fredag 21 september 2018

Det jag skrev 2016 är verklighet nu

Bild Anneli Sandberg

Jag skrev en artikel om tiggeriförbud och ensamkommande ungdomar 2016. Idag är artikeln högaktuell.

Svensk Handel vill att butikerna ska få rätt att mota bort tiggare eller andra som de anser stör. Vägrar de lämna lokalen ska de kunna dömas för olaga intrång. Denna så kallade fredade zon ska sträcka sig fem meter från butikens entréer. 
 
Men vilka är det som stör? 

Inte är det Frälsningsarméns kokande gryta, eller Röda korsets sparbössa. Inte är det heller den lokala skolklassen eller idrottens eviga försäljningar. Just nu är det våra EU-migranter som man vill avvisa och det oavsett om de säljer saker eller tigger. 

Var kommer det att sluta? 

Sverige brukar slå sig för bröstet och skryta med att vi har en fungerande polismyndighet. En sådan polismyndighet måste väl ändå klara av att avvisa störande personer från butiken om de bryter mot våra lagar? Handlarna vill ta lagen i egna händer och agera poliser för att godtyckligt avvisa fattiga människor. Om handlarna tillåts skapa ett organiserat medborgargarde, som ska agera utanför butikerna för att sortera vilka som får vistas där och inte, har vi nog gått över en farlig gräns. Då börjar det likna strömningar som fanns under 30- och 40-talet i Sverige. 

Samtidigt har Sveriges riksdag tagit beslut om att ändra lagen om mottagande för asylsökande från och med den 1 juni i år (2016). Lagändringen innebär stora förändringar. De som ska avvisas förlorar sin inkomst och rätten att bo kvar i asylboenden i väntan på att de ska lämna landet. Om någon vägrar lämna sitt hem, där de i många fall har bott under flera år, flyttas de med tvång. Flyget kommer däremot inte att gå när de får avslaget och ingen vet hur länge det kommer att dröja innan de flygs härifrån. Vi riskerar därför att genom lagändringen få nya och fler människor vars enda utväg till försörjning kommer att vara att tigga. 

Vad blir nästa steg i utvecklingen?

I Sverige är, än så länge, våra offentliga rum till för alla oavsett inkomst. Men staten förändrar lagar och ingen vet hur framtiden kommer att se ut eller vem som drabbas nästa gång. Samhällsklimatet hårdnar och om vi dessutom ska tillåta handlare eller andra privatpersoner att skapa medborgargarden för att ta lagen i egna händer är vi farligt ute. För vem vet vem som kommer drabbas då; kanske missbrukare, hemlösa, pensionärer eller de med avvikande klädsel.

Förslaget från handlarna är ett bevis på att det är pengar som styr och inte medmänsklighet. Förslaget skulle, om det förverkligas, också skapa ett nytt fenomen i samhället där butiker med fredade zoner skulle ställas mot de medmänskliga affärerna. Klass kommer då att bli än mer tydligt i våra butiker. Medelklassen kommer att ha råd att handla i de butiker som lägger kostnaden för sina medborgargarden på matpriserna och låginkomsttagare handlar i de som inte gör det.

I Sverige är det staten som stiftar lagarna och har ansvaret – inte handlare, aktivister eller kyrkor. I ansvaret för lagstiftningen ingår att se det större perspektivet, det som omfattar mer än området fem meter utanför en affär. Det perspektiv som omfattar det faktum att fattigdom inte går att lagstifta bort och inte heller går att utestänga från våra offentliga rum. Fattigdom handlar om de människor i samhället som har det sämst ställt. Att särbehandla dem negativt är att skapa ett segregerat samhälle, ett Vi- och desamhälle, där pengar ger rätten att bestämma över dem som inget har.

Sverige får redan nu kritik från FN för att vi inte uppfyller de krav som ställs på oss när det gäller mänskliga rättigheter. Att låta asylsökande hamna i ett ingenmansland utan pengar och bostad eller att låta handlarna skapa medborgarden lär inte minska FNs kritik. Sverige har en gång i tiden varit ett föredöme för andra länder när det gällt mänskliga rättigheter, idag är det inte så. Sverige har slagit in på en farlig väg där människor i utanförskap ses som något man ska mota bort istället för att försöka hitta lösningarna på hur man ska hjälpa dem. De som styr vårt land måste nog ändra riktning och lära av vår historia.




Ny lag gäller inte för personer med barn
Ändringen i lagen började gälla den 1 juni.
Ändringen i lagen innebär att den som har sökt asyl och fått ett beslut om avvisning eller utvisning inte längre ska ha rätt att få ekonomiskt bistånd från Migrationsverket eller kunna få sitt boende betalt av Migrationsverket.
Ändringen i lagen gäller den som är över 18 år och har fått avslag på sin ansökan om asyl som inte längre går att överklaga eller ett beslut om avvisning eller utvisning där tidsfristen för frivillig avresa har tagit slut.
Personer som bor med barn under 18 år, som de är vårdnadshavare för, är undantagna från den nya lagen.
Den 1 juni 2016 påverkades 4 269 personer av lagen. Av dessa bodde 1 373 i Migrationsverkets boenden och 2 923 i eget boende.
Källa: Migrationsverket



lördag 8 september 2018

Diskriminering får aldrig normaliseras


Under valdebatten igår sa Åkesson (SD) att:
– ”Bara invandrare får jobb så kommer allt att lösa sig” – det har de sagt hela tiden. Det händer inte, det blir inte så. Därför måste man ställa frågan varför det är så svårt för de här människorna att få jobb. Det är för att de inte är svenskar. De passar inte in i Sverige.
 
Det är ett uttalande som är under all kritik. Vi är många i Sverige som i grunden har invandrat till det här landet. Och att generalisera på det sättet är skamligt. Dessutom är det så att många av dessa som Åkesson säger att de inte passar in i Sverige tar hand om våra gamla idag. Hade de inte varit för alla de fantastiska invandrare som arbetar inom vården hade nog min mammas boende inte kunnat bemanna sin avdelning för att driva den.

Rasism definieras i allmänhet som system av föreställningar, tro och förfaranden som baseras på en världsbild eller ideologi där människan anses kunna delas upp i raser. I en snävare bemärkelse kan det definieras som fördomar, diskriminering eller antagonism riktad mot någon av en annan ras baserat på tron att en egen ras är överlägsen.

Är Åkessons uttalande rasistiskt? Om man tittar på definitionen av rasism och sen på orden "de här människorna", "de inte är svenskar" och "De passar inte in i Sverige" så finns det uppenbart ett "vi och dom" i uttalandet. Åkesson distanserar och särskiljer invandrarna och ser sig själv och "svenskarna" som överlägsna dessa människor som enligt honom inte arbetar.  

Det är skillnad på att vara kritisk och att vara fördömande. SVT gjorde helt rätt som tog avstånd från uttalandet.

Vi har sett diskriminering av människor förut i Sverige och världen men det får aldrig någonsin normaliseras.

På sitt officiella twitterkonto skriver SD ”I den sista partiledardebatten inför valet väljer SVT att ta ställning mot Sverigedemokraterna. Det är ett agerande som saknar motstycke i modern svensk historia”.

För min del känns det skönt att vi faktiskt fortfarande reagerar i det här landet när folk uttalar sig på ett sånt sätt att man generaliserar och fördömer en grupp människor.

Lev och må
Britt-Inger

fredag 7 september 2018

På söndag bestäms det!


På söndag ska jag iväg och rösta sen väntar valvakan.
Jag tycker alltid det är lika spännande varje gång och i år är det extra spännande.

Det hettar till i debatten och tyvärr delas det ut slag under bältet av en del. Att politiker debatterar och har olika åsikter är inte konstigt utan precis som det ska vara. Men det finns gränser för allt. Man måste kunna skilja på sak och person. Men oavsett så är det dags på söndag då ska vi välja om om man inte har förhandsvalt redan.

Att rösta är en rättighet vi har i Sverige men enligt mig är det också en skyldighet. För om vi inte själva använder de demokratiska möjligheter vi har vem ska då bestämma vem som ska styra landet.

Att missnöjesrösta på ett parti vars partipolitik du egentligen inte vet vad den står för kan ge oanade efterdyningar. Men att agera soffliggare är inte heller bra för det gör att du förverkar rätten att påverka och att din åsikt inte kommer fram.

Ta reda på de olika partiernas åsikter generellt och inte bara i enskilda frågor innan du röstar.
Ditt lands framtid de närmaste fyra åren ligger i dina händer och oavsett vad du röstar på eller inte så är din röst viktig för hur valutgången blir. Ta reda på fakta och vad partierna står för i sin partipolitik och låt inte ett missnöje och populism styra ditt val.
 
Söndagen närmar sig och då är det viktigt att alla går till valurnorna och visar vilka de vill ska styra. Vi har ett ansvar som människor att ta reda på fakta om de som vi vill ska styra vårt land. Hur vill vi det ska se ut? Vilka frågor är viktiga för mig? Ta reda på vilket parti som stämmer bäst överens med dina värderingar och viktiga frågor. För oavsett vilket parti som styr vårt land så kommer det påverka oss på ett privatplan mer eller mindre.

Jag vet i alla fall vad jag ska rösta på hoppas du också gör det.

Lev och må
Britt-Inger





tisdag 4 september 2018

Bygg inte barnhem igen!

