Stridsvagnar och eftertankar

söndag 27 oktober 2019

Arla morgonstund


Vintertiden är här och så klart kan jag inte sova utan vaknar tidigt. Tystnaden omger mig som en varm filt, kaffet ångar hett på bordet, djurets lugna andetag talar om att han sover. Gubben ligger kvar i sängen och av sovljuden att döma så befinner han sig i drömmarnas värld.

Under natten har det kommit snö som lyser upp den tidigare så gråa blöta världen utanför fönstret. Sakta börjar huset vakna, morgonens varma tystnad har övergått till att kännas lite kall. Kanske måste vi höja värmen på elementen lite nu när kylan kommer och vintersnön singlar ner från himlen.

I tankarna förbereder jag mig för det som ska hända under dagen, men än så länge är det bara i tanken som jag är aktiv. Jag sitter i soffa med min dator och tänker att det är ingen brådska, söndag är en vilodag, i alla fall en stund till.

Djuret har börjat röra på sig, ljuden från sovrummet säger att gubben har börjat vakna, kaffet är slut och friden i huset har ersatts av dagens aktiviteter. Det spolas i kranar och på toaletter, det skramlas i porslin och dagens lukter når mina näsborrar. Kanske är det dags att klä på sig, fast nej, jag väntar nog en stund till.

Johanna skriver till mig på fb, en till som påverkas av vintertiden. Snön fortsätter att komma, ljuset säger att morgonen har gått mot sitt slut. Djuret har lagt sig utanför sovrumsdörren i väntan på att husse ska gå upp. Själv tänker jag ta mig en kopp kaffe till och fortsätta mysa i soffan. Gud skapade ingen brådska sa alltid min mamma, det gjorde människan.

Njut av stunden
Britt-Inger

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar