tisdag 1 januari 2019

Fattigdom är ett fenomen som samhället blundar för


Det som inte syns finns inte

Jag skrev en krönika innan nyår om hur vi ser på fattigdom och hur vårt samhälle skiter i de som befinner sig längst ner i sammhällshierarkin.

"De flesta går förbi tiggaren utan att se personen eller den fattigdom den står för. Sen får vi inte glömma att människorna gav ju tomten en samvetspeng före jul och den pengen räcker länge, för någon måtta får det ändå vara på givandet. Det skvalar musik ur alla högtalare, det är pimpat överallt och ljusen lyser för fullt för nu vankas det nyår. Ingen ser heller den hemlöse som pantar sina flaskor för att få pengar till mat."


Krönikan heter "Nyårsbetraktelse" och finns i DIKKO.
"Härbärgen och andra sociala inrättningar ger mat till de människor som inget har, till de som ingenstans har att ta vägen på julafton, nyårsafton och alla andra dagar. Det är fullt hus på dessa inrättningar under vinterns högtider. Och för några få timmar kan de fattiga glömma och drömma sig bort till en varmare, trevligare tillvaro och få lite mat i magen. Innan kylan och verkligheten kommer i kapp igen."




Lev och må
Britt-Inger

lördag 29 december 2018

Mitt gamla och nya år åsså drar jag till storstan!


Om några dagar är det nytt år och då ska man ju reflektera över året som har gått.
Jobbmässtigt har slutat ett jobb och börjat ett nytt för att sen söka ett annat jobb och fått det och ska byta stad.

Privat så är det nog sig ganska likt och inte så mycket att utvärdera.

Men jobbmässigt vänder jag alltså blad och börjar ett nytt jobb i en ny kommun. Jag avslutar mitt arbete i Nordmaling och styr kosan mot Lycksele. Jag kommer sakna mina arbetskamrater det måste jag erkänna men det här jobbet gick inte motstå.

Jag har lärt mig mycket under åren jag varit i Nordmaling. Att börja arbeta i Nordmaling var en ny upplevelse för det var min allra första fasta anställning någonsin. Jag har tidigare varit egen företagare förutom när jag var ung och vickade.

Och nu byter jag jobb, fortfarande som fastanställd. Det ska bli fantastiskt roligt att få vara med och starta upp en verksamhet från början och vara med och forma den åt det håll man tror på. Att jag dessutom får fantastiska medarbetare gör inte det hela sämre. Vi är ett grymt team i Lycksele så det kan inte bli annat än bra.

Förutom det vanliga lönearbetandet så har jag varit med att starta upp magasinet DIKKO.
Sen har jag varit engagerad i lite andra projekt som har haft med resandefolket att göra men den stora grejen har ändå varit magasinet som jag är både nöjd och stolt över.

I februari lämnar jag alltså min lilla vindsvåning i Nordmaling mot en etta på bottenplan endast fem minuter från jobbet. Kunde inte ha fått tag på bättre jobblägenhet än så. Nu tar jag mina hundar och mitt pick och pack och intar Lycksele för nytt arbete.

Se upp LappStockholm here I come!

Lev och må
Britt-Inger

lördag 22 december 2018

Tant har fyllt 60 år



När jag fyllde 30 år blev jag uppvaktad av vänner och bekanta. Annars brukar min födelsedag gå ganska obemärkt förbi. Vem har tid med kalas så där två dagar innan julafton när justressen är som värst. Det ska lagas mat, köpas julklappar till familjen, vänner och medfirare och glöm för jösses namn inte svärmor.

När jag fyllde 50 gjorde jag ett försök jag ett försök att slå på stort och bjuda på mat i en nedlagd gruva. Men familjen var utspridd och upptagna med livet så ingen hade tid att komma så jag och Roger firade den dagen själva (vilket var ganska skönt). Och efter det tyckte jag att jag hade gjort mitt när det gällde kalasandet.

