Vito aka Djuret

Den 17 maj 2016 hämtade jag Vito aka djuret en Australisk terrier från Little Blue's australiska terriers.
Han föddes tillsammans med resten av Sago-kullen 2016-02-27 och fick namnet Little Blue's Fairy God Father.

Vi tog fasta på God Father i namnet och döpte honom till Don Vito Corleone som senare blev djuret eller bara Vito. 

Djuret hämtades den 17 maj 2016 och jag kan säga att det var kärlek vid första ögonkastet. Vilken hund, han var ämnad för oss. Mitt hjärta smalt som smör i solsken för det lilla livet.

Att visa bilder på honom när han sover är inte helt med sanningen överensstämmande. Djuret har från det han hämtades uppvisat en större dos av överskottsenergi och fullt av bus.  

Vito är den största retsticka jag varit med i djurväg. Något som Jackson får stå ut med. Eller ibland står han inte och då får Vito lägga benen på ryggen och dra för annars får han stryk. Hur det än är så är gammal äldst.Vi tackar vår lyckliga stjärna att Jackson är en så tålmodig hund, han underlättar vår fostran av djuret avsevärt.

Vito har visat sig vara allt vad vi kunnat önska oss. Rolig, lurig, modig, snygg och nära. Ibland väldigt nära, ibland känns det som har försöker krypa under skinnet på en. 

Hans vilda framfart har föranlett en del krockskador också. Här hade han en blodbula stor som ett ägg som brast. Djuret blev flintis efter sin krockskada. Vi hoppades på att det skulle växer ut så vi slapp skaffa en extra vadderad skotermössa åt honom. Det har växt till sig.

Våra hundar är med oss på det mesta. Så att lära sig att åka skoter var en av de saker som han fick lära sig i vinter. Inga problem, hans mod är det inget fel på. Han åker också framför mig på skotern kortare sträckor. Och om han fock välja gjorde han nog det hela tiden. Att åka båt är ytterligare en sak ha gillar. Eller han gillar all form av fart och vind vare sig det är skoter, båt, bil, fyrhjuling eller släp. 

Det enda han inte gillar är åskan. Det är visst ett djävulens påfund tycker ha. Han vänjer sig kanske så småningom. Men att ligga i solen på mornarna är mysig och sen är djuret kvällstrött. Vilket i sig inte är så konstig för han är igång heldagar. Vi är evigt tacksamma att denna varelse kom in i våra lev. Men som allting blev när vi letade valp så var han nog menad för vår familj. Ett stort tack till Ylva som hade förtroende nog för oss att låta honom flytta till Västerbotten.

Lev och må 

Britt-Inger

Friheten på sommaruppehållet

Idag har vi varit på sommaruppehållet. Hundarna har sprungit hej vilt. 

Vito och Jackson försvann för oss, jag ropade och letade. Jackson kom men inte Vito. Så hördes det dunk, dunk under altanen och mycket riktigt, när jag flyttade på några stenar som vi lagt dit förra året för att inte Vito krypa under altanen, kröp han fram.

Väl ute kröp både han och Jackson in igen. Tydligen mycket roligt, kanske fanns det någon rest av någon mus som varit där på besök.
 

Men innan detta jagade Vito änder. Full fart efter dem, de flög över gräsmattan och han efter i full galopp. Sen ändrade änderna riktning och satte av över sjön och Vito efter. PLUMS. Han hade sån fart att han kom en bra bit ut innan han vackert fick lov att simma in igen.

Sen var det varit full jakt över gräsmattorna så vattnet har sprutat.

Både jag och hundarna har nog längtat till friheten på sommaruppehållet. Nu ligger båda två och sover bredvid mig, rena och snygga för behovet av en dusch var uppenbar när vi kom hem.

Lev och må 

Britt-Inger

Djuret Vito premiär på skotern

Nu är vi tillbaka i verkligheten i lägenheten på tredje våningen. Helgen har varit bra, vädret var skit men lugnet och naturen gjorde att helgen i ändå blev lyckad.

Vito gjorde sin första tur som skoterhund och med mössan (avklippt socka) på skallen. När jag trädde på den såg han ut som han tänkte att, mycket ska man få vara med om. Men lät mig ändå sätta på den vackra skapelsen utan protest.

När jag skulle sätta ner Jackson bredvid Vito blåste han upp sig så inte Jackson skulle få plats. Han gjorde samma sak varje gång. Skulle tro att han ger upp efter sjuttifemte gången eller nåt sånt. Terrier kräver en viss upprepning innan de ger sig. 

Väl nere i konten gick det bra även om Vito tog mer än lovligt med plats. Sen körde vi iväg Jackson är gammal och van så han är jag trygg med, men att ha Vito där var spännande. Fast det gick helt fantastiskt bra. Han är en både tuff och trygg så min oro var helt obefogad.

 

Så blev dags för fiske och Vito var lika delaktig i det som han är med allting annat. Nyfiket, närgånget och envetet. Vi hade lite diskussion om vad fisken som drogs upp skulle användas till leksak eller mat. Jag provade tricket att vakta fisken. Ni vet man böjer sig ner och markerar kraftigt mot hunden för att tala om att den här är min. Funkar dåligt på Vito. Han bara tittar på mig och ser ut att tänka, vad skriker du om nu då? Så diskussionen om fiskens funktion tog en stund innan han bestämde sig för att ge sig för den här gången. Så efter lite (mycket) diskussion enades vi om att det var mat i alla fall.

Pimelhålet var nästa sak som var högintressant. Var det därifrån fisken kom? Och vad släppte man ner för nåt? Vuxna människor med fokus på ett hål, nåt spännande måste det ju vara, men vad?

Det är tveksamt om han förstod vår passion. Efter att ha stått en stund vid mitt hål lyfte han benet och pissade på det som för att markera hur tråkigt han tyckte mitt intresse för hålet var.

 

Ha det så bra alla djur och människor för det har i alla fall vi och glöm inte att lev och må// Britt-Inger

Nya jobbet och jag

Har landat på nya jobbet och trivs. Tror aldrig jag varit på en arbetsplats där jag blivit så väl omhändertagen som här. Känns bra speciellt i början när allt är upp och ner.

Har också fått tag på en lägenhet, tack och lov, en etta som kändes som ett hav när jag var dit och tittade. Flyttar in 1 november. Jag går från att bo under jord till tredje våningen. Ett lyft kan man lugnt säga, i dubbel bemärkelse.

På måndag verkar det som jag kanske har fått in det lilla djuret på en valpkurs, jippie. Han behöver det också jag. En av de jag jobbar ihop med har döpt om honom till Tigern, ett passande namn. Återkommer med rapporter om hans bravader på träningsbanan.

På onsdag ska jag ner till Uppsala för att vara med i workshopen “Romer och resande i det nordiska kulturarvet” som arrangeras av Institutet för språk och folkminnen i Uppsala som sträcker sig från den 28 till 29 september.

Sen får jag jobba intensivt på jobbet för veckan där efter ska jag till Göteborg och EU-migrantskonferensen.

Sen blir det nog lugnt ett tag, tror jag. 

Lev och må

Britt-Inger

Sommar, sol och huggormar

Vito håller oss vid liv, minst sagt. Han har ramlat ner från bryggan, krupit under altanen och inte hittat ut, försvunnit in i ett rör som går under vägen, blir hela tiden biten av timmermän som vi får ta lös, jagar getingar osv.

I dag lyckades han hitta en huggormsunge på promenaden som han luktade på, jag såg vara hur han ryckte undan huvudet, sen såg jag ormen.

Upp med hunden under armen och iväg hemåt, han hade inte gett ifrån sig nåt ljud när ormen högg så jag var inte säker på att den hade fått in nåt bett på honom. Väl hemma förberedde jag gubben på att vi kanske skulle behöva åka till veterinären. Sen undersökte jag djuret ordentligt, inga svullnader, ingen smärta, han trodde att jag ville leka så han jobbade mest på att bita mig. PHU han hade lyckats rycka undan huvudet, ormen hade inte bitit honom.

Vito är i fin form,här har han stulit ett bullpapper som han vägrar lämna från sig och till sist åt upp

                                                             Aptiten är som den ska. Tack för det

 Symtom på att hunden blivit ormbiten

Ormgiftet är en blandning av ett flertal gifter eller enzymer. De påverkar blodet så att blodkroppar faller sönder och blodproppar bildas. Vissa enzymer bryter ner vävnaderna och under den processen frigörs kroppsegna substanser som också verkar som gift.
Först märks ormbettet inte så mycket på hunden, men efter ett tag blir hunden trött och vill helst ligga ned. Efter någon timme svullnar den bitna kroppsdelen. Om bettet har tagit i nosen eller i läpparna svullnar ansiktet upp mycket kraftigt och når ett maximum efter ett till två dygn.
Läpparna kan bli ett par centimeter tjocka och svullnaden kan sjunka ner på halsen. Om bettet tar i en tass svullnar den upp och svullnaden sprider sig uppåt benet.

Farligast att bli biten i tassen

De flesta tror att de bett som tagit i läppar och nos är de farligaste i tron om att svullnaden ska täppa till luftvägarna. Så är det inte, som tur är. Trots att de flesta hundar blir bitna i nosen, är det de som får bettet i tassen som oftast dör.
När hunden går på benet där ett ormbett tagit bidrar musklernas sammandragningar, tillsammans med blod- och lymfcirkulationen, till spridningen av ormens gift. Det är därför strikt vila är så viktigt. Om hundens storlek medger att du bär den, så ska du göra det.
Det är idag inte klarlagt om cortison har någon entydigt positiv effekt, eller någon effekt alls. Diskussion förs kring cortisonets användning i samband med ormbett, också på humansidan, och i väntan på nya rön kan det idag inte anses tillhöra rutinbehandlingen. Observera att om du har cortison tillgängligt sedan tidigare och ger hunden av preparatet, bör du ändå kontakta veterinär snarast för vidare vård.

Om din hund blir ormbiten - gör så här:

• Håll hunden i stillhet, bär hunden om det är praktiskt möjligt
• Kontakta alltid veterinär snarast

Sommaren är kort......

Nu är vi inne på sista veckan i stugan. Kylan på nätterna har börjat krypa neråt och vårt sommarvatten måste kopplas ur. Det är med blandade känslor vi återvänder hem igen. Vi hade hoppats på att vi skulle ha fått sålt huset innan sommaren var över. Men så blev det inte. Vi sitter inte i sjön om att sälja,men det hade varit skönt att få det gjort när man har dragit igång processen.

En av fördelarna med att flytta hem är jag behöver inte stå på ett ställe på altanen för att kunna prata i telefon. Vilket är bra nu när det börjar bli kallt ute, och ibland går telefon varm av alla som ringer och alla samtal som jag ringer.

 Mina bästa och trognaste vänner

Lev och må

Britt-Inger

Svalor, skor och stövlar

Vi för en något ojämn kamp emot svalorna i sommarstugan, just nu står det 1-0 till svalorna. Jag har hängt upp en massa rörliga saker för att skrämma bort dem. Men det skiter de i, i massor dessutom.

I går var jag på stan och handlade en massa kläder på rean, kul. Jag hittade också ett par skor, det har sina fördelar att ha små fötter, det är fynd från barnavdelningen.

När jag skulle gå på toan igår kväll upptäckte jag ett fågelbo på kontakten på baksidan av huset. De är ju för söta.

Snacka om stora i truten

Idag bar det iväg ner till stan igen, nu skulle jag ha tag på myggnät, kriget mot svalorna har nu trappats upp. Jag köpte myggnätet och en stiftpistol stifta upp nätet, så nu håller jag tummarna för att jag vinner den här omgången. 1-1

När jag köpte myggnätet såg jag ett par låga stövlar och jag lovar att kärlek uppstod direkt. Det stod Britt-Inger på dem, köpa dem var bara ett måste. Så nu är jag ägare av ett par helt underbara stövlar, sambon ruskade bara huvudet när han såg dem. Men jag älskar dem.

Har ni sett nåt så helt underbart vackra stövlar? Och har ni inte det så passa på att titta och njut. 

Lev och må

Britt-Inger

Första dagen i skola

Mycket intressant föreläsning och tur var väl det, för inte är man van att plugga längre. Nu sitter jag i bilen och tittar ut genom takluckan där ovanför ser jag träden vaja av blåsten som skakar om bilen lite ibland. Jag har gått på Östersunds trottoarer idag och jag lovar att det är med livet som insats man tar sig fram. Vintervägunderhållningen kunde varit bättre.

I morgon blir det ett förmiddags pass på skolan och sen ska jag fika med en vän. Hundarna verkar ha skött sig i dag, jag tog en lång promenad innan jag gick till skolan så de var nog ganska slut. Så min plan är att ställa klockan i morgon och gå en ordentlig sväng med dem i morgon igen.

Nu ska jag koka mig lite te och ta mig en macka

Lev och må

Britt-Inger

Gör mig redo för vägen

Har tagit fram husbilen ur sin vinterdvala
Beställt campingplats i Östersund
Börjat plocka in grejerna i bilen
Samlat ihop allt kursmaterial
Packat in hundarnas grejer
Bytt gasoltub (eller Roger har gjort det)

Nu börjar det likna nåt, några detaljer kvar bara, sen är jag redo att bege mig till Östersund och ge mig i kast med utbildningen.

Lev och må

Britt-Inger 

Kört fingrarna i jorden

Nu har jag grävt i trädgården i två dagar, det ger näring åt själen. Jag har inte hunnit med trädgården under några år så den är minst sagt lite eftersatt. Jag rensar det aldrig sinande ogräset och sen gräver jag upp rabatter och gör om dem till gräsmatta igen. Rabatter som inte hinns med växer fort igen och ser bedrövliga ut.

Jacksons klo eller brist på klo ställer till problem, det bildar inte någon förhårdnad på klon så den blöder av och till fortfarande. Sen har jag fått byta tratt också han lyckades få tungan över kanten och har nu slickat upp klon två gånger. När jag är ute i trädgården får han ha munkorg så att jag inte kokar den lilla hjärna som finns där inne. Veterinären ringde i går kväll för att höra hur det gick, hon sa att sen när klon fått lite yta så ska jag ha den bar inomhus men täcka över den när vi går ut. Hon sa också att jag var tvungen att ha tratt på honom hela tiden som klon var bar tills han fått en ordentlig klo. Han kommer få ha tratt länge verkar det som.

Det är en fantastisk årstid nu

Ett gammalt godsmagasin till järnvägen

några bilar

Teos lekställning

Hällnäs järnvägsstation 

En gammal kaffeburk

Lev och må

Britt-Inger

Sova ensam

I natt har jag sovit helt ensam för fösta gången på......ja, jag vet inte hur många år sedan det var. Gubben och alla hundarna drog till fjälls...så tyst det blev och ingen att ta hänsyn till, en mycket märklig upplevelse.

Jag har övat på min föreläsning som jag ska göra i Örebro på söndag, pirrigt värre, men kul. Sen håller jag på och skriver med Gotlands universitet, kanske fattas det 15hp innan jag kan ta min magister. De ska titta genom alla mina studier............hmmmm i så fall måste jag plugga till hösten igen, vilket inte var min plan. Men vi får se, det är bara 15hp så det ska väl gå.

Lev och må

Britt-Inger

Fiskelycka

Idag har vi varit och fiskat på Sädva. Roger fick 8 öringar och jag ingen...... Ja, ja det är inte så noga vi har haft en underar dag med hyfsat väder i alla fall. Både Casper och Jackson var med i båten, de fiskade inte.

I morgon ska vi plocka ihop oss och åka vidare. Nästa ledighetsperiod ska vi nog åka hit igen.

Lev och må

Föda upp djur med nappflaska

Hittade den här damen på fb och tyckte att den var ganska rolig.

Nu är det mindre än en vecka kvar att jobba. Nice, ser fram emot att bli ledig. En som jag känner har tagit hand om en liten nyfödd hund som mamman stötte bort. Hon matar den med nappflaska, vilket jobb.

När jag var yngre fick vi en gris som vi födde upp med nappflaska, det var också ett himla jobb. Men vilken personlighet denna gris blev. Problemet var att vi skulle slakta den, den var som en hund eller rättare sagt klokare än en hund. till sist insåg vi att vi aldrig skulle klara av att slakta den om vi fortsatte att ha den lös. Så vi satte den i en hage och där växte den till sig och blev en mycket stor gris. Tack och lov för vårt beslut att stoppa den i hagen, annars hade vi fått problem med den. Men det var ett svårätet kött ska jag säga, jag tror jag gav bort det mesta av det.

Men den här lilla hunden kommer knappast gå till slakt så det ska nog inte bli några problem med att den blir en personlighet. Det ska bli spännade att följa utvecklingen på det lilla livet. Hoppas nu bara den överlever den första kritiska tiden.

140g tung.

Lev och må

Novellboken

Nu har jag startat upp mitt nya projekt, som har arbetsnamnet novellboken. Det kommer bli en bok som berättar en historia runt ett fotografi. Linda är min kompanjon i detta projekt som just endast är i en förberedande fas. Det ska bli mycket roligt att börja med det på riktigt.  Det är alltid lite tråkigt att samla in materialet.

I övrigt så är vädret skit, så det gör inget att jag jobbar. Hundarna trivs minst lika bra på jobbet som hemma. Bamse börjar sjunga på sista versen nu, men det måste han få göra, han är en stor hund och börjar skata men säkert knapra på sitt fjortonde år. Tänk så frisk han har varit ändå, aldrig en sjuk dag. Ja, han är inte sjuk nu heller bara gammal. Något som vi alla bli vare sig vi vill eller inte.

Lev och må

Snart ledig

Nu börjar arbetet gå mot sitt slut, på måndag går vi av. Ska bara ha en förläsning om autism för personlen och sen är det färdigarbetat på två veckor. Så skönt det ska bli. Vi får se vad det böir att hitta på under ledigheten. Men njuta, är då ett som är säkert att jag ska göra.

På jobbet går allt sin gilla gång, inga större ovationer här. Mina studier börjar var i slutfasen. Min C- uppsats däremot har fått oanad uppmärksamhet (igen), det ska se vad det bär iväg runt den. Jag får nog tillfälle att återkomma i detta ämne känns det som.

Hundarna får sina promenader och även där går livet sin gilla gång. Bamse börjar vara tröttare och tröttare men det måste han få vara vid sina över 13 år. Han har, peppar, peppar varit frisk hela sitt liv så jag hoppas han bara får somna in utan att behöva bli sjuk.

Nu blir det mera kaffe så jag kommer igång och sen blir det att ge sig i kast med dagens uppgifter.

Lev och må

Mormors kille hela dagen

Ser ut att vara spännade värre det här med att vara på djurpark

Vilken solskenspojke han är den lille Teo

Tur att farmor hade kameran med sig och tog dessa fina kort på min kärlek

Finns det inkomster finns det utgifter, undrar just hur det ser ut när man bajsar runda kulor, intressant

Lev och må

Väntans tider

Jag går numer i väntans tider, jag väntar på att få svar om uppsatsen, en essä som jag skrivit och att få göra bort en föreläsning som jag tagit på mig. Men framförallt väntar jag på att få bli ledig igen. Sommaren är kort, det är då ett som är säkert.

I måndags var jag till veterinären med djuren, vaccinering, i Vännäs. En överaskande positiv upplevelse, vilket bra bemötande, trevliga lokaler och proffsigt upplägg. Dit kommer jag nog gå fler gånger med djuren.

Lev och må

Snart Valborgs

Blir en kort vecka denna vecka, vet inte vad som är bättre, med en kort vecka och stressa som en galen för att hinna allt eller en lång och kortare ledighet. Men nu är det som det var kort vecka och mycket jobb, men en ledig Valborgs i glada vänners lag.

I övrigt så slåss jag med min uppsats, som går sakta medan säkert framåt. Känns som jag skulle behöva lyfta den på nåt sätt. Vi får se, jag har tid på mig som tur är.

Jackson är hos Carro, lämnade honom i söndags, Daniel skrev till mig på fb i måndags att Sigrid hade börjat löpa. Hahahaha så de har nog haft en rolig vecka. Tur för dem att jobbarveckan blir kort.

Teo sov här i onsdags när Linda och Jonas var på en föreläsning. Världens bästa kille, som pratar för sju och har rrrriktiga rrrr. Både långa och tydliga. Ser fram emot nästa gång han kommer lillgrisen.

Lev och må

Mycket att göra och för lite tid

Oj, vad det hände mycket, det känns som att livet går lite för fort just nu......Hinner inte med allt jag vill göra. Hamnar i nya situationer som är otippade, upptäcker att den mänskliga naturen är skiftande. Konstaterar att olika fall ödets lotter när det gäller förståndet. En del höll sig framme när Gud delade ut hjärnorna och andra smet, så att säga. Men man lär sig alltid något nytt varje gång.

Hundarna och min egen fysik stryker på foten när jag får så här mycket runt mig. Måste ta tag i både kroppen och djurens motion. Håller på med min D uppsats som gått lite i stå, ska försöka ruska liv i gnistan för att göra klart den och sen är det byggnadsnämder, brandkårer, kvalitetsansvariga och fan och hans moster att hålla ordning på förutom den vanliga ruljansen.

Det är bara att inse att vila får jag göra i graven innan dess har jag inte tid. Men en sak som är trevlig och det är att jag har hittat nya vänner, trot eller ej på nätet, som har visat sig vara riktiga vänner dessutom. Så det blev, kan man tänka.

Lev och må

Kungsörnen

Kungsörnen svävar där upp på sina breda vingar. Fram och tillbaka surfar den på uppåtvindarna. Vacker och mäktig i ensamt majestät. Nere på marken står vi andäktigt och beundrar detta naturens mästerverk. Sen kommer vi på hundarna, och kommer sams om att nu är det så definitivt slut med lösa hundar. Inte nog med att de kan jaga efter rådjuret som matas här, nu kan ju kungsörnen sno dem i tron att de är lite förväxta råttor. Så vad att göra när det blev en kojdag idag, jo, jag stoppade Jackson innanför jackan och Casper över knät och sen bar det av på skotern ner till sjön där de fick springa sig trött efter skotern. Så fick de sin motion idag i alla fall, ute på sjön har jag full uppsikt åt alla håll så vi inte behöver bli överaskade av örnen som kommer och vill ha sig en mumsbit. 

Lev och må