Stridsvagnar och eftertankar

måndag 10 oktober 2011

Partiledardebatten

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet bojkottade partiledardebatten i TV igår vilket gjorde debatten till en lite märklig tillställning. Om de gjorde rätt eller fel, hmmmmmm, jag kan förstå deras argument och deras ställningstagande i sak. Detta eftersom SD 9 av 10 gånger röstar med sittande regering så var de placerade fel, men de är onekligen i opposition. Ingen vill nog ha dem vid sin sida, så lottning kanske hade varit på sin plats.

Vad att säga om debatten då, ja udden av den var lite borta i och med att S och V inte var där. Men jag måste säga att miljöpartiet stod som den stora segraren i debatten. Åsa Romson var också den som stod för det som livade upp debatten med sitt lilla utbrott där hon blev upprörd på Jimmy Åkesson när han pratade om att vi släpper in invandrare från Somalia. Hon frågade honom, vet du hur det ser ut i Somalia just nu? Vet du att det finns familjer som har sina barn där medan det är svält och krig. Jag tycker att det ligger i den hela mänskliga humana själen att välkomna familjer att återförenas, och det vill du stoppa.

I övrigt tyckte jag debatten var en ganska lam historia där SD la fram en politik som inte verkade vara genomförbar. Och Fredrik Reinfeldt menade att SD lät som sossarna i vissa uttalande. Tidningarna menar att statsministern satte Åkesson på plats, men jag vet inte det jag, Reinfeldt var inte direkt framträdande i debatten.

KD;s Göran Hägglund såg trött ut. Jan Björklund (FP) var inte heller speciellt snärtig, han verkade ha varit på samma fest som Hägglund och inte riktigt vaknat upp till debatten. För Annie Lööf (C) gick det desto bättre, även om jag kan tycka att bara för att man efterträder Maud Olofsson så behöver man kanske inte ta efter hennes klädstil. Varför måste unga kvinnor som kliver uppåt i politiken tanta till sig så fruktansvärt, tant Mona gjorde likadant. Åsa Romson (MP) tyckte jag vann hela tillställningen med att vara påläst och engagerad, hon var den enda som visade upp lite känslor och kryddade en annars tam debatt. Jag saknade Socialdemokraterna och Vänstern i debatten, kanske hade de kunnat hjälpa Miljöpartiet att liva upp debatten.

Lev och må

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar