Förlag DIKKO och en liten dikt

Det var länge sedan jag skrev här nu. Det är fullt upp i livet just nu. Jag jobbar på med magasin DIKKO och på Kärngården. Jag är så lyckligt lottad att kunna jobba med det jag tycker allra mest om. Nämligen med människor och med att skriva. 

Magasin DIKKO har startat ett förlag, Förlag DIKKO, och där kommer vi ge ut böcker. Förlaget kommer ägna sig åt att trycka böcker som kanske inte hade blivit tryckta av de stora bolagen. Inriktningen kommer så klart vara resande/romer, men även andra minoriteter.

Just nu håller vi på med Sagan om Valentin, som är en direktöversatt saga från svenska till resandromani. Vi hoppas den ska bli klar under våren/sommaren. Tanken är att man ska kunna läsa en mening på svenska och direkt under kommer den står ordagrant på resanderomani. Sagan består av utgivna och outgivna berättelser från Dinglarens väg som är bearbetade av mig till en saga och sedan översatt av flera resande. 

Senare i höst/vinter kommer vi ge ut boken Resandefolkets berättelser - Vornsos manusch som är en uppföljare, om än fristående, till antologin Dinglarens väg - Vorsnos drom. Den här boken är en metodbok om hur vi gick till väga när Dinglarens väg blev till. Den är också en antologi med många roliga, fina, tragiska berättelser av resande. 

På Kärngården har i en skrivarverkstad och jag har så smått börjat dikta igen. Jag är minst sagt trevande och ringrostig,  poängen med skrivarverkstan är att utmana sig sig själv hela tiden. Jag gillar att rimma så därför ska jag försöka skriva utan rim. Det går så där, jag tycker det är svårt. Här kommer i alla fall ett av min alster i alla fall, med rim. 

Björkens musöron sticker fram när stammen glittrar av silver och tallens kottar hänger på rad.
Allt medan månens lyse kastar sitt ljus på den gröna sjön där laxen viftar på sin rumpa så sorglöst glad

En skalbagge är fångad och tittar ut genom burkens glas, den piper och krafsar i sin kur.
Snigeln åker skridskor i sitt slem på marken och myggan gömmer sig i gräset för att ta sig en lur.

Nere på stranden syns spår av enhörningens hovar medans älvan i mörkret flyger fram.
Skuggan startar och lyfter mot skyn på sina skira vingar, fiser och stiger till väders mot bergets kam.

Du store lilla människa gråt ut mot en vattentät tröja och låt din kropp intas av glädjen skratt.
Låt ditt sinne fyllas av lycka, solsken och njutning när luften fylls av ljudet från en spunnen katt.

Lev och må
Britt-Inger