Det är kvällssamling i en kyrka. När jag
går ut från kyrksalen sitter min syster på en bänk med ett par som saknar
någonstans att sova för natten. I desperation frågar de henne om hon vet av
något. Jag känner starkt att det är på mitt ansvar att öppna hemmet den här
gången.
Det är ett allvar i det hela, men jag känner ändå inget tvång.
Samtidigt är situationen olämplig. Jag är ensam hemma som heltidssjukskriven
med sviktande hälsa.
Innan jag hunnit göra en för omfattande riskkalkyl frågar
jag syrran om hon också kan sova över, på det att paret får sova hos mig. Det
går bra och vi skrider snabbt till verket. Hon kör oss hem i den egna bilen som
sett sina bästa dagar. Över köksbordet och lite kvällsfika lär vi känna
varandra och det hela känns snabbt oväntat tryggt.
De har nu sovit hos mig några nätter och helgen är säkrad för dem med boende hos min vän. Kvinnan har uppehållstillstånd sedan några år, medan mannen är asylsökande.
De har nu sovit hos mig några nätter och helgen är säkrad för dem med boende hos min vän. Kvinnan har uppehållstillstånd sedan några år, medan mannen är asylsökande.
Paret är båda unga vuxna. Hon har fått jobb inom
äldreomsorgen fram till hösten. De kommer närmast från boende i grannstad, och
flyttar tillfälligt för arbetet. Vi har kommunicerat uteslutande på svenska,
vilket fungerat bra. De är artiga och vänliga och har skött sig exemplariskt.
De gör själva sitt bästa för att lösa sin situation, men utan kontakter är det
inte särskilt enkelt. Socialtjänsten har inte varit så behjälpliga som de hade
trott.
Önskemålet är att få hyra en etta/tvåa i Skellefteå med omnejd för upp
till ca 4000 kr. Jag hoppas på att någon känner någon med en lägenhet som
väntar på mina nya vänner.
Har du en lägenhet skriv till sadetblev@gmail.com så skickar jag det till gästbloggaren
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar