Håll i hatten

Rena ledigheten att vara på jobbet, eller kanske inte. I vilket fall som helst så har jag skickat i väg min text Att störa det homogena nu. Sen har jag också bett en vän korrektur läsa den, så vi får se vad som ska ändras på. Jag har skrivit texten sedd utifrån en minoritetsgrupps ögon och den ska ingå i en bok med många fler författare med.

Under veckan som jag har varit ledig har jag också förutom att skriva text, ringt en massa samtal. Det har varit som att spotta snus i motvind, skiten kommer tillbaka igen. Men till sist så fick jag tag på en som fick änglarna att sjunga ovanför mitt huvud. Efter alla samtal så sa han precis det jag ville höra, det var så jag blev kär. Tack för människor som vågar stå för vilka de är. Han gav mig tillbaka tron på mänskligheten igen, kanske lite överdrivet, men nåt åt det hållet i alla fall.

Jag har också varit i kontakt med ett museum i Luleå, spännande värre, vi får se vad det kan ge. Just nu sitter jag bekvämt tillbakalutad i sängen på jobbet med bägge hundarna bredvid mig och datorn i knät och njuter av lugnet som har infunnit sig i huset.

Mina tankar har också gått till världens bästa Ingemar, en vän saknad mer än ord kan uttrycka.

Lev och må

Britt-Inger