Katarina Taikon priset, det här är helt sjukt

Jag kom hem igår efter att ha varit på semester och fick veta att jag vunnit Katarina Taikon- priset. Helt fantastiskt, jag blev så rörd och stolt. Jag trodde verkligen inte att jag skulle få det. Jag skrek rakt ut när jag slog på datorn vid den försenade hemkomsten. Jag fick Katarina Taikon- priset, det här är helt sjukt. Sen fällde jag en glädjetår.

Maken var den första att gratulera mig. Jag har mycket att tacka honom för, han har uppmuntrat mig när det gått tungt, han har stått ut när jag varit borta på resor och han har varit glad för min skull när det gått bra.

Sen exploderade inläggen på fb. Det fullständigt kokade av gratulationer och jag passade på att ta några danssteg när jag ändå var så glad. Jag är så lycklig och stolt över priset. Kim var på galan och tog emot det. Ett stort tack till finaste Kim som representerade mig. När jag pratade med honom på kvällen var vi båda lyckliga och stolta. DIKKO hade får publikens pris för flest nomineringar, jag och Kim enades om att det var det finaste priset eftersom det var folkets pris.

Betydelsen för att det var vi resande som fick priset går inte att beskriva. För, ja, det var vi resande som fick det även om det var mitt namn som ropades upp. Jag har inte varit ensam på resan. Hela min familj har funnits där i med och motgång. Alla mina fantastiska vänner som slutit upp när jag åkt runt i landet, det är vårt pris. Den stolthet jag känner går inte att klä i ord.

Det enda jag sörjer över är att min mamma inte fick uppleva den här dagen. Det var henne jag frågade om lov innan jag skrev min C- uppsats Stolta och starka Resandefolket. Hon skällde och förbannade mig innan hon sa Jag ska stötta dig. Och det gjorde hon med orden, en sak ska du veta har du tagit fan i båten år du ro han iland, men jag ska finnas där för dig. Du fanns även med när boken Dinglarens vägg - Vorsnos drom skrevs, både i text och som mitt stöd. Älskade mamma, vad jag hade önskat att du hade fått vara med om den här dagen, så stolt du hade varit.

Tack alla för att ni finns

Britt-Inger