Så störande, nu har pärmen kommit fram, den stod längst in, längst bak i mörkret i skåpet. Så i natt kanske min sömn kan få vara ifred. Ett tag trodde jag det spökade, men som vanligt hade det sin naturliga förklaring. Herre min je, så mycket det har varit under de här dagarna. Nu ska jag fortsätta med all papper som ligger och väntar på min uppmärksamhet. Jag måste få klart det så jag kan gå på ledighet på måndag i lugn och ro.
Fridens
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar