Regnbågsveckan i Nordmaling blev ett stort TILLSAMMANSSKAP #ILoveNordmaling

Nu lider regnbågsveckan mot sitt slut och snart ska den fina flaggas tas ner.

Regnbågsflaggan är en global symbol för lika rättigheter och synliggörandet av hbtq-personer.

Regnbågsflaggan kallas ibland för prideflaggan och har sedan 1970- talet varit en samlande symbol för hbtq-personers rättigheter men även en symbol för hbtq-rörelsen runt om i världen.

Flaggan är skapad för att stå för respekt, mångfald och för fred. Den står också för öppenhet, tolerans och synliggörande. Själva flaggan består av regnbågens färger där symboliken visar på mångfalden inom hbtq-rörelsen.

Regnbågsflaggan togs fram av konstnären och gayaktivisten Gilbert Baker som var aktiv i San Francisco. Han skapade flaggan 1978 när hbtq-rörelsen sökte efter en symbol som kunde spegla mångfalden i rörelsen. Gilbert gjorde ett avtryck med sin flagga som kommer leva kvar för lång tid in i framtiden.

Nordmalings regnbågsvecka kanske inte är av den digniteten, men den har gjort avtryck. Jag har arbetat med många olika saker och varit engagerad i olika projekt men jag har sällan sett ett sånt engagemang som Nordmalingsborna visade upp under regnbågsveckan.

Nordmalings regnbågsvecka handlade om mänskliga rättigheter och framförallt rätten att få vara den man är. Under veckan knöts band och nya samarbeten utvecklades. Gamla och unga skapade mötesplatser och gjorde saker tillsammans. Jag kan bara hoppas att dessa samarbetet var början till något nytt som håller i sig.

På det sätt som regnbågsveckan i Nordmaling utvecklade sig i ett VI TILLSAMMANS var bara ett önsketänkande innan veckan startade. Jag har dessutom fått veta (och det hade varit roligt om det var sant) att det vi har gjort i Nordmaling är unikt i Sverige.

Nordmaling visar vägen för andra små kommuner hur man kan uppmärksamma hbtq och människors lika rätt genom att arrangera en regnbågsvecka utan ett pridetåg. Och jag hoppas att vi framtiden får se andra kommuner runt omkring oss som har regnbågsveckor och vackra flaggor som vajar framför kommunhuset som talar om att vi står för mångfald och mänskliga rättigheter.

Tack all fina Nordmalingbor för att jag fick vara en liten del av det fina arrangemang som alla engagerade människor till stor del skapade under regnbågsveckan. #ILoveNordmaling

Lev och må

Britt-Inger

Regnbågsveckan kom till byn

Pixaby

Måndagen den 11/2 2019 är dagen när regnbågsveckan kom till byn Nordmaling. 

En vecka där Nordmalingsbornas engagemang visar på vilket otroligt fint samhälle Nordmaling är. 

Det är klart att det finns några som knorrar lite men  det är inget emot alla de som är delaktiga och som tycker att regnbågsveckan är bra. Att dessutom tidningarna är intresserade och skriver om Nordmalings regnbågsvecka är otroligt roligt. 

Nordmaling kommer inte ha något Pridetåg utan har valt att göra veckan till en vecka där mänskliga rättigheter belyses. En regnbågsvecka handlar inte så mycket om att vara homosexuell utan om rätten att vara sig själv. 

Min vision när jag började planera veckan var att det skulle finnas breda samarbeten, det skulle byggas broar över generationsgränserna och mellan olika människor, att skolorna skulle engagera sig och att det skulle bli en trevlig och minnesvärd vecka med lite fest och glamour.

Det jag kan säga redan nu är att min vision har gått i uppfyllelse och det innan veckan ens har startat. Skolorna kommer ställa ut det som de arbetat med under veckan på Oasen och de mindre barnens alster kommer visas på bibblan hela vecka 8. Elever från skolan kommer åka till äldreboendena och pyssla. Biblioteket kommer vara ett nav under veckan med utställning och föreläsningar. Musikskolan kommer åka runt på äldreboendena för att spela kärleksmusik. Företagarna i Nordmaling och Olovsfors uppmärksammar veckan, The Chef har regnbågstema fredag och lördag på restaurangen, affärernas skyltfönster kommer lysa av färgen och kommunhuset kommer belysas i alla regnbågens färger med mera med mera. 

Det kommer bli en vecka att minnas och förhoppningsvis en vecka som blir återkommande. Jag är så glad att jag fick vara med och genomföra en vecka med så mycket engagemang, hjärta och kärlek. 

