Jag kommer att publicera ny text här med jämna mellanrum samtidigt som jag kommer lägga in texten på sidan som heter, Mitt liv på barnhem.
Hem. Äg. Harald Slätthall Idala 1949
Jag blev ju utplacerad i fosterhem i Idala fem år gammal.
Jag kom till en bonde och jag kommer ihåg att jag hade min säng i samma rum som
de. Jag fick hämta vatten i ett handfat och handduk till dem och jag förstod
inte då varför jag skulle göra det mitt i natten då, utan det kom efter några
år.
Jag hjälpa till i ladugården fast jag inte var så gammal
och sen minns jag att jag blev tvingad att äta en stor fläskbit som var väldigt
hårig. Jag fick inte gå från bordet innan jag ätit upp den. Jag fick några
örfilar och örondragningar innan jag fick in den i munnen. På morgonen spottade
jag ut den bakom huset, jag hade haft den i munnen hela natten. Jag fick även
stryk där man drog ner byxorna och slog med handflatan. Det var många sådana
saker som hände.
Jag tror att barnavårdskärringen som kom en gång förstod att
det inte stod rätt till, för jag hämtades tillbaka till Vidkärrsbarnhem.
Wockatz barnhem Hogar ”Kragenäs” 1951 utan för
Strömstad
Där började jag skolan tror jag. Det jag minns är att
skolan var bra, det var en ung fröken som gillade barn och jag trivdes med
henne. Tyvärr kommer jag inte ihåg vad hon hette, det var ju första klass och
det var något nytt för mig. Hon kramade barnen så vi var kära i henne som barn
blir i en snäll människa.
På Wockatz barnhem fick vi arbeta, precis som på alla
andra ställen, här fick vi bära in och hugga ved. Vi blev också tvättade i
kallt vatten där. Kärringarna tyckte att det blev man härdad av det. Jag
förstår att det inte kunde värmas något vatten till alla oss barn.
I vuxen ålder var jag där en gång och tittade på huset, då
var det förfallet och det jag såg var ju att det var omodernt. Ingen panna som
kunde värma vatten utan vedspisar i köket.
Jag kommer ihåg att vi fick plocka fiskmåsägg som användes
i maten. Det smakade hemskt tyckte alla. Jag kan ju tycka nu i efterhand att
staten borde ha haft råd med riktiga ägg annars.
Vad jag kommer ihåg så fiskade jag mycket där och vi fick
även leka och ha roligt så man glömde det onda.
Gårda
barnhem 1956
Låg i Partille.
Det jag minns av detta hem var att där var några större
pojkar från samma barnhem jag hade varit på innan, som när ingen såg, tvingade
oss mindre att stjäla cigaretter i affären mm. Gjorde man inte som de sa fick
man stryk och jag hade ju redan lärt mig på Vidkärrsbarnhem att göra som
pennalisterna sa. Allt för att överleva.
Jag har starka minnen från just bestraffningen jag fick
där hon va vice föreståndare tror jag hon hade ett rum på andra våningen och hon
tog in mig där jag fick ligga still i sängen och hon tryckte sig mot mig detta
upplevde jag som äckligt vill inte ta upp detta inga pengar i värden är värda
att väcka upp detta minne.
Jag kommer ihåg att jag gick i Lexbyskolan då och där var
värdens snällaste fröken. Henne minns jag mycket väl, hon tyckte synd om mig
för att jag farit så illa.
Hon hette Nancy Landin. Jag glömmer henne aldrig.
En riktig pärla, tyvärr försvann hon ur mitt liv hon var
ju rätt gammal då.
Synd. Jag har heller aldrig gått i en riktig skola för vi tattarebarn
blev ju placerade i hjälpklass, inte för att vi behövde vara i hjälpklass utan
endast för att vi var tattarebarn och barnhemsbarn.
Fortsättning följer
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar