söndag 20 oktober 2013

Gör som Teo ge en tiggare en slant

Igår chattade jag med Linda som är i Göteborg för tillfället. De hade varit ute och gått på stan. Teo hade många frågor om tiggarna som satt överallt. Han tyckte så synd om dem. När de sen skulle gå ner för att köpa godis, gick han helt sonika fram till en tiggare som satt utanför affären och tog upp sin veckopeng, som han skulle ha handlat godis för, och gav till tiggaren. Sen vände han sig till Linda och sa "mamma, man ska dela med sig".

Han undrade sen hur det kom sig att alla bara gick förbi utan att ge dem något. Linda svarade då att "de vet inte om att man ska dela med sig". Något som Teo tyckte var mycket konstigt, "vet inte alla om det?" Och det kan man ju faktiskt fundera på. Teo är fyra år och vet om det, var tog människors kunskap och empatiska förmåga vägen.

Jag blev mycket stolt över mitt barnbarn som redan i fyra års ålder ifrågasatte människors empatiska förmåga, eller snarare människors brist på empatisk förmåga. Jag kan förstå att man inte kan ge till alla, men man kan ge till en och kanske göra skillnad för den personen den dagen. Det kostar oss så lite att inte stänga av.

Det vill säga om man inte väljer att gå på den propaganda som trummas ut av diverse element med en egen agenda. Och, ja visst, finns det de som utnyttjar systemet, men det finns också de som är genuint fattiga och verkligen behöver de smulor som vi svenskar ger dem. Om jag av misstag ger till någon som inte förtjänar mina pengar så hoppas jag att jag ger till en som behöver dem nästa gång. Det är ju inte så att jag går under ekonomisk av att ge någon av mitt överflöd.

Det man kan fundera över är hur vi ser på andra? Vilka duger och vilka gör det inte? Vi kan utan att blinka ge våra barn eller barnbarn en tia till godis, men inte en tiggare. Våra barn/barnbarn behöver inte godiset för att överleva, godiset är ynnest av vårt överflöd. För tiggaren kan tian bli skillnaden mellan att gå hungrig eller äta sig mätt den dagen.

Jag har rest en del på sista tiden och jag ger alltid pengar när jag ser tiggare. Jag ger kanske inte alla men jag ger alltid någon. Jag hoppas aldrig att jag blir så empatiskt avstängd att jag bara går förbi utan att se dem. Gör som Teo och ge någon en slant, du behöver ju knappast bli utan mat eller husrum för den sakens skull.

Lev och må
Britt-Inger

1 kommentar:

  1. Ni kan vara stolta över Teo som säkert ärv lite av sin mors och mormors klokhet, men oftast ser barn det andra inte ser medmänsklighet, idag rusar allt folk förbi utan det minsta empati man ser inte skogen för alla träd. Om man bara gav sig tid åt att stanna upp och tänka det kunde varit jag som satt där vi har varit förskonade för krig och elände som är runt om oss där rika bara gapar efter mer utan en tanke på att folk har det svår och att en del måste tigga. Jag lyfter på hatten och bockar för Teo en för mig riktig hjälte
    KM

    SvaraRadera