torsdag 24 januari 2013

Mitt liv på barnhem 5


Jag har fått lov att publicera denna berättelse av personen som har skrivit den. Han vill att det ska komma ut hur behandlingen av barnen gick till på de olika barnhemmen och fosterhemmen som han fick växa upp i. Jag har valt att ha honom anonym eftersom hans namn är inte viktigt utan det är hans berättelse som är det. Det här en persons berättelse om hur hans barndom såg ut, det är hans ord och inte mina.


Jag kommer att publicera ny text här med jämna mellanrum samtidigt som jag kommer lägga in texten på sidan som heter, Mitt liv på barnhem.¨



Alpklyftan Pojkhem Herkulesg 39 Gbg   
Låg på Hissingen och det var ett boende för unga pojkar. Föreståndaren Walter & hans fru regerade där.
Hon var tyska och Hitler var hennes stora idol.
Jag kommer ihåg hur det lös ur ögonen på henne när hon berättade med stolthet att hon en gång hade hälsat på Der Führern. Hon talade om att hon varit på hans tal där tusentals människor dyrkat honom och att han kunde detta med tonåringar. Tonåringar skulle hållas stramt med stark disciplin rötäggen skulle bort! Jag hamnade, som många andra pojkar, där och åkte fast för olika saker såsom trimmade mopeder mm blev beskylld för nästan allt brydde mig inte, lät det bara rinna av. 

Föreståndaren skulle nästan alltid va med när vi duschade han visade hur man skulle tvätta sig mellan benen och hur han drog i snoppen på en då visste vi ju inte vad detta va men det förstod man sen och har förträngt mycket av detta har aldrig vågat prata med min fru om sånt nu ryser man när tankarna kommer.

Ivarsbergs hemmet
Detta var ett upptagningshem för utredning.
Där jobbade jag i snickeriet och vi tillverkade ekor.
Man bedömde mig som inbunden, säkert något fel på, visst hade de rätt jag var sönder vårdad redan då mins när jag blev beskylld för att ha skurit sönder en tavla jag vet inte än i dag vem som gjorde det men givetvis fick jag ta på mig detta som vanligt.
Nu när jag sitter och läser dessa papper jag lyckas få tag i och tänker mig tillbaka så ser jag en pojke som blivit misshandlad utnyttjad och sviken av dom flesta vuxna som mer eller mindre get opp vet att jag gick i självmords tankar för en nära vän tog sitt liv för att komma ifrån helvetet jag vet att det var väldigt nära att jag gjorde det satt uppe en hel natt och funderade på detta men som tur va så la det sig.
Efter utredningen fick jag åka till Bärby ungdomsskola i Uppsala.

Bärby ungdomsvårdskola
Där var det ett helvete!
Det jag inte visste om stöld mm fick jag lära mig där på det hårda viset. Tvångsarbete slagsmål mm var vardag!
Svarade man någon personal åkte man in på isoleringen i en eller två veckor.

Jag minns min första dag när dom tog in mig för att jag skulle byta kläder mm den vårdaren tog dom papper som jag hade med mig och läste högt hur dålig min mor och far var och sådana satans tattare dig ska vi nog göra folk av det var nära han tog livet av mig en gång efter vi spelat fotboll fick vi åka till en närliggande sjö och bada denna vårdare satt på bryggan och när jag skulle gå opp så hoppade han i och tryckte ner mitt huvud under vattnet jag minns paniken och hela min skräck jag råkade knäa honom mellan benen så jag kom upp och skrek till honom vad fan gör du han skrattade sånt ska tattare tåla det var flera sådana attacker från honom som jag klarade han gjorde så jag följde med några som skulle rymma allt för att få vara i fred naturligt vis åkte vi fast och kom till sluten cell.

Man slussades ut på olika fosterhem.
Jag hamnade hos två olika bönder som behövde en dräng.
Det var jobb alla dagar där och ett och annat kok stryk fick man ta emot. 
Där var jag i ca tre år tills man fick släppa mig för militärtjänstgöring.
Jag kommer ihåg att jag fick 50 kr i pengar och nya kläder i en väska och biljett till Karlsborg, sen körde de mig till stationen i Uppsala.

Där slutar min intagning på barnhem mm.

Det fanns fler hem än de jag tagit upp här som jag varit på kortare tider.
Jag kommer ihåg att jag var i Karlstad någon gång i tonåren och även i Sundsvall. Jag har bara korta minnen från de hemmen. Jag var också i fler omgångar på Vidkärrsbarnhem ibland efter att ha varit på sommarhem över sommaren.

Jag kan inte bedöma om det var fel att omhänderta mig vid detta tillfälle när jag var 4 år men med lite stöd och hjälp så kanske min mor inte hade blivit alkoholist man tog ju alla hennes barn och jag va det minsta. 

Fortsättning följer

1 kommentar:

  1. jag var på bärby.i 1964 1966 inga godda minner der från. med hilsningar från birger lundin.

    SvaraRadera