Spårning och B-uppsats

I morse tog jag bara Casper och Jackson med mig på promenaden. Bamse tyckte att gårdagens promenad var för lång, så han fick vara hemma idag. När jag hade på börjat min hedenrunda kom jag på att jag skulle lägga spår åt hundarna. Sagt och gjort, jag lade ett ganska kort åt Jackson eftersom det är hans första och det är vigktigt att han får lyckas. Vi gick vår runda som tar mer eller mindre än timma att gå och sen var det dags för spårningen. Spännande värre att se hur det skulle gå för Jackson.
Jag satt fast Casper vid ett träd i närheten och gick fram till starten med Jackson.

Jag hade markerat starten med ett kryss

Jag sa sök och markerade med handen att Jackson skulle söka, han tittade på mig som om jag var konstigare än vanligt. Dessutom så satt Casper bakom oss och hörde vad jag sa så han började gny upphetsat, vilket inte gjorde Jacksons funderation mindre. Så jag flyttade Casper utom synhåll för oss och provade igen, den här gången tittade han på mig som han trodde att det snurrat runt för mig. Så jag kopplade honom och började leda in honom på spåret med uppmaningen att söka. Efter cirka en meter så gick det upp en talgdank för honom och han stoppade näsan i backen fann spåret och sen bar det iväg. Han före och jag efter med ett kort koppel, jag trodde han skulle reagera på mitt klunsande men inte det inte, han fokuserade på spåret och gick klockrent i det och fick sin belöning i form av torkad lever när han kom fram. Vilken naturbegåvning, det var inga tveksamheter när han väl kom över att jag inte var helidiot utan att jag ville något.

Sen var det Caspers tur som vid det här laget var ytterst upphetsad och satte iväg när jag släppte honom. Spåret var ingen sak för han att ta, utan han gick även i mitt spår som ledde ut till vägen, dessutom så sökte han upp Jacksons spår och tog det med. Får nog göra det lite svårare för Casper nästa gång.

Under tiden Casper gick sitt spår satt liten Jackson snällt och väntade

På vägen tillbaka hem igen tog vi trappen och tränade på att gå bakom, vilket inte heller var några problem. Kanske gick det så pass smidigt för att Jackson tyckte att trappen var lite läskig. För senare på kvällen tog vi den en gång till och då försökte han smita förbi mig, men vi tränade bakom även denna gång.

Trappen är som synes ganska så lång och brant, så jag har en viss förståelse för hans tvekan.

Annars så har jag mest suttit vid datorn idag och försökt att göra färdig min B-uppsats och nu börjar jag vara på slutet, tack och lov för det. Jag har bestämt att jag ska göra klar den nu under den här ledigveckan, så jag får en sak mindre att tänka på.