Jag sa - jag har två, varpå han frågade om jag ville ha med mig klumpen hem till hunden. Jag tackade vänligt men bestämt nej till detta erbjudande. Kändes inte riktigt bekvämt att jag skulle veta att mina hundar hade ätit upp en del av min kropp.
Det blev en blodig tillställning att operera bakbenet, förmodligen för att den var större än beräknat. Men till sist blev jag ihop sydd och fick åka hem, något lättare än tidigare och lite halt. Nu får jag hoppas att det hela läker ihop bra också.
Lev och må
Britt-Inger
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar