tisdag 29 oktober 2013

Fler och fler vanvårdade nekas ersättning

Nästan hälften av de vanvårdade nekas ersättning

Nästan hälften av alla som skickar in sina ansökningar för att få ersättning för vanvård avslås. Nu har två forskare reagerat och säger att det spelar ingen roll vilken bestraffning som på den tiden ansågs "normal".

Bestraffningen är inte normal nu och agan har avskaffats av en orsak. Barn var barn även under den här tidsperioden och ett slag sved lika mycket då som nu. Så det är skit samma vad som ansågs "normalt" ersättningsnämnden bör göra sin bedömning utifrån de värderingar vi har nu.

Att använda detta som argument för ett avslag är direkt fel. Sen får de som sitter i ersättningsnämnden göra vilka tolkningar de vill. Ett slag är ett slag oavsett om det utdelades i en annan tid.

"Forskarna Bengt Sandin och Johanna Sköld vid Linköpings universitet skriver att definitionen av vanvård dramatiskt förändrades av vanvårdsutredningen." Något som alla vet, om man bara har varit det det minsta lilla insatt i vanvårdsfrågan.

"– All vanvård är ju oacceptabel, det är ju vi i ersättningsnämnden medvetna om, men vårt uppdrag är ju att bedöma vilka som har varit de mest hänsynslösa, allvarliga och upprörande fallen utav vanvård. Det är de som anses vara av allvarlig art som ska ha ersättning. Så att även om man blivit utsatt för vanvård så räcker inte det i sig utan det måste vara av allvarlig art också, och det är det som vår prövning går ut på. Även om det varit förbjudit är det inte säkert det har varit av allvarlig art ändå, säger han."

Vad som är allvarlig art är en tolkningsfråga och ersättningsnämnden väljer sin egen tolkning av det. Deras tolkning är FEL FEL FEL kan ingen få dem att förstå det. Det är så många som far så illa av den process som de tvingas igenom för att försöka så din upprättelse och så väljer man att tolka det så snävt att nästan hälften får avslag. Tragiskt, mycket tragiskt.

Kurt säger i sin berättelse Mitt liv på barnhem
Ingen som misshandlat mig eller gett sig på mig på annat vis har bett mig om ursäkt inga vittnen finns eftersom man gav sig på en när dom var ensam eller för att folk inte ens brydde sig ett dugg.

Britt-Inger 
och 
Kurt


måndag 28 oktober 2013

Livet fortsätter sin gilla gång

I går friserade jag mina hundar och fick ihop en hund till av allt hundhår. Idag har jag gjort bort en del papper, varit hos revisorn, hos min mor och handlat lite kläder idag. Hittade en blus som jag tänkte ha på Riksantikvaries höstmöte, lite snygg måste jag ju göra mig. Vi fortsätter att avsluta vårt företag, snart är det klart, och jag kommer börja mitt nya liv. 

Lev och må
Britt-Inger

lördag 26 oktober 2013

Blont barn kidnappat?

Den senaste tiden har vi sett mediadrev om barn som avvikit utseendemässigt från resten av familjen och som blivit omhändertagna. Så klart har inte dessa barn bott hos majoritetsbefolkningens familjer utan hos en minoritet vars enda brott har varit att deras barn inte har varit lik dem. 

Men hur vanligt är inte det? Alla barn liknar inte sina föräldrar. Jag har tre barn och jag undra om något av mina barn liknar mig, eller jo, kanske ett av dem. Så med den logiken skulle i alla fall två av mina barn omhändertagits, ända till JAG kunnat bevisa motsatsen, inte tvärt om? Det man kan fundera över är, var tog oskyldig tills motsatsen är bevisat vägen? 

Många i media hakar bara på och följer med strömmen i sina skrivelser. När blev det omodernt med eget tänkande? Jag menar hjärnan finns där av en orsak och inte bara som prydnad, den syns inte ens, så det gör inget om man nöter på den. 

Tyvärr så förstör de som inte nöter på hjärnan så otroligt mycket för den minoritet som hamnar i fokus för deras fördomar och okunskap. 

Det har varit många artiklar om blonda barn hos romer. Kidnappning? För alla vet ju att romer stjäl barn, eller? Dessa fördomar är just det, FÖRDOMAR och inget annat. Dessa så kallade "kidnappningar" har haft en helt naturlig förklaring i slutänden. Men då har media redan förstärkt fördomarna med sina artiklar och rubriker. Tack för det, rasisterna lär knappast läsa dementierna. 

Patricia Lorenzoni skriver i HD Änglavakt? Nej, klappjakt  att; Startskottet har gått för allmän jakt på romska familjer med blonda barn. Medierna hejar entusiastiskt på. Vänner, hör ni stöveltrampet?

Alla har alltså inte sällat sig till de skrupelfria, utan det funnits de som har nött på hjärnan och tänkt själva också ska man i rättvisans namn också säga och de journalisterna ska ha en eloge.

Bo Hazell pratar i programmet Medierna i P1 om de myter som finns om romer. Det finns även andra goda exempel på där journalister har använt sin kunskap för att ta reda på fakta. TACK, ni ska veta att ni betyder mycket.

Lev och må
Britt-Inger



fredag 25 oktober 2013

Det nya livet har börjat så smått

Hemma innebär uruselt nät, svårt att ens betala räkningarna. Funkar när det behagar och inte när jag vill, blir tokig snart....................

Har kört och flyttat kartonger, packat i och packat ur, fyllt skåp och lådor. Sovit i egna sängen, ordnat med ett kontor, som är fyllt till bredden med grejor. Börjar så sakta flytta hem igen även om jag inte har fattat det fullt ut.

Satt vinterskor på husbilen, nice, Roger (och hundarna) ska åka med mig ner till Örebro i mitten på november. Var ute och gick med hundarna på heden idag, det kändes skönt, avkopplande och kallt. Ser fram emot att jobba i kapp mig så jag slipper ligga efter med allt.

Det finns så mycket jag vill göra och så mycket jag vill hinna med. Vi får se hur det blir med allt. Föst ska jag gå ner i varv och hitta en balans i mitt liv, en balans som inte bara består av arbete. Jag har tänkt att bli lite social också, hur det nu ska går till.

Hade besök av en kompis idag, bra socialträning för oss, mig och Roger. Vi klarade det bra, vi lyckades prata om allt utom arbete. Vi till och med skrattade och hade roligt, bjöd på kaffe även påtåren glömdes av, så var det ju inte illa pinkat av en trähäst, att komma ihåg att bjuda på kaffe och vara social.

Nu sitter vi framför teven och försöker få lite nät båda två, går så där. Jag har ju lyckats se till att hamna i en bredbandsgrupp, som ska försöka få bredband till våra byar mitt i skogen. Vi får se hur det går.

Lev och må
Britt-Inger

onsdag 23 oktober 2013

Trött

Nu börjar vi gå in slutfasen på jobbet. Jag har jobbat så mycket att jag börjar vara slut som artist snart. Men det kommer en morgondag som ser ljusare ut, eller om några dagar. I natt ska jag sova som en klubbad och vakna i morgon och vara utvilad, hoppas jag på i alla fall.


Jimmy knäppte den här på mig när jag var och hälsade på honom i Norge


Vackerbarnet





Ett av de få hela fynden som vi gjorde i Krämarstan

Lev och må
Britt-Inger