Så
var det klart, dagen från Hell är över och den blev precis så jävlig
som jag trodde. Började med pappersarbetet på jobbet som flöt på fint.
Klockan tio satt jag i spänd förväntan inför att min uppsats skulle
ventileras. Det går fint, huvudvärken känns av, men det går fint.
Så hör
jag under skrivbordet, mitt under pågående konversation, en hund som
hulkar, nej, inte nu, så jag tar min fot och föser försiktigt bort
honom. Då spyr han, på min fot........känner hur det rinner mellan
tårna, där jag sitter och skriver om metoder, teorier och annat
akademiskt allvar, när det enda jag kan tänka på är hur den gula geggar
sipprar mellan tårna på min fot.......
Färdigt 10 minuter paus in och
tvätta fötterna, ut med hundarna, hämta en kopp kaffe. Så var det dags
igen, den här gången går det bättre,
inga störningar. LUNCH. Packa ner datorn in i bilen koppla på laddaren i
cigguttaget......men var är dongeln...letar i 10 minuter, hittar den
till sist i sidofacket på bilen där den lagt sig till ro. In i bilen,
gasen i botten, hinner precis till 12.40 kopplar upp mig, tvingar
den som är med mig att köpa p-biljett, en ny lärdom för honom. Springer
med honom dit han ska, dumpar av honom, springer till bilen igen.
12.35, phu.
Jag hann.....nästa man till rakning var en kvinna och det
avlöper bara bra där jag sitter i bilen med p-vakten cirklande utanför.
Han somska med tillbaka kommer släntrande tillbaka lagom till nästa 10 minutare. In i
bilen och iväg, ber om läshjälp, hmmmmm funkar inte så bra så att säga.
Stannar efter 20 minuter läser in mig och fortsätter en stund till, så
skriker datorn.....slut batteri, vad f...n, fixar det och fortsätter
stannar var tionde minut och läser, min medresenär ser trött ut och går
in i musikens värld via telefon och hörlurar. Så fortsätter det tills vi
är framme och klockan är tre.
Vi säger hej då på nätet, min medresenär släntrar ur bilen fortfarande med hörlurarna i öronen, min stressnivå är
på topp och jag försöker varva ner med att äta en bit.Senare på kvällen sätter jag mig på sängen och börjar putsa på uppsatsen. Nu blöder det ur ögonen och kroppen har sagt God natt, så då säger även jag det.
Lev och må
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar