torsdag 5 juli 2018

Jag protesterade inte


I Tyskland hämtade de först kommunisterna,
och jag protesterade inte, för jag var inte kommunist;
Sedan hämtade de de fackanslutna,
och jag protesterade inte, för jag var inte fackansluten;
Sedan hämtade de judarna,
och jag protesterade inte, för jag var inte jude;
Sedan hämtade de mig,
och då fanns ingen kvar som protesterade.

- Martin Niemöller

onsdag 4 juli 2018

Morgontankar om det politiska

  • Almedalen NMR ska demonstrera i närheten av RFSLs lokaler. RFSL överklagar tillståndet för demonstrationen till Förvaltningsrätten och får avslag.
  • NMR anser inte att förintelsen har hänt och har ett uttalat judehat samt vill minska rättigheterna för homosexuella.
  • Unga från RFSL vågar inte vara i Almedalen i rädsla för hatet.
  • Politiker i Almedalen använder en stor del av sin tid till att berätta om hur de ska förhålla sig till SD istället för att prata om sin egen politik (med nåt undantag).
  • Jag läser i mitt flöde på fb att en person avslutar sitt politiska engagemang i en kommun för att hens familj blir utsatt för trakasserier från ett motståndarparti.
  • Människor vågar inte stå för vilka de röstar på, rädda för det näthat. 
  • Man pratar om att ändra lagar för att stoppa nazister och rasister. 
  • Retoriken allmänt har hårdnat och intensiteten samt aggressiviteten i debatten tar oanade höjder och vägar.
  • Med mera, med mera listan går att göras lång.
Att politiker debatterar och har olika åsikter är inte konstigt utan precis som det ska vara. Men när det handlar om att hänga ut sina motståndare och familjer på nätet i rena hatkampanjer har vi väl ändå tappat det.

Eller håller vi på att utarma vår demokrati fullständigt. Att människor skräms till tystnad känns igen från en tidigare era som vi kanske ska undvika att återupprepa. De enda som tjänar på att demokratin utarmas är de partier som är odemokratiska i sin grund och de partier som inte värnar mänskliga rättigheter.

Det känns som att vi måste börja se om vårt hus och ge människor alternativen till de partier som sätter en agenda som inte respekterar mänskliga rättigheter och demokratin samt vinner röster med tomma orealistiska löften.

De politiska partierna idag måste visa varför de är ett alternativ att rösta på och vilka ideal de står för inte ägna sig åt att vända kappan efter vinden.

Snart är det val och då är det viktigt att alla går till valurnorna och visar vilka de vill ska styra. Vi har ett ansvar som människor att ta reda på fakta om de som vi vill ska styra vårt land. Hur vill vi det ska se ut? Vilka frågor är viktiga för mig? Ta reda på vilket parti som stämmer bäst överens med dina värderingar och viktiga frågor. För oavsett vilket parti som styr vårt land så kommer det påverka oss på ett privatplan mer eller mindre.

God morgon
Britt-Inger


torsdag 28 juni 2018

Jag har tagit ställning, gör det du också

Jag har varit aktivist på olika sätt hela mitt vuxna liv. Jag har stått på den svages sida och arbetat med människor i utanförskap. Människors lika värde har alltid varit en självklarhet för mig. Det gör att jag med fasa ser hur SD tar mark och hur deras främlingsfientlighet mer och mer normaliseras.

Det diskuteras i olika forum och vänner ställs mot varandra i sina åsikter. Historien ser ut att upprepa sig och likheterna med 30- och 40 talet börjar vara större än olikheterna. Det här har gjort att jag har funderat och insett att nu börjar det vara otroligt viktigt att visa vad man står. Att inte tiga i församlingen och låta de som skriker högst bli norm.

Jag hittade en blogg som jag tyckte var bra "Sverigedemokraterna - så funkar dom"

Detta gör att det är viktigt att visa sitt ställningstagande och då bestämde jag mig för att faktiskt ansluta mig till ett parti för att visa vad jag står och kanske göra lite skillnad. 

Jag valde att ansluta mig till det parti som känns mest bekvämt för mig och som jag sympatiserar mest med. Så numer är jag medlem hos Vänsterpartiet i Skellefteå. Men det viktiga är inte vilket parti man väljer utan att man faktiskt tar ställning. För mig kommer det inte förändra hur jag tänker eller vad jag gör utan jag kör på som vanligt. Så jag kommer fortsätta med att arbeta för mänskliga rättigheter och människor i utanförskap, ta diskussioner och vara obekväm.  Men jag tror på att organisera sig för att uppnå förändring. Tillsammans är vi starka.

Lev och må
Britt-Inger


torsdag 21 juni 2018

Visste du det här om midsommar?



Midsommar är en gammal hednisk högtid där folk söp, slogs och dansade runt en fallos! Utan att veta det själva firar folk som regel midsommar som den har firats i tusentals år. - De super sig fulla! Förutom att många äter sill, potatis och jordgubbar med den traditionella snapsen till maten. 

I Sverige är det vanligaste firandet av midsommar knutet till dans kring en midsommarstång – en lövad och blomprydd stång eller påle, antingen i form av ett kors med kransar hängande från tvärslån eller en eller flera större kransar som hänger i band och omsluter pålen.

Midsommar är en högtid som kyrkan inte lyckats förkristna, utan är uppenbart hednisk. Det kan vara logiskt att anta att även vårt sätt att fira midsommar på har sina rötter i förkristen tid, och stångens symbolik blir uppenbar. Den stolta fallosen är en fruktbarhetssymbol. 

Midsommar är en högtid som firas kring sommarsolståndet. Ursprunget till midsommar är som sagt förkristet, men kyrkan har valt att fira Johannes Döparens födelse vid samma tidpunkt. Kanske i ett hopp om att konkurrera ut människors behov av att få utlopp för sina lustar av att dansa runt en fallossymbol.

Sett ur astronomisk synvinkel är en närliggande dag till dagens midsommardag det dygn som har den längsta dagen, sommarsolståndet. På de nordligaste breddgraderna, det vill säga norr om norra polcirkeln, går solen inte ens ner under horisonten och även längre söderut är det ljust dygnet runt.

Trevlig midsommar mina vänner oavsett hur och varför ni firar midsommar, det ska jag ha. Ät och må gott och ta det lugnt med snapsandet så slipper ni vakna upp och undra hur ni hamnade i säng med midsommarstången. 
Lev och må
Britt-Inger


onsdag 6 juni 2018

Judar! Jag blir förbannad och ledsen




Jag läste till min förskräckelse på twitter att Judiska Ungdomsförbundet i Sverige (JUS)‏ @JudiskaUngdom skrev att:

”Judiska Föreningen i Umeå har beslutat att lägga ner efter återkommande hot & trakasserier från nazister. Det innebär att det inte finns någon judisk verksamhet i Sverige norr om Uppsala.
JUS vill tacka alla som kämpat för att driva judisk verksamhet i Umeå!”

Detta är ett stort misslyckande för vårt samhälle och för oss som tillhör de nationella minoriteterna samer, romer, sverigefinnar, tornedalningar och judar. 
 
Redan i april 2017 kunde man läsa i tidningen om att föreningens medlemmar kände sig otrygga och talespersonen hade haft fått besök i sitt hem. Den Judiska lokalen stängdes i samband med detta och efter det har ingen verksamhet bedrivits. 

– Det har hänt för många saker på senaste tiden som gör att judiska föräldrar inte känner sig trygga att ha sina barn i skolorna. Våra barn ska inte behöva leva i en värld där de ska behöva skämmas för vilka de är, men det går inte att ha en verksamhet om folk är rädda, säger Carinne Sjöberg, talesperson för judiska föreningen i Umeå, till SVT.

Det har inneburit att föreningen saknats på de möten som funnits i samband med att minoritetsarbetet i Västerbotten. Jag pratade med Carinne Sjöberg om det som hade hänt och förstår att de inte orkar längre. Sen är det en stor skam att vi inte kan skydda våra medborgare bättre än så här.

Att en av minoriteterna inte kan delta i det arbete som sker i länet är ett stort misslyckande för oss som samhälle. Den 21 mars fanns jag med som representant för minoriteten romer i Lycksele. Lennart Rohdin var där och pratade om minoritetslagen tillsammans med representanter för de olika minoriteterna. Alla minoriteter var representerade utom judarna. Jag inledde mitt anförande med att beklaga detta faktum att vi lever i ett samhälle där det inte är tryggt för representanter för en lagstadgad minoritet att komma på ett seminarium. 

Judiska föreningen i Umeå har nu officiellt lagts ned. Beslutet togs på föreningens årsmöte i slutet av maj. Föreningen var den enda norr om Uppsala vilket innebär att det inte finns någon representation för den judiska minoriteten i norr. 
       
– Det är ett nederlag, menar Carinne Sjöberg, tidigare ordförande i Judiska föreningen till SVT Nyheter.  
   
Det är inte bara ett nederlag för den Carinne Sjöberg och Judiska föreningen det är ett nederlag för oss som samhälle och för oss minoriteter. Att mörka krafter går segrande ur det här säger en del om åt vilket håll vårt samhälle är på väg. Det här är ett hot mot hela vår demokrati. Vi har nazister som demonstrerar på våra gator och torg, vi har en utbredd främlingsfientlighet bland vanligt folk och nu har en judisk förening fått lägga ner på grund av trakasserier. Känns mönstret igen? Är på väg tillbaka mot 30- 40 talet?

Det börjar vara hög tid på att vi som samhälle och som minoriteter reagerar och visar att det finns alternativ till de mörka makterna. Att vi inte låter rasister och nazister styra hur vårt samhälle ska se ut och vilka som ska få finnas i det.

Fakta: Judar i Sverige
I Sverige finns sex synagogor varav tre ligger i Stockholm, två i Göteborg och en i Malmö. Det finns också mindre judiska föreningar i Uppsala, Västerås, Norrköping, Lund och Borås.
Totalt finns uppskattningsvis 15 000–20 000 judar i Sverige. Av dessa är omkring 7 000 anslutna till en församling. Medlemmarna finns i ungefärliga antal i:
Stockholm: 4 300
Göteborg: 1 000
Helsingborg: 1 000
Malmö: 550
Källa: Judiska centralrådet i Sverige

Britt-Inger