Men så fyller jag 60 år och tänker inte att det ska spela någon större roll det heller. Jag kunde inte ha haft mer fel. Det var vid 60 det hände, det var nu jag skulle fira min födelsedag, med överskningspartyn, arbetskamrater som uppvaktat mig och en familjefest av sällan skådat slag. Jisses vem visste att det var 60 år som var grejen.

Nu tänker jag att det mesta kan hända.
Min dotter säger att tanten hoppade över en generation i vår familj. Hon och mormor är tanter av rang men jag har aldrig varit det. Jag måste kanske hålla med henne lite, jag har varken varit någon bullmamma eller tant, men nu när jag har fyllt 60 år kanske jag förvärvat mig rätten att kalla mig tant i alla fall för bullmamma kommer jag aldrig bli. Vi får se hur det går.

Sen ser jag en trend i detta med mina födelsedagar, jag uppvaktades när jag fyllde 30 år och sen vid 60 så nästa milstolpe blir ju då 90 år och då kommer det bli en hejdundrande fest. Tack alla fina som uppvaktat mig på min födelsedag, ett särskilt tack till min underbara familj som jag älskar mer än jag kan beskriva, ni har gjort mig både rörd och glad. Tack för alla fantastiska presenter från alla, ingen nämnd och ingen glömd..
Jag bjuder här omgående in er alla till nästa fest när jag fyller 90 då ska vi verkligen festa lös. Väl mött 2048.


Nybliven tant och 60 år ung.
Britt-Inger


torsdag 20 december 2018

Romanifolken spränger landsgränser och språkbarriärer



En ny gemenskap har uppstått. En gemenskap som inte känner några landsgränser eller språkbarriärer.

I slutet av februari och i början av mars 2018 träffades resande/romanifolk från olika länder. De kom i kontakt med varandra via DNA och insåg att de var samma folk. De första som hittade igen varandra var från USA och Sverige. Men snabbt knöt DNA ihop resande/romanifolk från andra länder också och fort växte skaran av människor och länder.

Romanifolket enades över landsgränserna och bestämde sig för att skapa en symbol för den gemenskap och det släktskap som alla kände inför varandra. Romanifolket finns överallt och nu vill de visa att deras släktskap och gemenskap lever genom att skapa symboler så som en flagga och en romanidag. 

Gemenskapen mellan romanifolken har inga landsgränser eller språkbarriärer.
Utifrån de första personerna som fick kontakt bestämdes av resande/romanifolket i de olika länderna att den 1 mars skulle vara den dag som får symbolisera att resande/romanolk världen över återigen är ett folk med en egen flagga som vi Sverige ska flagga varje år på denna högtidsdag den 29 september.

I dagarna kommer den nya flaggan röstas fram och då är föreningen över alla gränser fullbordad. 

Det finns en fb-grupp för flaggan och där står det:
"The idea for a flag unique to Romanisaels -Romanichals, all Sinti, Mannouche, and Kaale who would like to join us (we believe we are also one people!), is a purely grassroots idea sparked by Elizabeth Small-Isaacs (UK), Paul K Roos (Sweden), Amanda Schreiber (Canada/USA), Johnny Jack Pearce (USA), and is overwhelmingly supported by families in our respective countries and beyond. We believe the Romanichal flag salutes the importance of cultural unity and promotes the alliance between us, wherever we reside."


Och en hemsida. Det har tidigare skrivits om det i DIKKO. Resandefolket vill skapa egen flagga

Britt-Inger

onsdag 28 november 2018

Krönika och DIKKO


Skrev en krönika till DIKKO som handlar om värderingar och familjen, om hur olika händelser och människor påverkar livet.



