Sagan Valentin - Vorsnos drom

Min plan var att jag skulle ge ut sagan i bokform men nu blev det inte så, utan den publicerades i DIKKO istället.

Jag har lagt upp den här bredvid också. Det är bara att klicka på bilden för Valentin - Vorsnos drom

Språket är en viktig del i resandegruppen och bevarandet av det är en pågående process.

Norsk och svensk resanderomani har inslag av ord som härstammar från många olika språk. Men romanin har också i stor utsträckning påverkat svenskan. I svenska språket finns idag många romaniord. 

Boken är tvåspråkig där ena språket är svenska och det andra är romani. Eftersom det inte finns någon allmän uppfattning om hur ljuden i språket skall stavas så finns helt naturligt många varianter. Det är därför fullt naturligt om andra stavar samma ord finns i boken på ett annat sätt. De personer som har översatt den svenska texten till romani härstammar från Norrland något som gör att till exempel resande från Skåne kan ha ett annat sätt att säga/skriva samma ord. 

Trevlig läsning!

Livet är fullt av överraskningar

Jag skrev en gång om min klassresa och blev refuserad med förslaget att jag kanske borde skriva en bok. Något jag aldrig tänkt, alls.

Så dog mamma och jag tog till en gammal beprövad metod för mig när det krisar. Jag började skriva. Tog tag i det refuserade materialet och lade till och fortsatte skrivandet. Nu är jag uppe i 50 A4 sidor och vet fortfarande inte vad jag ska göra av materialet. Hux flux upptäcker jag att jösses, och kanske i alla fall.

Det är nåt alldeles fantastiskt terapeutiskt att skriva för mig. Jag bearbetar och mår bättre efteråt.

Nu har jag suttit hela morgonen och lagt in nya händelser i texten och verkligen funderat på vad jag ska göra av all textmassa som jag har. Jag läser texten och inser att kanske, i alla fall, är det ett ämne till en bok. Kanske, kanske.

Ja, ja vi får se, jag är inte där ännu. Än så länge skriver jag mest för att jag fortfarande har ett behov av det.

Den som lever får se

Britt-Inger

Bloggen #Essentiellt har läsare i Sverige, USA och Ukraina

Har suttit och kollat statistik på bloggen och inser att jag har otroligt många läsare i USA, men även några i Ukraina. Det är fortfarande så att bloggen har ett eget liv oavsett om jag skriver något i den eller inte. Men det är klart skriver jag så höjs siffrorna ordentligt, men bloggen läses oavsett.
Just nu kan man säga, bortsett från några i Ukraina, att hälften av mina läsare finns i USA och den andra hälften i Sverige.

Det kan bero på, om jag ska gissa, att jag samarbetat med andra resande i USA och att de sprider bloggen. Sen har jag också efter det att jag tog mitt DNA blivit kontaktade av flera stycken från USA då vi har matchande DNA. Oavsett varför så är det roligt.

Jag har numer lagt till så man kan se de mest lästa inläggen genom tiderna, förutom att man fortfarande kan se de populäraste inläggen under en månad.

Ett inlägg som finns högt upp på mest lästa listan är det om att vi har kontaktat kulturministern för en träff. Och där jag berätta att vi har inte ens fått ett mailsvar från det hållet. Tyvärr måste jag säga, för vi borde i alla fall fått ett svar om att man inte har tid, kan ses senare, frågan är inte relevant eller vad som helst, men att inte alls få ett svar sänder inga bra signaler.

Vi, jag och Curt får ta under övervägande om vi ska försöka igen. I så fall kommer jag uppdatera här i bloggen om det.

Vi kör vidare bloggen och jag

Britt-Inger

Arla morgonstund

Vintertiden är här och så klart kan jag inte sova utan vaknar tidigt. Tystnaden omger mig som en varm filt, kaffet ångar hett på bordet, djurets lugna andetag talar om att han sover. Gubben ligger kvar i sängen och av sovljuden att döma så befinner han sig i drömmarnas värld.

Under natten har det kommit snö som lyser upp den tidigare så gråa blöta världen utanför fönstret. Sakta börjar huset vakna, morgonens varma tystnad har övergått till att kännas lite kall. Kanske måste vi höja värmen på elementen lite nu när kylan kommer och vintersnön singlar ner från himlen.

I tankarna förbereder jag mig för det som ska hända under dagen, men än så länge är det bara i tanken som jag är aktiv. Jag sitter i soffa med min dator och tänker att det är ingen brådska, söndag är en vilodag, i alla fall en stund till.

Djuret har börjat röra på sig, ljuden från sovrummet säger att gubben har börjat vakna, kaffet är slut och friden i huset har ersatts av dagens aktiviteter. Det spolas i kranar och på toaletter, det skramlas i porslin och dagens lukter når mina näsborrar. Kanske är det dags att klä på sig, fast nej, jag väntar nog en stund till.

Johanna skriver till mig på fb, en till som påverkas av vintertiden. Snön fortsätter att komma, ljuset säger att morgonen har gått mot sitt slut. Djuret har lagt sig utanför sovrumsdörren i väntan på att husse ska gå upp. Själv tänker jag ta mig en kopp kaffe till och fortsätta mysa i soffan. Gud skapade ingen brådska sa alltid min mamma, det gjorde människan.

Njut av stunden

Britt-Inger

Etapp två i Dinglarens väg - metoden

Vi har nu på allvar startat upp etapp två i Dinglarens väg - metoden, De ofrivilligt åsidosatta.
Den här gången är det jag, Ann Hellman, Johanna Olsson och Linda Lundqvist som kommer finnas i redaktionen av denna nya bok.

Vi kommer beskriva den metod om vi använde oss av när vi gjorde Dinglarens väg - Vorsnos drom, uppdatera historiken och självklart kommer det nya berättelse. Även denna bok kommer ha sin bas i berättelserna och vara en antologi.

Den här gången kommer vi ha ledorden identitet, norm, etnicitet och klass.

Vi har redan nu fått in flera berättelser och ser fram emot ändå fler. Vi kommer använda samma metod som vi gjorde förra gången där vi inkluderar alla som skriver i boken i alla processen som det är möjligt att inkludera dem i.

Just nu har vi en fb-grupp där vi för tillfället har 30 medlemmar, det kan bli fler. Vi har satt en deadline till april 2020 efter det kommer vi stänga gruppen så att den bara innehåller de som finns med i boken.

Det är i den fasen olika beslut kommer tas tillsammans med de som finns med i boken. Vi kommer också dela med oss av delar av de berättelser som skrivs, lite som att tjuvkika på julklapparna under granen. Där kommer vi också besluta om vilket namn den nya boken ska ha. Just nu går den under arbetsnamnet Metodboken.

I dagläget sonderar vi terrängen på förlagssidan, hur ska vi ge ut den, vilket förlag, eller ska vi ge ut den själva och så vidare. Det är många frågor som ska besvaras. Har du tips om förlag till oss skicka det till metodboken@gmail.com

Vill du vara med och skriva, eller har du tips på någon som du tror skulle vilja vara med, det kommer alltid finnas alternativet att vara anonym, skicka gärna tipset till oss på metodboken@gmail.com

Opre roma

Britt-Inger