Malå tur och retur

I dag åkte vi till Malå och hälsade på bästa Anette och Christer. 13 mil enkel väg. Vi tog den lilla röda och åkte vid 13 tiden. Kallt men vackert hela vägen.

Mottagandet när vi kom fram var både kram och skäll. På besök hade de nämligen både Cilla och Betty. Det blev rena hunddagiset när vi kom med våra två också. Våran Vito hittade sig en ny polare i lilla Betty (en blandning medan Sankt Bernhard och Grand Danois)

Lite omaka men vad gör det när man har roligt. Vi pratade, skrattade och åt en god middag innan det var dags att åka de13 milen hem igen. Under kvällen hade kylan tilltagit och temperaturen pendlade mellan 15 och 22 minusgrader. Den lilla röda knorrade men tuffade på hela vägen hem igen. Det blev en snabb sväng med hundarna innan jag landade i soffan, kurade ihop mig och njöt av värmen. Det är skönt inomhus när minusgraderna sjunker ute.

 

Lev och må

Britt-Inger

 

Djuret Vito premiär på skotern

Nu är vi tillbaka i verkligheten i lägenheten på tredje våningen. Helgen har varit bra, vädret var skit men lugnet och naturen gjorde att helgen i ändå blev lyckad.

Vito gjorde sin första tur som skoterhund och med mössan (avklippt socka) på skallen. När jag trädde på den såg han ut som han tänkte att, mycket ska man få vara med om. Men lät mig ändå sätta på den vackra skapelsen utan protest.

När jag skulle sätta ner Jackson bredvid Vito blåste han upp sig så inte Jackson skulle få plats. Han gjorde samma sak varje gång. Skulle tro att han ger upp efter sjuttifemte gången eller nåt sånt. Terrier kräver en viss upprepning innan de ger sig. 

Väl nere i konten gick det bra även om Vito tog mer än lovligt med plats. Sen körde vi iväg Jackson är gammal och van så han är jag trygg med, men att ha Vito där var spännande. Fast det gick helt fantastiskt bra. Han är en både tuff och trygg så min oro var helt obefogad.

 

Så blev dags för fiske och Vito var lika delaktig i det som han är med allting annat. Nyfiket, närgånget och envetet. Vi hade lite diskussion om vad fisken som drogs upp skulle användas till leksak eller mat. Jag provade tricket att vakta fisken. Ni vet man böjer sig ner och markerar kraftigt mot hunden för att tala om att den här är min. Funkar dåligt på Vito. Han bara tittar på mig och ser ut att tänka, vad skriker du om nu då? Så diskussionen om fiskens funktion tog en stund innan han bestämde sig för att ge sig för den här gången. Så efter lite (mycket) diskussion enades vi om att det var mat i alla fall.

Pimelhålet var nästa sak som var högintressant. Var det därifrån fisken kom? Och vad släppte man ner för nåt? Vuxna människor med fokus på ett hål, nåt spännande måste det ju vara, men vad?

Det är tveksamt om han förstod vår passion. Efter att ha stått en stund vid mitt hål lyfte han benet och pissade på det som för att markera hur tråkigt han tyckte mitt intresse för hålet var.

 

Ha det så bra alla djur och människor för det har i alla fall vi och glöm inte att lev och må// Britt-Inger

Midnattssolens förlovade land #livetinorr

IVi har varit här uppe över en vecka nu. Grävningen av vattenledningen förökade sig till flytt av grillkoja och en ny trapp ner från altanen. Det kommer bli toppen när det blir klart. Eller det vill gärna bli bra när vi gör nåt 😀

Jag har varit ute i skogen med hundarna och hört älgen knaka i skogen och sett harpaltar gömma sig för oss.

Inga björnar dock, tack och lov. Vi har däremot sett rävungar som sökt skydd i lyan när vi passerade och kungsörnens breda vingar i skyn.

Vi har lagat och ätit mat ute mest alla dagar. Vädret har skött sig bra. Kvällarna underbara och ljusa. Fast nu får gärna regnet komma för nu är det åskvarmt och myggen är inte nådiga i väntan på åskan. 

Lev och må

Britt-Inger

Sommar, sol och huggormar

Vito håller oss vid liv, minst sagt. Han har ramlat ner från bryggan, krupit under altanen och inte hittat ut, försvunnit in i ett rör som går under vägen, blir hela tiden biten av timmermän som vi får ta lös, jagar getingar osv.

I dag lyckades han hitta en huggormsunge på promenaden som han luktade på, jag såg vara hur han ryckte undan huvudet, sen såg jag ormen.

Upp med hunden under armen och iväg hemåt, han hade inte gett ifrån sig nåt ljud när ormen högg så jag var inte säker på att den hade fått in nåt bett på honom. Väl hemma förberedde jag gubben på att vi kanske skulle behöva åka till veterinären. Sen undersökte jag djuret ordentligt, inga svullnader, ingen smärta, han trodde att jag ville leka så han jobbade mest på att bita mig. PHU han hade lyckats rycka undan huvudet, ormen hade inte bitit honom.

Vito är i fin form,här har han stulit ett bullpapper som han vägrar lämna från sig och till sist åt upp

                                                             Aptiten är som den ska. Tack för det

 Symtom på att hunden blivit ormbiten

Ormgiftet är en blandning av ett flertal gifter eller enzymer. De påverkar blodet så att blodkroppar faller sönder och blodproppar bildas. Vissa enzymer bryter ner vävnaderna och under den processen frigörs kroppsegna substanser som också verkar som gift.
Först märks ormbettet inte så mycket på hunden, men efter ett tag blir hunden trött och vill helst ligga ned. Efter någon timme svullnar den bitna kroppsdelen. Om bettet har tagit i nosen eller i läpparna svullnar ansiktet upp mycket kraftigt och når ett maximum efter ett till två dygn.
Läpparna kan bli ett par centimeter tjocka och svullnaden kan sjunka ner på halsen. Om bettet tar i en tass svullnar den upp och svullnaden sprider sig uppåt benet.

Farligast att bli biten i tassen

De flesta tror att de bett som tagit i läppar och nos är de farligaste i tron om att svullnaden ska täppa till luftvägarna. Så är det inte, som tur är. Trots att de flesta hundar blir bitna i nosen, är det de som får bettet i tassen som oftast dör.
När hunden går på benet där ett ormbett tagit bidrar musklernas sammandragningar, tillsammans med blod- och lymfcirkulationen, till spridningen av ormens gift. Det är därför strikt vila är så viktigt. Om hundens storlek medger att du bär den, så ska du göra det.
Det är idag inte klarlagt om cortison har någon entydigt positiv effekt, eller någon effekt alls. Diskussion förs kring cortisonets användning i samband med ormbett, också på humansidan, och i väntan på nya rön kan det idag inte anses tillhöra rutinbehandlingen. Observera att om du har cortison tillgängligt sedan tidigare och ger hunden av preparatet, bör du ändå kontakta veterinär snarast för vidare vård.

Om din hund blir ormbiten - gör så här:

• Håll hunden i stillhet, bär hunden om det är praktiskt möjligt
• Kontakta alltid veterinär snarast

Livet går vidare

Teo har varit hos oss i helgen. Bästa killen har lekt med hundarna och spelat spel. Vi hann med en sväng till fjällen, där snön låg kvar på fjälltopparna. 

I går satte jag och Vito oss på tåget för att åka till Stockholm. Man kan inte säga annat än att vi har fått en hund som passar oss. Han anpassar sig hela tiden efter den situation han befinner sig i och sover gott i nya miljöer. 

En bra dag

I morse åkte jag ner och hälsade på min mamma på lassa och dit kunde jag inte ta med Vito. Han blev kvar i bilen där han skötte sig snyggt, han sov nog mest. När vi kom tillbaka gick vi på en skogspromenad.

Jag har också fortsatt med att försöka få en snygg huvudbild på honom. Inte helt enkelt. 

Han är det vackraste jag vet. Här har han varit och badat lite i ett dike. Jackson och Vito leker mer och mer ihop, fruktansvärt rolig att se. Vi får många goda skratt åt de båda.

Än så länge är Jackson mycket snabbare än Vito vilket är lite frustrerade för honom. Men han jobbar på. 

Efter lek blir man törstig, tur att det finns en hel sjö att dricka ur.

Jackson och Vito har fler gemensamma intressen förutom leken, nämligen att beta gräs. MUUU 

Och undersöka olika hålor, krypa in under altanen, leta råttor i diket osv.

Efter lek kommer vila och lite tuggande på ett rep. 

Som sagt en bra dag.

Lev och må

Britt-Inger

Midnattssol, Vito och Jackson

Sommaren är här, fast värmen verkar dröja. Solen lyser och håller natten borta. Myggen som kläckts är stora som helikoptrar, men inga myggbett än så länge.

Vito är en klok hund, lättlärd och vacker (förutom när han är fullständigt rabiat och biter i allt som rör sig). Han är inkännande och empatisk, tuff och orädd, nyfiken och undersökande, ett energiknippe och lugn, allt i samma djur.

Jag längtar tills hans valptänder försvinner för de är illa vassa och min garderob börjar vara perforerad lite överallt. Jag får lägga upp min arbetsdag till hur han är i fas, lugn och fin arbete, rabiat inget arbete.

Idag gjorde jag ordning hundgården och Vito stannade kvar i den fast grinden stod öppen. Han gillade den, låg där och tuggade på kottar i lugn och ro. Han och Jackson har verkligen hittat varandra, full jakt på gräsmattan med rivstart och spinn off så gräset ryker.

Just nu är Vito med överallt, han var med på ett styrelsemöte, Dik Manusch, i går och skötte sig utmärkt. Jag hade tagit med buren, han tittade på oss en stund och sen la han sig att sova. Tyckte förmodligen att vi var urtråkiga. Mötet var två timmar långt och vi hörde inte ett pip från honom på hela tiden.

I helgen ska det bli bra väder så jag ser fram emot att fortsätta min kamp om att få plantera mina grönsaker innan Vito har dödat dem. På måndag ska Vito besprutas och har därmed fullgjort sina valpsprutor och blivit en stor pojk, eller?

Det där med att stå still och visa sig vacker är varken Jacksons eller Vitos starka sida, men det blev några bilder idag i alla fall.

Lev och må

Britt-Inger

Vito goes Diablo

Igår startade vi vår hemresa och så klart var det förseningar även på flyget. Vi var förbi på RFHL Riks en sväng innan vi åkte och alla berömde Vito för sitt lugn under de dagar vi hade varit där.

 Rune satte sin fot, storlek 49 bredvid Vito innan vi åkte för att visa på hans litenhet

Men väl hemma mötte Roger upp på flygplatsen och tog över Vito medan jag väntade på väskan. Man kan säga att det sa "klick" mellan dem. Sen åkte vi till sommarstugan för det spännande mötet mellan Jackson och Vito.

Första mötet gick bra lite avvaktande nosningar men efter det gick de lös på gräsmattan och körde terrierrace. Jackson var snäppet värre än Vito så han tappade fattningen och stod bara och tittade på Jackson när han jagade runt på gräsmattan och passerade Vito i 190.

Så var det dags att gå in och då förvandlades lille söte lugna Vito till Diablo, han gick lös på allt som fanns inne, morrade och tuggade på allt och alla. Vi insåg snabbt att nu var sötebrödsdagarna över och att han visade sig från sig rätta sida. Totalt orädd och mycket stridbar. Vi fick många goda skratt under kvällen tillsammans fartränder på armarna efter det att han tuggat fast i förbifarten. Valptänder är sylvassa, verkligen.

Våran soffa har åkt på utgrävningar, han kanske har varit arkeolog i sitt förra liv, vem vet. Jackson blev snabbt less på detta vilddjur som stormat in i vårt hus och passerade sig upp på soffans ryggstöd, muttrandes när Vito försökte ta sig dit.

Vilken kärlek detta är, Jackson visade på en gång att han kommer bli en bra fostrare (även om han blev sjukt less honom) och vi människor behövde denna vitamininjektion som Vito förser oss med.

I dag ska vi åka till Rogers mamma och i morgon ska jag hämta min mamma för en resa till Linda och Teo. Alla vill träffa honom.

Lev och må

Britt-Inger

Morgonstund har guld ingenstans

Vår första natt tillsammans hade mer att önska. Sen hemkomst efter alla förseningar, nya ljud, nya människor och ett nytt liv. Vem kan sova då? Ja inte Vito i alla fall. Och klockan 05.15 var det inte ens lönt att försöka längre. 

Frukost och sen iväg till jobbet och klockan var bara 06. 

Hela livet är ett äventyr. Väl

På jobbet la han sig att sova igen så klart. Dagen har gått bra, Vito har ätit som han ska, varit duktig och kissat ute och dessutom skitit en stor hög på golvet. Det luktade inte hallon ska jag säga. Vi var iväg och intervjuade Qrut även där skötte Vito sig 😀 han charmar verkligen alla.

Lev och må

Britt-Inger

En riktigt ullig gullig kärlek

Det är länge sedan jag varit med om en så här lång dag. Jag hade planerat den så bra. Men SJ ställde till det. Jag skulle hämta Vito hinna prata med Ylva och sen skulle jag också hinna umgås med Tomas. Jag skulle ha två timmar på mig.

Men icke sa Nicke SJ spräckte hela upplägget. Det hela fick klaras av på 40 minuter istället för två timmar. Men det löste sig brä ändå. Jag fick med mig Vito med sin påse och instruktioner 😘 och träffat Tomas om än bara en snabbis.

Nu sitter jag på tåget tillbaka till Stickholm med en sovande Vitos huvud i knät. Hans och min dag  blev mer än lovligt spännande så han kroknade och jag njuter av hans närvaro.

Jag har uppdaterat Roger med bilder på Vito. Han ser fram emot fredagen när vi kommer hem. Jag ser just nu mest fram emot att få komma till Stockholm i hyfsad tid. De har redan varnat om försening.

Vito är lyckligt ovetande om allt sånt värdsligt. ❤️❤️❤️❤️❤️❤️ och kommer förmodligen kissa på golvet sen när han vaknar. Tur jag tog papper med mig.

Lev och må

Britt-Inger

De e mycke nu

Idag har vi boat i sommarstugan. Bäddat rent i sängarna och möblat om i sovrummet så att lille Vito ligger inom räckhåll och slipper känna sig ensam. Jag gjorde en tvåvåningshus, Jackson längst ner och Vito ovanpå. I övrigt har jag rensat ibland odlingarna. Jag har också satt in ett galler i bilen och var sin go kudde att ligga på.

Dagarna rullar på men otroligt sakta. Fast så är det alltid när man längtar efter nåt. Vitos uppfödare är duktig på att uppdatera med bilder vilket inte gör längtan mindre. I morgon ska jag till djuraffären och hämta väskan som jag ska ha på flyget till lilleman. Han kommer få åka många fordon innan han kommer hem till Västerbotten.

Foto Ylva Hedin

Snart träffas vi du lille Don Vito

Lev och må

Britt-Inger

Vito, the one and only

Nu har vi bestämt oss det lilla djuret ska kallas för, Little Blue's Fairy God Father kommer kallas Vito. Jag och Roger är helt eniga om detta namn.

Hans uppfödare Ylva Hedin som också är fotografen till alla bilder beskriver Vito som kullens rockstar. Charmig, frammåt och väl medveten om att han har det lilla extra. Han vet att människor faller för honom, och är inte sen att utnyttja det till en stunds mys, eller kamplek med ett byxben.
Han är rar och som de andra pojkarna i kullen har han ett bra temperament.

Dagen idag har gått åt till att boka biljetter. Jag åker ner till Stockholm tidigt måndag morgon för ett möte på UR. På tisdag eftermiddag åker jag till Mjölby för att hämta upp lille Vito, åh vad jag längtar. Sen åker vi tillbaka till Stockholm för att arbeta lite på RFHLs kansli. Vito kommer så klart vara med mig på kansliet. På fredag sätter vi oss på flyget hem för att träffa Jackson och Roger.

Alla väntar med spänning på att vi ska komma hem så de får stifta bekantskap med lille Vito. Den enda som tar det med ro är Jackson.

Lev och må

Britt-Inger

Vi har blivit med hund

Vi fick i idag ett samtal som vi väntat och längtat efter och på tisdag ska jag hämta hem vår nya familjemedlem.

 Detta är sann kärlek

Australisk terrier

Han kommer från en kennel i Ödeshög och jag ska hämta honom på tisdag när jag ändå är i de södra delarna av landet. Kennel Little Blues är det som har fött upp detta mästerverk till hund som numer är vårt lilla djur.

Han heter Little Blue's Fairy God Father och har kennelnamnet Buford.
Nu ska vi bara hitta ett passande namn åt honom.

Foton Ylva Hedin

Lev och må

Britt-Inger

Sorgen över en hund

Jag vaknade i morse och visste inte att detta skulle bli en ödesdag. 

Vår hund ligger på golvet och kippar efter luft, han mår inte bra. Vi sätter oss och ringer runt, till sist får vi tag på en akutveterinär. Jag sätter mig i bilen med hunden där bak. Jag kör genom byar, ser sjöar, vi stannar vid en rastplats för att sträcka på benen och uträtta lite behov. Solen skiner från en klar himmel, men jag ser inte det, jag ser inte hur vacker det är ute. Vi kör förbi byn Deppis, ganska passande tänker jag.

Jag kör bilen och känner hur mitt hjärta krackelerar och förvandlas till damm i takt med Caspers stötvisa andning. Dammet från mitt krackelerade hjärta börjar bränna bakom ögonlocken och paniken kommer allt närmare. 

Bara inte det sker som inte får ske. 

Casper kom till oss när barnen hade flyttat, han är en så kallat tomma boet hund. Han fyllde ett tomrum och blev min bästa vän. Tjurigare hund får man leta efter men trogen som guld, klok och alltid lika glad. Han har funnits hos oss i 10 år och varit med överallt. Vi har åkt skoter och motorcykel tillsammans, värsta knutten, han har varit med på jobb likväl som på fritiden. På jobbet agerade han vårdhund med en naturlig förmåga att känna in människor. Mådde någon dåligt sökte han upp dem satte sig bredvid och väntade på deras initiativ. Ibland kunde han sitta helt stilla bredvid en människa i timmar. Han vann allas hjärtan med sin värme och sin klokhet. 

Jag fortsätter min resa mot veterinären med alla tankar snurrande i huvudet. Vi kommer fram och veterinären undersöker honom, dammet gör sig påmint igen. Hon pratar om en massa praktiska saker och jag förstår att hon förbereder mig. Det blir en röntgen, vi tittar plåtarna och dammet är där igen.

När jag sen sätter mig i bilen för att åka hem vet jag att jag inte kommer träffa Casper igen. Hans lidande tog slut och mitt tog vid. Min sorg är otrolig och nu finns ingen Casper där att trösta mig och laga mitt krackelerade hjärta. Nu finns bara tomheten och saknaden efter min kompis och lille vän.

Sov i ro

Midsommar maten, umgänget och kylan.

Nu är midsommar snart slut. Vädret finns det mer att önska av, vind, sol, regn, hagel och inte särskilt varmt. Jag har hunnit vara ner till stan och handla, glömde att det var idag som midsommar infann sig. Tagit en långpromenad med hundarna. Ätit god mat med Roger, Linda, Gini och finaste Teo. Umgåtts, gjort en budget och funderat kring olika bolagsvarianter.

Nu sitter jag här och funderar på sängen. Har precis varit ute och lyssnat till några fyllskallar som sitter i en båt och skrålar strax utanför vårt hus. Jag hoppas kylan gör att de beger sig hemåt igen, för någon fisk lär de inte få.

Hundarna ligger helt utslagna och snarkar bredvid mig så det är nog bara att ge upp och gå och lägga sig.Det där med blommor och skit under kudden har gett upp för länge sedan. Det enda det har gett mig har varit en massa bös i sängen och ett och annat djurbett. Så John Blund here I come jag vill inte ha någon ny gubbe, är nöjd med den jag har, utan får jag en skön natts sömn så kommer jag vakna i morgon pigg och nyter.

Lev och må

Britt-Inger

Sommaren som kom av sig

Shit så kallt det är, till helgen är det midsommar och vi eldar i kaminen. Vad är det här?
Fast å andra sidan känns det inte så farligt att sitta inne och jobba med olika skrivelser när inte solen gör att man dör av värmeslag.

Jag är inne i ett stim just och skriver och skriver och skriver. Det är så roligt att skriva. Gjorde en intervju med min mamma här om dagen, så nu håller jag på att renskriva det.

Midsommar kommer vi vara i stugan eller rättare sagt är vi i stugan hela tiden nu. Vi håller på att sälja huset. Hoppas nu att det blir sålt också, ska bli skönt att bli av med lite arbete och kunna njuta av sommarstugan istället.

Hundarna fullständigt älskar att vara i stugan. Inga koppel, mer än när vi tar en promenad och hur mycket frisk luft som helst. Kan livet bli bättre för en hund, tror inte det.

Lev och må

Britt-Inger

Bästa killen hela dagen

En vecka går så fort. I morse åkte Teo hem, OJ så tyst det blev. För att vara en så liten person fyller han huset med så mycket.

Teo åkte traktor med sin morfar, ett återkommande inslag under veckan. Fyrhjulingen luftades också några gånger till Teos fullständiga glädje

Var sak har sin tid och äta äpple har sin.

Såpbubblorna bubblades med jämna mellanrum, tur att jag hade köpt en stor påfyllningsflaska.

Bästa kompisarna i vått och torrt

Det har varit en underbar vecka men mycket sång och skratt. Mest skrattades nog Teo när han var nere vid vattnet och kastade sten och Jackson dök efter stenen varje gång. Jackson och Teo har varit oskiljaktiga kompisar under den här veckan. 

Lev och må

Britt-Inger

Vinden viner och träden vajar

Nu är vi på campingen, vinden rycker och sliter i Olga (husbilen). Det viner i fönstren, jag har ringt Roger i fall Olga lyfter och drar till väders med mig och hundarna i. Jag tog farväl av honom på ett mycket dramatiskt sätt och förklarade situationen för honom. Han emottog detta farväl med en en inte alltför dramatisk inställning och skrattade lite lätt. Vi kom sams om att höras av lite senare i kväll.

Jag väntar nu på att klockan ska gå, att jag ska få prata med Roger och sen göra klar mig för sängen. Vi har redan provlegat den jag och hundarna, det ska nog funka. Vinden vaggar bilen som en gungstol och kommer förhoppningsvis vagga mig och hundarna till söms också. Far vi till väders i natt så hoppas jag att jag befinner mig i John Blunds underbara värld.

Lev och må

Britt-Inger

Tågresa till Sth

Nu är det dags, nu är jag på väg (snart) till Stockholm för det stora boksläppspartyt av boken Att störa homogenitet. Så spännande och roligt det ska bli. Hundarna ska vakta Roger när jag är borta, Linda ska jobba sin sista vecka och jag, jag ska ha roligt. Återkommer om rapport om det stora partyt och kanske med lite bilder om jag kommer ihåg att ta några.

Lev och må

Britt-Inger

Vilken härlig dag

Hämtade Teo till lunch som ville ha pannkaka, gjorde ordning pannkakssmet av ägg som Linda hade skickat med, det såg ut som vi hade haft saffran i smeten så gul blev den. Vi hällde upp smeten på en flaska, packade blåbärssylt, smör och saft och drog till sommarstugan. 

Vi höstade stugan och stekte pannkakor över öppen eld. Vädret visade sig från sin bästa sida och höstandet av stugan flöt på bra. Hundarna njöt av att springa lösa och jagade varandra. Teo skrattade så han vek sig av deras jakt. 

Nu har Teo lagt sig i det nymålade rummet som han genast utsåg som sitt rum och kommer förhoppningsvis sova gott.

Teo skrattar sig halvt fördärvad över hundarnas jakt på varandra

Vi hjälptes åt med att få igång elden

Första pannkakan var så klart Teos

Som han åt med god aptit

Tillsammans med en ansenlig mängd blåbärssylt

Senare lyckades jag fånga det här kortet på honom när han klättrade runt i stugan

Lev och må

Britt-Inger