#Krönika. Där fanns Ryssen, Bengt Sleva och Dansken

Mina föräldrar var socialt engagerade, mamma med familjehemsbarnen och pappa med alkisarna, förutom all släkt som kom och gick hos oss. Flera av familjehemsbarnen är fortfarande en del av min utökade familj. Men där fanns också Ryssen, Bengt Sleva, Dansken och alla andra snälla gubbar som pappa hade med sig på bygget. Det fanns alltid någon som behövde tjäna sig en slant eller ha en säng att sova i, av en eller annan anledning. Jag visste aldrig hur många som fanns till frukost eller till kvällsmat.
Mitt största minne av dessa gubbar var att de alltid var arbetsklädda och att det ofta fanns en arom runt dem av nikotin, alkohol och svett. Vilken av dofterna som dominerade berodde lite på vilken dag i veckan det var och vilken tid på dygnet jag träffade dem. Det fanns en värme hos dessa gubbar som jag upplevde som en ynnest att få känna.
I övrigt så händer det mycket i mitt liv just nu. Tidningen går fantastiskt bra och responsen är än så länge odelat positiv. (Vilket vi får hoppas den fortsätter att vara också)
Jag har blivit intervjuad av minoritet.se, SVT Uutiset och Radio Romano och det känns bra att DIKKO får uppmärksamhet. 
Lev och  må
Britt-Inger

fredag 16 november 2018

DIKKO har fått en rivstart

Över 300 gilla markeringar på DIKKOs fb-sidan  på ett dygn.

Läs tidningen här dikko.nu

DIKKO får uppmärksamhet!


Minoritet.se har gjort ett reportage.
SVT Uutiset kommer intervjua mig om DIKKO nästa vecka och sen har Radio Romano har ringt och vill ha en intervju också nästa vecka.

Kanske ligger intresset i något av det vår chefredaktör skrev i sin första ledare:

“Kan man inte försöka få tillbaka det gamla på något sätt?”, har det frågats, om och om igen.
Vi bestämde oss för att göra det. I alla fall delvis. En tidning för resande. Där nyheter får samsas med gamla historier, vettlösa antaganden, husmoderstips, sånger, skrönor och skandaler.
Vi vill att ni skickar in era berättelser. Om den där gången din morfar dräpte en björn med bara händerna, din farmors sätt att göra klimp, eller din dotters kamp i skolan. Eller kontaktar oss. Om ni har en berättelse så kan vi hjälpa er att skriva den.

onsdag 14 november 2018

Den 15 november Magasin DIKKO! på nätet

DIKKO
Dik Manusch – Se Människan
Syftet med tidningen är att förmedla ett resande/romskt perspektiv i nyhetsvärlden och sprida kunskap om minoriteten romer.
DIKKO kommer utifrån en idé som några vänner fick i början av 2018. Vi saknade en tidning som hade sitt fokus på resande/romer. En tidning där det gick att dela enskilda artiklar som kunde finnas med i debatten och sprida information.
DIKKO är en partipolitiskt obunden tidning med/av/om resande/romer.

Redaktionen
Britt-Inger Hedström Lundqvist, ansvarig utgivare
Linda Lundqvist, chefredaktör
Kim Fredriksson, reportageansvarig
Kurt Magnusson, kulturansvarig och kassör
Andra skribenter/medskapare till DIKKO kommer regelbundet publiceras i notiser, debatt- och nyhetsartiklar samt krönikor som uppfyller DIKKOs målgruppsinriktning.
DIKKO drivs ideellt.
Varje bidrag går tillbaka in i verksamheten för att utveckla och skapa en bra tidning för resande/romer. Gåvorna kommer uteslutande gå till att utveckla tidningen.
Vill du stötta DIKKO?
Swisha valfritt belopp som gåva till 076 777 63 65 och eller bankgiro 187-6515, märk gåvan med DIKKO.
Vill du synas i vår tidning via annonser, artiklar mm. kontakta dikko.magasin@gmail.com


Ett stort tack till våra sponsorer och samarbetspartners

Och framförallt alla enskilda personer som skänkt pengar så att tidningen ska bli verklighet och till

RUNG , föreningen som stöttar tidningen både ekonomiskt och praktiskt
Ett särskilt tack till
Jack Rosell som gjort hemsidan.
Sandra Englund som skänkt oss loggan.