Liten Kurt nyss förd till
barnhemmet.

Nya barnhem byggs i folkhemmet och välfärdens tecken.
Det går bra för landet Sverige, högkonjunkturen ger en blomstrande ekonomi och vi har ett valår. Och ändå, helt obegripligt, sparas det in på de allra mest utsatta i vårt samhälle.

Statsministern står i teve och säger att vi ska känna trygghet med våra barn och vill öka på föräldraledigheten med en vecka. Fast tryggheten verkar inte gälla för alla barn, bara de friska. För vissa av de barn som har funktionsvariationer bygger vi barnhem till och gömmer undan så samhället inte behöver ta den merkostnad som assistansen skulle kosta. Detta trots att alla vet att barnen mår bäst av att bo hemma med sin familj. Det är ett svek och de som får betala för det sveket är BARNEN.  

Sveriges ekonomi blomstrar och ändå skär man ner på kostnaderna för de allra svagaste. Alla partier pratar om den goda ekonomin men var är hjälpen till de som bäst behöver det. Hur går detta ihop med folkhemmet och välfärden samtidigt som vi bygger barnhem. Har vi då inte lärt oss något av vår historia. Från ca 1920 – 1980 vistades ca 100 000 barn på barnhem i Sverige. Sen försvann barnhemmen och nu 2018 börjar vi om att bygga dem igen.

Försäkringskassan nekar fler och fler föräldrar assistans till sina barn och då faller ansvaret på kommunerna och deras lösning är barnhem. Föräldrarna vill att deras barn ska växa upp hemma hos dem hos sin familj, men kan hamna i situationen där de måste lämna bort barnet. I valtider kommer nu vallöftena ”vi ska se till att ändra när vi kommer till makten”. Men det här är inget nytt utan har pågått och uppmärksammats under en längre period. Barnhemmen har man redan börjat bygga och den lilla människan kommer i kläm.  

Tidigare var det var ”tattare” (resandefolket), psykiskt sjuka, utvecklingsstörda och personer med fysisk funktionsnedsättning och då i synnerhet kvinnor som hamnade på barnhem. Samhället försökte gömma undan och utrota dem via steriliseringar. Sveriges måttstock då handlade om den ariska rasen och att ett starkt folk. Idag handlar det inte om etnicitet utan om ekonomi. Gårdagens omhändertagande upprepar sig i modern tappning för våra assistansbehövande barn.

Alla föräldrar och många forskare kan beskriva om hur viktigt det är för barn att ha en närhet till sin familj. Många är också de barn från 30- 40 talet som kan vittna om hur illa de for när de placerades på barnhem. Staten har erkänt att de har gjort fel och via ersättningsnämnden gett många av dessa barn ersättning för den fysiska och psykiska misshandel de utsattes för under sin vistelse på barnhemmen och ändå bygger vi nya barnhem i Sverige igen.

Kurt Magnusson 74 år, barnhemsbarn och resande säger:

Än i dag lider jag av dessa hemska upplevelser. Ibland vaknar jag genomsvettig från någon mardröm. Jag skulle aldrig utsätta någon levande varelse för det jag varit med om.

Försäkringskassan har fått i uppdrag att spara in på den personliga assistansen. Motiveringen till uppdragen handlar om att jaga timmar och kostnader. Timmarna i assistansersättningen har på tio år ökat från i genomsnitt 101 timmar per person och vecka till 127 timmar. Ingen större ökning alltså.
När LSS och assistansreformen genomfördes på 90- talet slutade Sverige bygga barnhem. Alla var unisont eniga om att det inte var bra för barnen att bo på barnhem och att de utvecklades och mådde bäst hemma hos familjen. Har vi redan glömt. Idag bygger minst åtta kommuner barnhem igen enligt en undersökning som Sveriges Television har gjort byggs det i Jönköping, Ljungby, Malung-Sälen, Vadstena, Åstorp, Övertorneå, Eskilstuna och Västerås.  
LSS-lagstiftningen är en den reform som förpassade barnhemmen till historien och som skulle skapa möjligheter och trygghet. Det som händer nu är en känslolös politik som sliter isär familjer, smular sönder tryggheten och tar bort friheten. Det här handlar om riktiga levande människor och inte diagram på ett papper. Barnkonventionen ska vara norm i Sverige idag låt oss visa det. 30- och 40 talen är en skamfläck i vår historia visa då att vi lärt av vår historia. Gör upp med den ordentligt och låt oss inte upprepa misstagen i staten/kommunens namn en gång till.

Kurt Magnusson barnhemsbarn som fått ersättning från ersättningsnämnden och kassör i föreningen RUNG
Britt-Inger Hedström Lundqvist sekreterare i föreningen RUNG