Nu börjar vintern visa att den menar allvar. Minusgrader och snö på marken – ja, det är bara att inse att den där tiden på året är här när man undrar varför man egentligen bor i ett land där luften gör ont i näsan.
Mina gamla hundar är inte särskilt imponerade av vädret. Kexet, eller tant Grå som jag kallar henne, vägrade gå ut i morse. Hon kurade ihop sig på soffan och ignorerade mig fullständigt. En taktik som hade gjort vilken tonåring som helst stolt.
Till slut fick jag upp henne, men hon gick i snigelfart mot dörren. Väl ute tvärpissade hon och ville genast in igen. Hela proceduren tog ungefär tre sekunder.
Där stod jag medan tant Grå tydligt meddelade att dagens utomhusvistelse var avklarad. Hon har uppenbarligen en mycket flexibel syn på begreppet pisserunda!
Böcker och gemenskap
Själv åkte jag till lokalen för att skicka iväg lite böcker. Det är en före detta förskola som Skellefteå kommun ordnat åt de nationella minoriteterna, och vi får bidrag till hyran. Så skönt att ha en egen plats att samlas och arbeta i.
Vi resande och romer har tisdagarna för oss själva och får då rå om alla utrymmen. Det känns värdefullt att ha en plats där vi kan träffas och hålla vår gemenskap levande.
Jag plockade också ihop böckerna som Linda och jag ska ta med oss till Jönköping den 25 november. Det är en del att ordna, men böckerna har åtminstone vett nog att sitta stilla när man packar dem. Till skillnad från vissa fyrbenta familjemedlemmar som helst vill ligga kvar på soffan.
Garnfynd och återbruk
Nu ska jag börja virka en kofta eller jacka till en av mina favoritflickor. Först ska jag göra en tur till secondhand och leta efter en luvtröja som jag kan återanvända och kombinera med virkningen. Jag gillar verkligen återbruk. Det är roligt att ge gamla saker nytt liv och skapa något personligt av sådant som redan finns.
Garnet har jag dessutom fått tag på till halva priset. Fyra nystan hade trasslat ihop sig så ordentligt att de förmodligen inte gick att sälja.
Men där kom jag!
För andra var det ett garnkaos. För mig var det ett fynd. Det gäller att se möjligheterna där andra ser problem – särskilt när det är halva priset inblandat! Nu återstår bara att hitta rätt luvtröja. Sedan får vi se vad kreativiteten hittar på. Det brukar börja med en idé och sluta med att hela huset är belamrat med garn, tyg och diverse redskap.
Alla har sin vinterstrategi
Medan tant Grå satsar på kortast möjliga utevistelse och maximal sofftid, tänker jag fortsätta med böcker, återbruk och nya projekt. Vi har alla våra uppgifter här i livet. Hennes är tydligen att protestera mot vintern. Min är att försöka skapa något fint av garn som ingen annan ville ha. Och ärligt talat tycker jag att min strategi är betydligt mer produktiv. Även om Kexet förmodligen inte håller med.
Ta hand om er i vinterkylan – och kom ihåg: ett trassligt garnnystan är kanske bara ett fynd som behöver lite kärlek. Precis som en gammal hund som helst vill slippa gå ut!