Dikko betyder ”titta” eller ”se”. Utropstecknets punkt består av ett vagnshjul som är en symbol för resande/romer, cirkeln symboliserar ”enhet”. De tolv ekrarna står för årets 12 månader, de 12 apostlarna, klockans 12 slag osv.
Utropstecknet är ett budskap om att magasinet vill att folk ska stanna upp, läsa och ta till sig av det som skrivs.
Linjen under texten går ihop med ett förlängt K som symboliserar vägarna där Resandefolket färdats och alla vägskäl det stött på. Vägarnas folk.

Gilla DIKKO på fb

torsdag 1 november 2018

Kristallnatten 9-10 november


På kvällen den nionde november 1938 startade skräcken för judarna i det Tyska riket. Naziregimen i Berlin, Tyskland gav då klartecken för att inleda en organiserad pogrom som riktade sig mot judarna och deras egendom i Tyskland och i Österrike. Glasrutorna till affärerna krossades och fönsterrutor i hus och lägenheter gick samma väg. Splittret föll ner och låg gnistrade på gatorna. Mer än 7000 butiker förstördes förutom de bostäder som plundrades och vandaliserades samtidigt som mer än 1000 synagogor som brändes. Människor lynchades, tillfångatogs och jagades av SA-styrkor och civila lynchmobbar. Natten mellan den 9 och 10 november 1938 blev en orgie i oprovocerade mord, misshandel, mordbränder och allmän vandalism. Över 20 000 judar fördes till koncentrationsläger och ett hundratal lynchades på plats.

Glassplittret som glittrade på gatorna under hela angreppet gav namnet åt förödelsen, Kristallnatten.

Men Kristallnatten hade inte kommit utan förvarning. I det tyska riket hade raslagarna skruvat upp och förstärkts allt sedan nazisternas maktövertagande 1933. Nürnbergförordningarna från 1935 fråntog alla judar, romer och resande samt färgade av afrikansk börd deras tyska medborgarstatus och rätten att arbeta med offentliga ämbeten. Personer från dessa grupper förbjöds också att ingå äktenskap eller ha sexuella relationer med ”tyskar”. Hbtq-personer förföljdes som dekadenta, psykiskt och fysiskt funktionshindrade sågs som undermåligt rasmaterial. Arvsanlag fick inte spridas. Ideologiska motståndare till rasförföljelse, militarism och nationalism fängslades och behandlades som statsfiender.
Bildresultat för kristallnatten

Kristallnatten, det regisserade och organiserade våldet mot judar i Tyskland föregicks av sådant som är högaktuellt i våra dagar så som rasism, intolerans, murar, krigsuppladdning och terrordåd.

Sverige var inte helt oskyldiga i den rasism som föregicks av tyskarna. Sverige sällade sig t.ex. till Schweiz i kravet till Tyskland på att tyskarna skulle sätta en ”J”-stämpel i judars pass, så att de svenska och ­schweiziska myndigheterna skulle kunna se vilka som var judar när tyskar reste in i Sverige.
Att vara jude blev suspekt i svenska myndigheters ögon och på så sätt kunde man skilja ut de som kunde misstänkas vilja söka asyl.
Exakt hur många judar som avvisades vid den svenska gränsen på grund av denna ”J”-stämpel är okänt, men att många av dem mötte ett grymt öde i det nazistiska Tyskland är säkert och det har vi i Sverige vår del i. 

Med tiden drogs tumskruvarna åt allt hårdare, att judarna gick mot en katastrof var inte svårt att förstå, och ändå fortsatte omvärlden att resa sina murar mot judiska flyktingar. Svensk statistik visar att efter Kristallnatten 1938 ansökte 1 750 tyskar om inresetillstånd till Sverige. Hälften av ansökningarna avslogs, de flesta gällde judars ansökningar. Judar fick inte ens resa igenom Sverige till en garanterad fri-stad i ett annat land. Tyskarna fick däremot använda Sverige som transitland.

Av de judar som fanns kvar i Tyskland när andra världskriget bröt ut, likviderades 88 procent  av dem i de nazistis­ka dödslägren.
När det gäller romer är statistiken svårare att få fram. I många europeiska länder, förekom förföljelse av romer långt före nazisternas maktövertagande 1933. Det finns därför inga exakta siffror på hur många romer som fanns i Europa vid tiden för andra världskriget. Det är också svårt att veta hur många romer som mördades. Forskare är ändå överens om att mellan 200 000 och 500 000 romer mördades, det utgjorde ungefär en fjärdedel av det romska folket. 

