Det glappar i lönesättningen, det är en överrepresentation av män i toppskikten. Kvinnor som tar plats blir mer ifrågasatta och baktalade både privat och i media. Bilan faller hårdare och exkluderingen är större.
Fredrik Larsson skriver i Oberoendes krönika att:
"Det är som om man tänker sig att samhället fungerar utan er, att er funktion är marginell.
På samma sätt är löneskillnaderna där som om er insats vore mindervärdig. Och jag BEGRIPER inte, ty jag är Västerbottning. Jag är uppväxt i en miljö där mammavälde rådde, där kvinnorna höll ordning på hushåll, barn, ladugård, karl och ekonomi. Allas inställning var ungefär densamma: utan en bra kvinna stod sig en karl slätt. Respekt för kvinnor präntades in och eftersom det handlar om ett socialt platt landskap var förmåga allt och position inget. Ditt värde bestod i din funktion, mamman var oersättlig ur alla aspekter i det samhället."
Rossana Dinamarca säger i sitt tal på kvinnodagen 2015
”Den feministiska rörelsen är stark idag. Samtidigt är vi många som får känna på det sexistiska och rasistiska hatet. Vi ska backa varandra, vi ska hålla varandras händer och hjälpas åt att stå i fronten, men vi ska aldrig, aldrig tystna.”
Och jag håller fullständigt med henne.
Vi ger oss inte
Britt-Inger
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar