I går satte vi kaffet i halsen när vi insåg att de
barn som inte hade blivit placerade av socialtjänsten inte fick beviljat några
pengar från ersättningsnämnden.
Är det skillnad på barn och barn?
Är det skillnad på vanvård och vanvård?
Är det skillnad känslomässigt för barnen beroende på hur de
placerades?
Var i hela fridens namn är BARNPERSPEKTIVET, hur tänkte
ersättningsnämnden när de fråntog dessa barn rätten att få ersättning.
Vanvården är densamma vare sig man har blivit omhändertagen av de sociala myndigheterna
eller inte.
Vad menas med då med att bli "omhändertagen
för samhällsvård?"
Uttrycket ”omhändertagen för samhällsvård” menas att ett barn har varit heldygnsplacerad i ett fosterhem eller på en institution. Det är bara de placeringar där de sociala myndigheterna har fattat beslut om omhändertagande som kan ge rätt till ersättning. Så kallade privata placeringar ger alltså ingen möjlighet till ersättning.
Möjligheten till ersättning gäller både dig som omhändertagits utan samtycke från vårdnadshavaren och dig som omhändertagits med samtycke. Om du adopterats av dina fosterföräldrar kan övergrepp eller försummelser inte ge rätt till ersättning. (ersättningsnämnden)
Uttrycket ”omhändertagen för samhällsvård” menas att ett barn har varit heldygnsplacerad i ett fosterhem eller på en institution. Det är bara de placeringar där de sociala myndigheterna har fattat beslut om omhändertagande som kan ge rätt till ersättning. Så kallade privata placeringar ger alltså ingen möjlighet till ersättning.
Möjligheten till ersättning gäller både dig som omhändertagits utan samtycke från vårdnadshavaren och dig som omhändertagits med samtycke. Om du adopterats av dina fosterföräldrar kan övergrepp eller försummelser inte ge rätt till ersättning. (ersättningsnämnden)
En grupp till som inte kan få upprättelse. De som är placerade efter 1980 och nu de som inte blivit placerade av socialtjänsten. Undrar vad som ska komma härnäst? Det är då ingen risk att ersättningsnämnden inte håller sig inom budgetramen. Ordförande i Samhällets styvbarn,
Benny Jacobsson, borde ryta till när han uttalar sig i tv. För vem ska annars
protestera om inte de som representerar de vanvårdade barnen gör det.
Vilken flopp det här är, var tog de mänskliga värdena vägen och
var är upprättelsen, det här liknar mer och mer en parodi där besluten om vem
som ska få ersättning eller inte handlar om oväsentligheter. En tredjedel får
avslag. Hur görs bedömningarna kastas det pil och den som träffas får
ersättning, Harriet min vän, du hade otur, du blev placerad av fel person och
så fastnade inte pilen på dig.
Dags att protestera
Britt-Inger
&
Kurt
Lägger upp detta på FB
SvaraRaderaJomenvisst, hela den här frågan har blivit God dag Tödde, God dag Mödde. Fick själv avslag på min ansökan i måndags 15/7 med motiveringen att vanvården inte var av allvarligaste slag. För vem? För mig som uppfyller alla formella krav för ersättning, som tvingades bo i samma fosterhem från 5 års ålder tills jag fyllt 17. Som örfilades grovt, som tvingades äta mat jag kräktes av - fick bara en ny portion, som inte fick vidareutbilda mig trots lysande betyg, som kallades hora trots att jag var oskuld, som inte fick ta hem kamrater eller gå hem till dem, som oavbrutet hotades med att bli utkastad för att jag bar på onda gener, vars barnavårdsman manipulerades till att bli en "vän i familjen" och som sket totalt i hur jag hade det, som rapporterade allt jag berättade för henne till min fostermor och som därmed bröt mot sekretesslagen, vilket ledde till att jag fick stryk. När ersättningen upphörde vid 16 års ålder tvingades min förvaltare av arvet efter min farmor av fosterhemmet och min barnavårdsman att betala mitt fosterhem ersättning varje månad i två år. Allt detta pågick i 12,5 år. Trots det anser Ersättningsnämnden att vanvården inte är av allvarligaste art och avslår min ansökan. Och jag kommer inte att vara ensam, denna åtstramade tolkning kommer att accelerera. För 2013 har nämnden fått 309.6 Mkr att dela ut i ersättning. Det betyder att max 1.238 ärenden kan beviljas i år. Allvarligaste vanvården, är inte det att den vanvårdade avlider? Vad kan vara allvarligare, frågar man sig. Och avlidna tas inte upp till prövning. Kanske de har litet svårt att skriva en ansökan.....
SvaraRaderaJag har varit med i Vanvårdsutredningen och har alltså ägnat mig till och från i 4,5 år. Skrivit. Redogjort. Skaffat fram gamla journaler från min tid som fosterbarn. Var inbjuden och deltog i Upprättelseceremonin i Stadshuset, som dessutom var ett skämt. Att höra riksdagens talman Westerberg be alla om ursäkt, höra den genomfalska Maria Larsson kvittra och sen bjudas på litet billigt vitt vin/alkoholfritt och något krafs till (minns inte vad det var ens), det är vad man kostar på underklassen som har mage att kritisera Samhället och Politikerklassen. Men sista ordet är inte sagt, bäva månde alla skitstövlar som nu utsätter många av oss vanvårdade för den ultimata kränkningen - nä, du får inga pengar, din vanvård var inte tillräckligt ALLVARLIG. Men vi kan erbjuda dig max 8 timmar stödsamtal på St. Lukasstiftelsen om du skulle må dåligt av det här. SKIT PÅ ER, FÖRBANNADE MÄNNISKOFÖRAKTARE SOM INTE KAN STÅ FÖR VAD NI GÖR OCH ERA FÖRETRÄDARE GJORT. Hur kan ni ha mage att i lagen om ersättning skriva, att man ska ta hänsyn till TIDSANDAN när vanvården skedde, t ex att det inte var förbjudet att slå barn. Nä, men det gör väl inte saken bättre för den som blir slagen, assholes.
Jämför med ersättningen till de som tvångssterilisering, där fanns inget villkor om ALLVARLIGASTE arten. Där betalade man efter mycket om och men ut ersättning till samtliga. Och det trots att det var HELT OK ATT TVÅNGSSTERLISIERA UNDERKLASSENS KVINNOR PÅ DEN TIDEN ENLIGT LAGEN.