Britt-Inger
Bildresultat för kristallnatten



tisdag 30 oktober 2018

Gatans entreprenörer

 

Idag kom jag hem och möttes av ett paket med ett tack för medverkan. #stolt
Gatans entreprenörer av Fredrik Bergman.
Vi startade gatutidningen Dik Manusch - Se Människan 2015 och drev den i tre år. Det var många som kunde stå upp och sälja istället för att sitta och tigga. Vi gjorde skillnad. Tyvärr gjorde omständigheterna att vi var tvungna att lägga ner.
Men precis som det står i boken så är vi i redaktionen i färd med att starta en ny men internetbaserad tidning som kommer heta DIKKO! som kommer ta minoriteten romers frågor på allvar.
Vi väntar nu bara på att hemsidan för tidningen ska bli klar och sen sätter vi igång.

lördag 6 oktober 2018

Barnkonventionen blir lag januari 2020




Barnkonventionen kommer inlemmas i svensk lag och börjar gälla från 1 januari 2020.
 
Vad blir det för skillnad?
Barnkonventionen antogs1990 i Sverige och har sedan dess varit juridiskt bindande, men det har inte räckt på långa vägar. När konventionen blir till lag kommer det bli tydligare att barn är egna individer med egna rättigheter.

Barnkonventionens nya, högre status som svensk lag innebär egentligen inga nya rättigheter för barnen. Utan skillnaderna kommer hamna hos myndigheter, beslutsfattarna och rättsväsendet. Det är de som kommer få bära ett större ansvar. Det är deras ansvar att se till att barnkonventionen efterlevs och tillämpas så att den får genomslagskraft i alla beslut som rör barn.

Exempel på förändringar: 
  • Barn i utsatta situationer, t.ex. barn som upplever vårdnadstvister, omhändertagna barn eller barn som befinner sig i migrationsprocessen, kommer att få ett rättsligt skydd som är starkare än det som finns idag.
  • Barnkonventionen ska alltid sätta barnets bästa i centrum i alla avseenden som rör barnet. Hela grunden för barnkonventionen stärks och skyddar på så sätt barnet och dess rättigheter.
  • Barnkonventionen kommer stärka barns rättigheter även vid en konflikt mellan svensk lag och barnkonventionen. I det system som vi har idag är det svensk lag som gäller vid en sådan konflikt t.ex. så ”vinner” utlänningslagen över barnkonventionen, det samma gäller för annan lagstiftning, såsom t.ex. LVU.
  • Barnkonventionen kommer se till att barnens röst kommer bli hörd och få större genomslag. I vårdnadstvister kommer barnens röst höras och lyssnas till, det samma gäller utredning av socialtjänsten och i asylprocessen. Barn kommer inte bara få sin röst hörd utan det de säger ska också tas hänsyn till.
  • Bestämmelserna i konventionen hänger samman, utgör en helhet och kommer få en större betydelse.
Barnkonventionen status kommer bli likvärdigt med andra lagar i Sverige (t.ex. socialtjänstlagen, utlänningslagen och föräldrabalken). Barnkonventionen kommer ensamt kunna åberopas i svenska domstolar, den behöver ingen annan lag för att stödja sig på. Något som inte varit möjligt tidigare. Barnkonventionen ligger som en grund för barns rättigheter och kommer fungera som det yttersta skyddsnätet när andra lagar fallerar.

Redan nu har det så kallade kunskapslyftet påbörjats detta trots att lagen inte träder i kraft för än januari 2020. 
Det är många myndigheter och instanser som behöver förbereda sig och öka sin kompetens om barns rättigheter utifrån den nya lagen så att i januari 2020 är de beredda att använda den till fullo.

Barnkonventionen är en lag som tar till vara barns rättigheter och låter den lilla rösten bli stark och betydelsefull.