onsdag 10 juli 2019

Förslag: En myndighet för romska frågor, en mycket kort sammanfattning


En myndighet för romska frågor



Långsiktighet och stadga i arbetet framåt - en myndighet för romska frågor


En mycket kort sammanfattning av förslaget. 
Längst ner hittar du länken till förslaget i sin helhet.

Område 1 Stöd, samordning och kunskapsspridning

I fråga om stöd, samordning och kunskapsspridning har det från flera håll uttryckts ett behov av att information om insatser som pågår i syfte att säkra romers rättigheter samlas och sedan sprids till andra aktörer bl.a. genom att goda exempel lyfts fram.

Åtskilliga har pekat på behovet av en samlande aktör som kan samverka med både statliga och kommunala förvaltningsmyndigheter och i detta lyfta minoritetens behov. Vikten av att verka och ha en stabil plats i befintliga samhällsstrukturer har också tagits upp och att aktören i ett sådant sammanhang ska kunna hävda de rättigheter som tillkommer minoriteten och uttrycka dess behov på ett trovärdigt sätt.

Behov av att utveckla formerna för samråd, utökat stöd åt det romska civilsamhället och till myndigheter och kommuner har också framkommit. I det har ofta lyfts upp att det behövs faktaunderlag och statistik som det romska civilsamhället kan använda i sina kontakter med myndigheter och kommuner.

Många har gett uttryck för att det finns en stor okunskap om minoriteten romer på lokal, regional och nationell nivå hos såväl politiker som hos den breda allmänheten, exempelvis barn och unga. Vikten av kunskapshöjande åtgärder om minoriteten för allmänheten och inom minoriteten har betonats.

Några har uttryckt ett behov av råd och stöd för enskilda romer på nationell nivå. Andra menar att det finns behov av en remissinstans som kan sätta frågan om romers rättigheter i en nationell kontext. Ytterligare några ser behovet av att utveckla metoder som syftar till att ta bort hinder som i dag förhindrar att romer kan åtnjuta de mänskliga rättigheterna fullt ut. Övergripande bedömningar Ds 2019:15 48

Område 2 Kultur och språk

I fråga om kultur och språk uttrycks ett behov av att få utbyta och revitalisera kunskap om minoritetens kultur, språk och historia såväl inom minoriteten som helhet som i olika romska grupper. Vissa uttrycker ett behov av identitetsstärkande åtgärder, behov av en gemensam historiebeskrivning och förbättrade kontakter med forskarsamhället i syfte att åstadkomma detta.

Andra pekar på behovet av ett gemensamt arkiv för att samla information om minoriteten romer för romer. Flera har uttryckt ett behov av synliggörande åtgärder ute i samhället, såsom ett nationellt kulturcenter samt firande och synliggörande av högtidsdagar.

Område 3 Delaktighet och inflytande

När det gäller delaktighet och inflytande har behov av att utarbeta en långsiktig strategi för att öka minoritetens inflytande påtalats. Det har också förts fram att det behöver arbetas med delaktighet i syfte att skapa en process för maktdelning mellan minoriteten och det övriga samhället.

En del har pekat på behovet av att driva förtroendeskapande processer både inom minoriteten och i förhållande till samhället i övrigt. Det har också uttryckts ett behov av en struktur för kontakter med regeringen och Regeringskansliet och att det behövs en representativ röst för minoriteten i samhällsdebatten.

Område 4 Uppföljning och tillsyn

I fråga om uppföljning och tillsyn har det i någon mån uttryckts ett behov av ett uppföljnings- och utvärderingssystem för rekommendationer av internationella organ och av strategin för romsk inkludering. Några enstaka har pekat på behovet av effektivare tillsyn av lagstiftningen inom minoritetspolitiken och en förbättrad möjlighet att driva individärenden i domstol i situationer där romers åtnjutande av de mänskliga rättigheterna har kränkts.

Det har uttryckts behov av en instans som iakttar och rapporterar om antiziganism i samhället och som på ett mer aktivt sätt kan lyfta upp och bemöta diskriminering i samhället som drabbar minoriteten. Ds 2019:15 Övergripande bedömningar

Område 5 Jämställdhet, barn och unga samt äldre

Inom området jämställdhet, barn och unga samt äldre har framför allt behov av åtgärder som syftar till att tillgodose kvinnors intressen lyfts fram men även intressen som barn och unga har. Särskilt frågan om inflytande och delaktighet har nämnts som ett område där det finns behov av åtgärder. Några enstaka har även uttryckt att det finns anledning att beakta de traditionella strukturer som finns och då framför allt den betydelse äldre individer har inom minoriteten.

En myndighet för romska frågor ska inrättas

Förslag: Ett nationellt center för romska frågor i form av en statlig förvaltningsmyndighet ska inrättas. Myndigheten ska få namnet Myndigheten för romska frågor. Myndigheten för romska frågor ska ha ett nationellt ansvar att främja arbetet med mänskliga rättigheter för den nationella minoriteten romer. I det ingår att vara ett stöd i arbetet med att motverka antiziganism.

Romskt inflytande och delaktighet säkerställs

Förslag: Myndigheten för romska frågor ska driva verksamheten i nära kontakt med den nationella minoriteten romer, säkerställa en lokal förankring av verksamheten och att verksamheten når en lämplig geografisk spridning.

Myndigheten för romska frågor

Förslag: Myndigheten för romska frågor ska vara en nämndmyndighet och ligga under en värdmyndighet.

Närmare överväganden i fråga om formen för Myndigheten för romska frågor

Förslag: Nämnden som leder Myndigheten för romska frågor ska utses av regeringen. I nämnden ska det finnas romsk kultur- och språkkompetens. Kansliet ska ledas av en kanslichef som utgör länken mellan nämnden och kansliet. Värdmyndigheten ansvarar för kansliet, lokal och tillhörande uppgifter. Bedömning: Nämnden bör präglas av en jämn fördelning vad gäller kön och sakkunskap inom samhällsområden särskilt relevanta för myndighetens utförande av sina uppgifter.


Lev och må
Britt-Inger

torsdag 4 juli 2019

Jag och Sorselegården under en dag



När jag fyllde 60 fick ett papper om att jag skulle till vårdcentralen för att testa mig. De stack mig, mätte, vägde och så fick jag dricka sockerlösning som smakade som upplöst socker kryddat med aceton. Men ner gick det. Vad ska detta sluta med tänkte jag och kände mig som när jag skulle besiktiga bilen och visste att den inte skulle gå igenom.

Sen skulle jag få reda på svaren. Sköterskan hade, mycket pedagogiskt, gjort en stjärna och för varje pik så låg jag i topp. Men så kom kolesterolen den var inte riktigt i topp. Men det var ingen fara men så kom vi till vikten, oj oj oj där tog stjärnan en egen väg och gick bakåt och kom nästan ut på andra sidan. Snacka om dalande stjärna. Nu återkom besiktningskänslan och jag insåg att jag hade fått tvåor, det här kommer inte gå bra tänkte jag. Bara att hoppas på att det inte blir körförbud.

Sköterskan sa att man kunde ordinera förebyggande hälsovård om jag var intresserad. Hon var fortfarande mycket pedagogisk och mjuk. Jag tittade på henne och sa, du menar att jag är för fet och behöver komma ett boot camp för överviktiga? Jag menar, vem har inte sett hur det går till på tjockis-teven. Stackars människa hon nästan dog av förskräckelse över mitt yttrande.

Jag förklarade, skrattande, att jag och min kropp hade levt tillsammans i 60 år så vi hade inga hemligheter för varandra och tack ja till erbjudandet och sa, jag åker gärna på ett boot camp för feta. Nu kostade hon på sig ett osäkert leende. 

Jag gick där ifrån med broschyrer och telefonnummer, hon skulle se till att det kickades en remiss. Sen skulle jag få komma på ett utvärderingssamtal och fler prover innan ett beslut om mitt fetmaläger blev klart. Vad ska man säga, jag blev antagen.

De ansåg att jag uppfyllde alla kriterier för att få åka till Sorselegården en vecka till hösten. Mitt BMI fanns det mer att önska av och min framfart, som hon kallade stress ville de också ta itu med. Och nu har jag varit på en fördag där min kondition värderats och nya tester tagits.

Konditionstestet sa att jag låg över normal på syreupptagningen men det drogs ner av vikten så jag hamnade på normal. Kanske enda gången jag varit normal på lång tid. Sen gick vi genom huset käkade lunch och hade en allmänt trevlig dag. 

Jag ser fram emot att åka till Sorselegården till hösten

Lev och må
Britt-Inger

lördag 1 juni 2019

Kall sommar skapar mer arbete



Sitter i stugan och svär över vädret. Idag regnar det inte men vi håller fortfarande på att blåsa bort. Fördelen är att jag får mycket gjort för magasin DIKKO så inget ont som inte har nåt gott med sig.

Att arbeta med en tidning på sin fritid innebär en massa jobb när man är ledig, så dåligt väder gör att jag hinner med saker annars skulle tagit längre tid. En dröm är att jag skulle få arbeta med tidningen på heltid och få betalt för det, tänk så häftigt. Det kommer förmodligen aldrig inträffa men det hade varit häftigt.

I sommar kommer jag inte vara ledig från mitt lönearbete så mycket. Ibland får man skylla sig själv när man byter jobb precis när man byggt upp möjligheterna till lång ledighet. Samtidigt så trivs jag otroligt mycket på och med mitt jobb så det gör inte så mycket. Jag har alltid gillat att bygga upp saker och driva framåt, skapa är så sjukt roligt, speciellt när jag ser att resultatet blir bra.
Vilket fantastiskt team vi är, kunde inte önskat mig bättre arbetskamrater.

I stugan har jag fixat med växthuset och väntar på värmen så det börjar växa lite bättre. Jag älskar att odla och utan växthuset hade det varit svårt när man bor där värmen ibland uteblir. Nu ska jag gå ut och stoppa ner händerna i jorden och kanske få inspiration till något nytt i DIKKO

Lev och må
Britt-Inger

fredag 10 maj 2019

Olika är vackert - olika är bra!


Jag såg en film om en tjej med Downs syndrome, hon lyckades med saker som ingen trodde hon skulle klara av. Jag blev rörd över hennes fantastiska förmågor och såg hur magiskt vackert det var just för att hon var olik.

Mångfald och olika är en förutsättning för det fulländade. En svart/vit regnbåge är inte rolig, men tillsätt olika färger så blir den vacker. Mångfald är berikande och vackert.

Att följa sin egen vilja är underbart och gör att barnen växer om de får lov att vara annorlunda men ändå bli uppskattade. Att skapa ett tillåtande klimat kring barn som är olika gör att de kan växa upp till trygga vuxna. De kanske inte alltid hanterar saker på det sätt som systemet vill utan kanske gör det på sitt sätt, så att det ska bli bra för dem. Anpassa systemet efter barnen inte barnen efter systemet så kommer barnen växa upp känna sig lyckade istället för misslyckade.

Det är vi i vuxenvärlden som skapar misslyckandet.

Skolan är inte gjord för barn som är annorlunda utan försöker hela tiden pressa in barnen i systemet och när det inte går skyller det på barnen, för skolan har ju tagit fram pedagogik och försökt. Kanske var det deras pedagogik som inte fungerade, bara för att den är fin och bra betyder det inte att den är funktionell.

Om det inte fungerar gör något annat ända tills det fungerar. Tänk utanför boxen.

Vuxenvärlden, skolan, systemet är inte anpassat efter barnen, så gör om och gör rätt istället för att få barnen att må dåligt. Det är inte de som gör fel, det är vi som är vuxna som inte kan anpassa rätt till de som är olika.

Punkterna är tagna ur boken ”Ten Things Every Child with Autism Wishes You Knew” av författaren Ellen Notbohm. Hon är mamma till söner med autism och adhd.

1. Jag är ett barn
Autism är något jag har, det är inte vad jag är. (Är du bara en sak, eller är du en person med tankar, känslor, preferenser, idéer, talanger och drömmar? Är du överviktig, har glasögon eller klumpig? Det kanske är det jag ser när jag först träffar dig, men du är något mer än så eller hur?)

2. Mina sinnen är osynkade.
Det innebär att vanliga ljud, dofter, smaker, och beröring som du kanske inte ens lägger märke till kan vara direkt smärtsamt för mig. Min hjärna kan inte filtrera alla intryck och jag blir överbelastad.

3. Gör skillnad på kommer inte (jag väljer att inte göra det) och kan inte (jag är inte förmögen att göra det).
Det handlar inte om att jag inte lyssnar på dina instruktioner eller att jag struntar i dig, jag förstår dig inte och kan alltså inte göra det du ber mig om.

4. Jag tolkar saker konkret och bokstavligt.
Jag blir förvirrad av dolda metaforiska uttryck, idiom som ”att ha huvudet på skaft” eller ”dra öronen åt sig”. Ordspråk och sarkasm är också svårt att förstå.

5. Lyssna på alla mina sätt att kommunicera.
Det är svårt för mig att förklara vad jag behöver när jag inte har vägar att beskriva mina känslor. Var vaksam på mitt kroppsspråk, om jag drar mig undan, blir irriterad eller andra tecken på att något skulle vara fel.

6. Visa mig! Jag är visuell.
Visa mig hur man gör någonting, istället för att bara berätta. Och var förberedd på att visa mig flera gånger, tålamod och träning hjälper mig att lära.

7. Fokusera och bygg på mina starka sidor i stället för mina svaga.

8. Hjälp mig i sociala situationer
Det kan se ut som att jag inte är intresserad av att leka med andra barn. Men det kan vara så att jag inte vet hur jag ska inleda en konversation eller hur jag ska ta mig in i leken.

9. Identifiera vad som leder till sammanbrott (meltdowns)
Utbrott och låsningar är obehagligare för mig än för dig. De uppstår för att jag pressat mig själv för hårt och utsatt mig för intrycksöverbelastning eller blivit pressad över min gräns socialt. Utbrotten kan förebyggas om man lär sig se ett mönster.

10. Älska mig villkorslöst
Kasta bort tankarna ”om du bara kunde…” eller ”varför kan du inte bara…” Du uppfyllde inte heller alla förväntningar dina föräldrar hade på dig, och du skulle inte vilja bli påmind om det hela tiden. Jag valde inte att ha autism. Utan ditt stöd är mina chanser att växa upp som en självständig individ och lyckas i livet väldigt små. Vi måste leva efter tre ord: Tålamod. Tålamod. Tålamod.

Britt-Inger

lördag 4 maj 2019

Försöker få till ett möte med vår kulturminister


Skrev brev till Amanda Lind. Ska bli intressant att se om jag får nåt svar. Frågade om hur hon tänker kring att jag och Kurt anser att resandebarnen ska ha en ursäkt av staten.

Vi träffade Alice Bah Kuhnke juli 2017 och framförde vad vi ansåg. Hur blev det fru kulturminister?
Nu kommer vi ställa samma fråga till Amanda Lind.

Bakgrunden till att vi vill få till stånd detta mötet är att mellan åren 1920-95 placerades minst 250 000 barn i fosterhem och barnhem. En stor del av dessa barn tillhörde Resandefolket och blev i och med omhändertagandet skilda från sina familjer och sin kultur. De skulle omprogrammeras för att bli ”dugliga” medborgare.

Både ersättningsnämnden och Kommissionen mot antiziganism har avslutat sina arbeten. Ersättningsnämnden upphörde som myndighet den 30 juni 2016 och det går inte längre att kontakta myndigheten. Den 30 juni 2016 upphörde också möjligheten till stödsamtal genom S:t Lukasstiftelsen. Kommissionen mot antiziganism avslutade sitt arbete den 20 juni 2016, då kommissionen lämnade in sitt slutbetänkande till regeringen ”Kraftsamling mot antiziganism” SOU 2016:44.

Ingen av dessa instanser har överhuvudtaget engagerat sig i alla barn som blev omhändertagna på etniska grunder. Detta trots att det pågick en systematisk utrotning av Resandefolket. Staten omhändertog barnen och satte dem i ”särskola” så att staten kunde använda sig av steriliseringslagarna när de blev äldre. Att man genom sterilisering och lobotomering av vuxna och omhändertagande av barn försökte begå ett folkmord på Resandefolket är det ingen som tagit hänsyn till eller lagt fokus på.


Ska bli intressant att se hur vår nya kulturminister tänker i denna fråga.

Fortsättning följer
Britt-Inger

måndag 15 april 2019

DIKKO får fler och fler läsare


Det går framåt. Tidningen får fler och fler läsare. Själv har jag precis skrivit en artikel om cirkusar.

Cirkus är så mycket mer än bara djur och att bedriva djurfria cirkusar är idag en växande trend runt om i världen. En trend som svenska Cirkus Brazil Jack följde redan förra året i sina föreställningar. Direktören Trolle Rhodin III tog över cirkusen 1982 och hoppas på att föra cirkustraditionen vidare med enbart med mänskliga artister. Att djuren inte är en del i uppträdandet har inneburit att cirkusen fått fokusera mer på de mänskliga uppträdandena. Cirkusen har därför återskapat gamla godingar, som den Mänskliga Kanonkulan och den Starke Mannen.
Svenska Cirkus Brazil Jack har funnits i 120 år och har sett samhället förändras och trender komma och gå. Under de 120 år som Cirkus Brazil Jack slagit upp sitt tält för att locka och roa sin publik på sina föreställningar har de också upplevt/sett de problem som alla cirkusar haft. Det har inneburit sviktande besökssiffror, usla ekonomiska förutsättningar, djurrättsaktivister och dyra markhyror något som lett till att många cirkusar har lagts ner. Men nu tror Trolle Rohdin att han kan ha hittat ett vinnande koncept.
Läs hela artikeln här
Lev och må
Britt-Inger

lördag 16 mars 2019

Nu är jag installerad i Lycksele


Äntligen har jag flyttat klart, Nu kommer det bli mindre bilkörning. Februari tillryggalade jag så många mil i bil att jag inte ens vill räkna efter.

Det är med blandade känslor jag har slutat i Nordmaling. Jag har trivts så himla bra med alla människor så det är med saknad jag avlutat i Nordmaling. Jag är glad att jag fick vara med om att genomföra Regnbågsveckan i Nordmaling innan jag slutade. Det var mitt skötebarn och ett mycket roligt projekt som gjorde avtryck. Jag ser fram emot att följa utvecklingen av denna vecka i Nordmaling och lämnar över till min efterträdare med varm hand och ett lycka till. För egen del var det var dags att gå vidare, vända blad, anta nya utmaningar och att det blev Lycksele var en tillfällighet.

Nu är jag installerad på min lilla jobblägenhet som kommer vara min hemvist på veckorna. Jag har möblat och pimpar för aldrig det och börjar känna mig nöjd med resultatet. Arbetsmässigt har jag precis börjat och har mycket att ta itu med, det kommer ta lite längre tid än att pimpa en liten etta. Men det känns otroligt bra och roligt att få jobba med detta nya kommunala HVB-hem tillsammans med den handplockade personal som jobbar där.

Djuren verkar också ha bott in sig och acceptera det nya boendet. Jag längtar att våren ska komma så vi kan utforska den nya omgivningen.

Förutom att det blir nya utmaningar kommer jag få lite närmare hem till gubben och till andra delar av min familj, vilket är en stor fördel.

Jag saknar min mamma och har fortfarande inte vant mig vid att hon inte finns med i detta livet. Men det är bara att ta en dag i taget och gå vidare. Livets gång är inte så mycket att göra åt. Hennes artikel Himmelens änglar har usel timpeng är ofta läst vilket är en tröst.

Lev och må
Britt-Inger



söndag 17 februari 2019

Regnbågsveckan i Nordmaling blev ett stort TILLSAMMANSSKAP #ILoveNordmaling


Nu lider regnbågsveckan mot sitt slut och snart ska den fina flaggas tas ner.

Regnbågsflaggan är en global symbol för lika rättigheter och synliggörandet av hbtq-personer.

Regnbågsflaggan kallas ibland för prideflaggan och har sedan 1970- talet varit en samlande symbol för hbtq-personers rättigheter men även en symbol för hbtq-rörelsen runt om i världen.

Flaggan är skapad för att stå för respekt, mångfald och för fred. Den står också för öppenhet, tolerans och synliggörande. Själva flaggan består av regnbågens färger där symboliken visar på mångfalden inom hbtq-rörelsen.

Regnbågsflaggan togs fram av konstnären och gayaktivisten Gilbert Baker som var aktiv i San Francisco. Han skapade flaggan 1978 när hbtq-rörelsen sökte efter en symbol som kunde spegla mångfalden i rörelsen. Gilbert gjorde ett avtryck med sin flagga som kommer leva kvar för lång tid in i framtiden.

Nordmalings regnbågsvecka kanske inte är av den digniteten, men den har gjort avtryck. Jag har arbetat med många olika saker och varit engagerad i olika projekt men jag har sällan sett ett sånt engagemang som Nordmalingsborna visade upp under regnbågsveckan.

Nordmalings regnbågsvecka handlade om mänskliga rättigheter och framförallt rätten att få vara den man är. Under veckan knöts band och nya samarbeten utvecklades. Gamla och unga skapade mötesplatser och gjorde saker tillsammans. Jag kan bara hoppas att dessa samarbetet var början till något nytt som håller i sig.

På det sätt som regnbågsveckan i Nordmaling utvecklade sig i ett VI TILLSAMMANS var bara ett önsketänkande innan veckan startade. Jag har dessutom fått veta (och det hade varit roligt om det var sant) att det vi har gjort i Nordmaling är unikt i Sverige.

Nordmaling visar vägen för andra små kommuner hur man kan uppmärksamma hbtq och människors lika rätt genom att arrangera en regnbågsvecka utan ett pridetåg. Och jag hoppas att vi framtiden får se andra kommuner runt omkring oss som har regnbågsveckor och vackra flaggor som vajar framför kommunhuset som talar om att vi står för mångfald och mänskliga rättigheter.

Tack all fina Nordmalingbor för att jag fick vara en liten del av det fina arrangemang som alla engagerade människor till stor del skapade under regnbågsveckan. #ILoveNordmaling

Lev och må
Britt-Inger

lördag 9 februari 2019

Regnbågsveckan kom till byn

Pixaby


Måndagen den 11/2 2019 är dagen när regnbågsveckan kom till byn Nordmaling. 
En vecka där Nordmalingsbornas engagemang visar på vilket otroligt fint samhälle Nordmaling är. 

Det är klart att det finns några som knorrar lite men  det är inget emot alla de som är delaktiga och som tycker att regnbågsveckan är bra. Att dessutom tidningarna är intresserade och skriver om Nordmalings regnbågsvecka är otroligt roligt. 

Nordmaling kommer inte ha något Pridetåg utan har valt att göra veckan till en vecka där mänskliga rättigheter belyses. En regnbågsvecka handlar inte så mycket om att vara homosexuell utan om rätten att vara sig själv. 

Min vision när jag började planera veckan var att det skulle finnas breda samarbeten, det skulle byggas broar över generationsgränserna och mellan olika människor, att skolorna skulle engagera sig och att det skulle bli en trevlig och minnesvärd vecka med lite fest och glamour.

Det jag kan säga redan nu är att min vision har gått i uppfyllelse och det innan veckan ens har startat. Skolorna kommer ställa ut det som de arbetat med under veckan på Oasen och de mindre barnens alster kommer visas på bibblan hela vecka 8. Elever från skolan kommer åka till äldreboendena och pyssla. Biblioteket kommer vara ett nav under veckan med utställning och föreläsningar. Musikskolan kommer åka runt på äldreboendena för att spela kärleksmusik. Företagarna i Nordmaling och Olovsfors uppmärksammar veckan, The Chef har regnbågstema fredag och lördag på restaurangen, affärernas skyltfönster kommer lysa av färgen och kommunhuset kommer belysas i alla regnbågens färger med mera med mera. 

Det kommer bli en vecka att minnas och förhoppningsvis en vecka som blir återkommande. Jag är så glad att jag fick vara med och genomföra en vecka med så mycket engagemang, hjärta och kärlek. 

Gå in och kolla om det är något som du vill vara med på.

Intervju i VK
Intervju i Västerbottningen

Lev och må
Britt-Inger

tisdag 22 januari 2019

Himmelens änglar har usel timpeng! av Gunnel Lundqvist

För två år sedan hamnade Gunnel Lundqvist på ett korttidsboende, en ny erfarenhet för henne.  Gunnel har tidigare blivit omskriven i tidningarna Arbetaren, Oberoende och gatutidningen Dik Manusch av sitt barnbarn Linda Lundqvist men hade aldrig tidigare skrivit själv. Men nu bestämde hon sig för att ta hjälpa av sitt barnbarn och skriva en artikel för att hylla alla de fantastiska kvinnor och män som finns inom vården. Hennes insändare uppmärksammades i ett flertal tidningar och återpubliceras här som en hyllning till denna fantastiska kvinna, mamma, mormor, farmor som gjort stor skillnad för så många. 

Himmelens änglar har usel timpeng!


Jag heter Gunnel Lundqvist och är 87 år. Jag är en rik kvinna på många sätt. Jag har umgåtts med människor från alla grupper i samhället, även om mitt hjärta alltid klappat främst för människor som ingen annan ser.

Min livfulla framfart genom livet har bromsats in lite på äldre dagar. Bland annat så ser jag nästan ingenting, och hör väldigt dåligt, efter några års tumör i hjärnan. För att kunna säga det jag vill säga till er så har jag använt ett av mina barnbarns kunskaper i datoranvändning. Själv har jag genom alla år istället roat mig med symaskinen, men den ser jag inte längre.

För en tid sedan blev jag inskriven på ett korttidsboende, och det är med anledning av detta jag vill skriva några rader. Jag var skeptisk till boendet i början. Så som så många av oss äldre är misstänksamma mot saker vi inte känner till. Vi kan ju inte bara gå därifrån om det inte passar oss. Och när man vet att man är i slutet på livet så är en eventuell försämring väldigt kännbar. Jag trodde att det skulle bli dåligt. Jag hade förutfattade meningar. Och ingen gång i livet är det så skönt att ha fel som då!

Så mycket ömhet och kärlek som de här kvinnorna och männen visat sen jag kom hit har jag väl aldrig sett maken till. Jag kunde varken gå eller stå när jag kom hit. När jag försökte så föll jag. Men efter en tid med omsorg, egengjorda vitamindrycker på bär och yoghurt, i sällskap av kunnig och professionell personal så klarar jag till och med att gå på toaletten själv. Det är inte illa pinkat av en trähäst!

Jag ligger oftast i sängen, annat har jag inte ork till. Mitt rum är på markplan, och fast jag inte kan se fåglarna längre så kan jag se hur naturen byter kostym med årstiderna, och känna lukten från den.  Ibland när jag tagit en tupplur vaknar jag till doften av nybakat. Pepparkaka och sockerkaka. Det går inte med ord beskriva vad lukter betyder för en människa som förlorat flera andra sinnen. Och lukter från barndom, och från de egna barnens uppväxt. Det luktar barnaskratt och helgmys. Personalen här bakar så ofta de hinner. På sommaren tänder de grillen och även de tandlösaste av oss börjar längta efter grillat kött.

Min avdelning stängdes över julen. Vinterkräksjukan härjade våra gamla kroppar svårt. Som himmelens änglar tog personalen hand om oss. De lyfte mitt huvud när jag skulle kräkas, och strök mig över pannan. Jag som alltid varit den som tagit hand om andra fick nu det tillbaka.
Jag är inte gaggig än. Jag vet vad de tjänar för allt de gör för oss. De är fruktansvärt kunniga och kompetenta, men har inte lön därefter. Om någon grupp i samhället är värda en högre lön, så är det dessa kvinnor och män.

Undersköterskornas löner är inte i närheten av deras kompetens eller engagemang. Och det tycker jag är fel. Mitt hjärta klappar för dem som inte andra ser, och det är ingen skillnad nu. Varför berömmer ingen dessa fantastiska människor, och visar dem vilket värde de har genom en rejäl löneökning. Det kan jag tycka är skamligt. Skäms på er politiker att betala himmelens änglar så usel timpeng! Det kan komma att bli kännbart när ni själva står där inför Sankte Per.

Gunnel Lundqvist

Epilog

Gunnel Lundqvist har nu stilla somnat in på Skellefteå lasarett, januari 2019, och hennes sista tid blev som hon levat. Hon var omgiven av människor som älskade henne i rummet och i tanken. Gunnel har betytt mycket och gjort skillnad för många genom sitt liv. Hon har alltid haft plats för en till i sin stora famn och kunde alltid ordna en sängplats om det fanns behov av det. Många är de som funnit en fristad och värme hos henne. Gunnel kommer vara saknad av många.


Sov i ro.
Hela den stora utökade familjen