Nordmalings kommuns regnbågsveckas program

Gå in och kolla om det är något som du vill vara med på.

Intervju i VK
Intervju i Västerbottningen

Lev och må

Britt-Inger

DIKKO har fått en rivstart

Över 300 gilla markeringar på DIKKOs fb-sidan  på ett dygn.

Läs tidningen här dikko.nu

DIKKO får uppmärksamhet!

Minoritet.se har gjort ett reportage.
SVT Uutiset kommer intervjua mig om DIKKO nästa vecka och sen har Radio Romano har ringt och vill ha en intervju också nästa vecka.

Kanske ligger intresset i något av det vår chefredaktör skrev i sin första ledare:

“Kan man inte försöka få tillbaka det gamla på något sätt?”, har det frågats, om och om igen.

Vi bestämde oss för att göra det. I alla fall delvis. En tidning för resande. Där nyheter får samsas med gamla historier, vettlösa antaganden, husmoderstips, sånger, skrönor och skandaler.
Vi vill att ni skickar in era berättelser. Om den där gången din morfar dräpte en björn med bara händerna, din farmors sätt att göra klimp, eller din dotters kamp i skolan. Eller kontaktar oss. Om ni har en berättelse så kan vi hjälpa er att skriva den.

Den 15 november Magasin DIKKO! på nätet

DIKKO
Dik Manusch – Se Människan
Syftet med tidningen är att förmedla ett resande/romskt perspektiv i nyhetsvärlden och sprida kunskap om minoriteten romer.
DIKKO kommer utifrån en idé som några vänner fick i början av 2018. Vi saknade en tidning som hade sitt fokus på resande/romer. En tidning där det gick att dela enskilda artiklar som kunde finnas med i debatten och sprida information.
DIKKO är en partipolitiskt obunden tidning med/av/om resande/romer.

Redaktionen
Britt-Inger Hedström Lundqvist, ansvarig utgivare
Linda Lundqvist, chefredaktör
Kim Fredriksson, reportageansvarig
Kurt Magnusson, kulturansvarig och kassör
Andra skribenter/medskapare till DIKKO kommer regelbundet publiceras i notiser, debatt- och nyhetsartiklar samt krönikor som uppfyller DIKKOs målgruppsinriktning.
DIKKO drivs ideellt.
Varje bidrag går tillbaka in i verksamheten för att utveckla och skapa en bra tidning för resande/romer. Gåvorna kommer uteslutande gå till att utveckla tidningen.
Vill du stötta DIKKO?
Swisha valfritt belopp som gåva till 076 777 63 65 och eller bankgiro 187-6515, märk gåvan med DIKKO.
Vill du synas i vår tidning via annonser, artiklar mm. kontakta dikko.magasin@gmail.com

Ett stort tack till våra sponsorer och samarbetspartners

Och framförallt alla enskilda personer som skänkt pengar så att tidningen ska bli verklighet och till

RUNG , föreningen som stöttar tidningen både ekonomiskt och praktiskt
Ett särskilt tack till
Jack Rosell som gjort hemsidan.
Sandra Englund som skänkt oss loggan.

Dikko betyder ”titta” eller ”se”. Utropstecknets punkt består av ett vagnshjul som är en symbol för resande/romer, cirkeln symboliserar ”enhet”. De tolv ekrarna står för årets 12 månader, de 12 apostlarna, klockans 12 slag osv.
Utropstecknet är ett budskap om att magasinet vill att folk ska stanna upp, läsa och ta till sig av det som skrivs.
Linjen under texten går ihop med ett förlängt K som symboliserar vägarna där Resandefolket färdats och alla vägskäl det stött på. Vägarnas folk.

Gilla DIKKO på fb

Det jag skrev 2016 är verklighet nu

Bild Anneli Sandberg

Jag skrev en artikel om tiggeriförbud och ensamkommande ungdomar 2016. Idag är artikeln högaktuell.

Svensk Handel vill att butikerna ska få rätt att mota bort tiggare eller andra som de anser stör. Vägrar de lämna lokalen ska de kunna dömas för olaga intrång. Denna så kallade fredade zon ska sträcka sig fem meter från butikens entréer. 
 
Men vilka är det som stör? 

Inte är det Frälsningsarméns kokande gryta, eller Röda korsets sparbössa. Inte är det heller den lokala skolklassen eller idrottens eviga försäljningar. Just nu är det våra EU-migranter som man vill avvisa och det oavsett om de säljer saker eller tigger. 

Var kommer det att sluta? 

Sverige brukar slå sig för bröstet och skryta med att vi har en fungerande polismyndighet. En sådan polismyndighet måste väl ändå klara av att avvisa störande personer från butiken om de bryter mot våra lagar? Handlarna vill ta lagen i egna händer och agera poliser för att godtyckligt avvisa fattiga människor. Om handlarna tillåts skapa ett organiserat medborgargarde, som ska agera utanför butikerna för att sortera vilka som får vistas där och inte, har vi nog gått över en farlig gräns. Då börjar det likna strömningar som fanns under 30- och 40-talet i Sverige. 

Samtidigt har Sveriges riksdag tagit beslut om att ändra lagen om mottagande för asylsökande från och med den 1 juni i år (2016). Lagändringen innebär stora förändringar. De som ska avvisas förlorar sin inkomst och rätten att bo kvar i asylboenden i väntan på att de ska lämna landet. Om någon vägrar lämna sitt hem, där de i många fall har bott under flera år, flyttas de med tvång. Flyget kommer däremot inte att gå när de får avslaget och ingen vet hur länge det kommer att dröja innan de flygs härifrån. Vi riskerar därför att genom lagändringen få nya och fler människor vars enda utväg till försörjning kommer att vara att tigga. 

Vad blir nästa steg i utvecklingen?

I Sverige är, än så länge, våra offentliga rum till för alla oavsett inkomst. Men staten förändrar lagar och ingen vet hur framtiden kommer att se ut eller vem som drabbas nästa gång. Samhällsklimatet hårdnar och om vi dessutom ska tillåta handlare eller andra privatpersoner att skapa medborgargarden för att ta lagen i egna händer är vi farligt ute. För vem vet vem som kommer drabbas då; kanske missbrukare, hemlösa, pensionärer eller de med avvikande klädsel.

Förslaget från handlarna är ett bevis på att det är pengar som styr och inte medmänsklighet. Förslaget skulle, om det förverkligas, också skapa ett nytt fenomen i samhället där butiker med fredade zoner skulle ställas mot de medmänskliga affärerna. Klass kommer då att bli än mer tydligt i våra butiker. Medelklassen kommer att ha råd att handla i de butiker som lägger kostnaden för sina medborgargarden på matpriserna och låginkomsttagare handlar i de som inte gör det.

I Sverige är det staten som stiftar lagarna och har ansvaret – inte handlare, aktivister eller kyrkor. I ansvaret för lagstiftningen ingår att se det större perspektivet, det som omfattar mer än området fem meter utanför en affär. Det perspektiv som omfattar det faktum att fattigdom inte går att lagstifta bort och inte heller går att utestänga från våra offentliga rum. Fattigdom handlar om de människor i samhället som har det sämst ställt. Att särbehandla dem negativt är att skapa ett segregerat samhälle, ett Vi- och desamhälle, där pengar ger rätten att bestämma över dem som inget har.

Sverige får redan nu kritik från FN för att vi inte uppfyller de krav som ställs på oss när det gäller mänskliga rättigheter. Att låta asylsökande hamna i ett ingenmansland utan pengar och bostad eller att låta handlarna skapa medborgarden lär inte minska FNs kritik. Sverige har en gång i tiden varit ett föredöme för andra länder när det gällt mänskliga rättigheter, idag är det inte så. Sverige har slagit in på en farlig väg där människor i utanförskap ses som något man ska mota bort istället för att försöka hitta lösningarna på hur man ska hjälpa dem. De som styr vårt land måste nog ändra riktning och lära av vår historia.

Ny lag gäller inte för personer med barn

Ändringen i lagen började gälla den 1 juni.

Ändringen i lagen innebär att den som har sökt asyl och fått ett beslut om avvisning eller utvisning inte längre ska ha rätt att få ekonomiskt bistånd från Migrationsverket eller kunna få sitt boende betalt av Migrationsverket.

Ändringen i lagen gäller den som är över 18 år och har fått avslag på sin ansökan om asyl som inte längre går att överklaga eller ett beslut om avvisning eller utvisning där tidsfristen för frivillig avresa har tagit slut.

Personer som bor med barn under 18 år, som de är vårdnadshavare för, är undantagna från den nya lagen.

Den 1 juni 2016 påverkades 4 269 personer av lagen. Av dessa bodde 1 373 i Migrationsverkets boenden och 2 923 i eget boende.

Källa: Migrationsverket