att det kickades en remiss. Sen skulle jag få komma på ett utvärderingssamtal och fler prover innan ett beslut om mitt fetmaläger blev klart. Vad ska man säga, jag blev antagen.

De ansåg att jag uppfyllde alla kriterier för att få åka till Sorselegården en vecka till hösten. Mitt BMI fanns det mer att önska av och min framfart, som hon kallade stress ville de också ta itu med. Och nu har jag varit på en fördag där min kondition värderats och nya tester tagits.

Konditionstestet sa att jag låg över normal på syreupptagningen men det drogs ner av vikten så jag hamnade på normal. Kanske enda gången jag varit normal på lång tid. Sen gick vi genom huset käkade lunch och hade en allmänt trevlig dag. 

Jag ser fram emot att åka till Sorselegården till hösten

Lev och må
Britt-Inger