tisdag 17 juli 2018

Håll utkik efter DIKKO! Nytt magasin till hösten.

Loggan är gjord av Artwork & Design: SandraEnglund.se
Tfn: 070-551 71 71 sandra_arb@hotmail.com

Till hösten kommer vi starta ett nytt tidningsmagasin. Det blir ett magasin som kommer drivas av/för/om resande/romer.

Magasin DIKKO

DIKKO kommer utifrån en idé som fem vänner fick i början av 2018 och en plan började ta form. Vi saknade ett magasin som hade sitt fokus på minoriteten romer. Vi saknade också ett magasin där det gick att dela enskilda artiklar som kunde finnas med i debatten och sprida information.  
Magasinet kommer bestå av en blandning av reportage, krönikor, anekdoter som skapar igenkännande och kan lura fram ett skratt.
Samtidigt som skulle vi även vilja ha en papperstidning ur ett tillgänglighetsperspektiv, många äldre är inte ute på nätet. Men papperstidningar är förknippat med en större kostnad. Vårt mål är att ska bli en papperstidningen så småningom men det får bli i ett senare skede. Nu startar vi med en webbtidning.


Vi som sitter i redaktionen är:
Ansvarig utgivare
Britt-Inger Hedström Lundqvist
Chefredaktör
Linda Lundqvist
Reportageansvarig
Kim Fredriksson
Kassör och Kulturansvarig
Curt Magnusson

Vill du skicka in artiklar eller annat material till oss eller om du vill komma med tips om sånt som du tycker kan vara bra om det finns med i tidningen. Mailen är:
dikko.magasin@gmail.com

Poängen med magasinet är att det är vår tidning oavsett om det som skrivs i artiklarna handlar om oss som minoritet eller inte.

Vi är politiskt och religiöst obundna.

Om man som icke resande/rom ska skriva i tidningen så ska artikeln handla om oss och/eller finnas ett nyhetsvärde för oss som minoritet.

Vill du stötta detta initiativ?
Swisha valfritt belopp som gåva till 070-373 86 53 och eller använd bankgiro 187-6515, märk gåvan med DIKKO. Gåvorna kommer uteslutande gå till att utveckla tidningen.
Varje bidrag går tillbaka in i verksamheten för att utveckla och skapa en bra tidning för resande/romer.
Vill du synas i vår tidning via annonser, artiklar mm. hör av dig till någon i redaktionen eller via vår mail.

Vill du komma i kontakt med någon av oss på telefon skriv ett mail med ditt nummer och en presentation av ditt ärende så ringer vi upp dig.

dikko.magasin@gmail.com

Väl mött i etern önskar redaktionen för DIKKO!

Uppdaterad 20180916

söndag 15 juli 2018

#crazyasfuckgenomsverige och årsmöte med RUNG

Jag sitter nu på en buss på väg till Oslo för att träffa min yngsta. Det här verkligen varit en resan som lever upp till sitt namn #crazyasfuckgenomsverige. Vi startade i Vindeln i torsdag med att åka buss klockan fem på morgonen, jag Linda och två barn och sen har vi åkt och åkt och åkt. Vi skulle vara framme i Göteborg klockan 18 samma dag som vi åkte men det bar sig inte bättre än att det blev en dygns försening innan vi kom fram.

Fram till Örebro gick bra men sen började det. Okontrollerad brand och förrymda mördare kom i vår väg eller snarare i tågets väg. Vi fick till sist ta in på hotell i Örebro efter sex timmars lång väntan med olika besked innan det slutgiltiga beskedet kom. Det kommer ingen ersättningsbuss. Informationen har varit en katastrof hela vägen.

Ungarna var helt fantastiskt snälla, helt imponerade. Detta trots att vi fick sitta på asfalten och äta vår middag och en tupplur fick intas på resväskorna. Barnen är mina hjältar på den här resan. Efter en god natts sömn och en grym hotellfrukost gav vi oss iväg mot station med våra ombokade biljetter. Linda satt länge på kvällen och ordnade med vår fortsatta resan.



Framme vid stationen så kom tåget i tid och vi gick ombord med all vår packning, både nöjda, mätta och glada. Men det blev inte så långvarigt. Vi trodde vi skulle få åka hela vägen, men icke sa Nicke. Vi fick kliva av efter en kort stund och ställa för att invänta en buss i över en timma i gassande sol. Det kom en buss, det hade behövts fler. Linda såg till att vi fick plats och jag packade in bagaget. Så klev vi ombord och satte oss. Det blev snabbt full och folk fick kliva av. En kvinna fick sätta sig tillsamman med mig och ett av barnen så vi satt tre på vårt säte.

Vi har en konstig prioritering i Sverige. Den yngre generationen tog sig ombord snabbt och lätt medan barnfamiljer och äldre blev kvar utanför och fick förgäves vänta på nästa buss som aldrig kom eller kom långt senare. Inga hänsyn togs ålder eller behov. Var och en för sig själv och inga hänsyn tas.

Nåväl i alla fall, vi skumpade oss fram till Herrljunga där vi klev av och Kurt och Robert plockade upp oss som de hjältar de är. Vi slapp vänta ytterligare och kunde nu åka till Vänersborg för att avhandla RUNGs årsmöte, en timma för sent, och sen vidare till slutdestinationen i Göteborg. Tina kom och hämtade Linda och barnen. Jag och Kim åkte med Kurt och Robert till Borås och tog sen bussen därifrån till Götet.

Idag är gänget på väg Liseberg och jag är på väg till Oslo. Det här kommer vara en resa vi sent kommer att glömma och vi har många roliga episoder att minnas när vi träffas. Vi har till större delen skrattat och haft ganska roligt under hela resan, det blev ett oväntat äventyr med många humoristiska inslag. I morgon bär det av hemåt för mig igen och då ska jag åka bil med Kurt och hans son till Skellefteå. tack och lov. Linda och ungarna ska stanna tills på torsdag och chansa på att ta nattåget hem igen. Hoppas SJ gör bättre ifrån sig den här gången. Mitt förtroende för SJ är ganska naggat i kanten måste jag säga. Det får nog bli bil eller flyg nästa gång.

#crazyasfuckgenomsverige
Britt-Inger

onsdag 11 juli 2018

Barn är barn oavsett!



Ibland hör jag om ouppfostrade barn och kanske var det också bättre förr. Jag levde förr och det var inte bättre då. Uppfostran handlar inte bara om att sätta upp regler eller om att våga säga nej, ge konsekvenser eller bestraffning. Det finns så mycket annat bakom det man ser.
 
Förr hade vi kravallungar som levde rövare och sågs som ouppfostrade, de blev satta i särskolan eller i OBS-klass. Det var de barnen som aldrig blev bjudna på kalasen för att de levde om för mycket. Idag vet vi att många av dessa levde med dolda funktionshinder som ADHD, ADD, Autism, Asperger mm. Idag kan vi sätta ett namn på det, men gör det någon skillnad? Eller väljer vi att fortfarande se dem som ouppfostrade kravallungar. Ett faktum är att en del barn är enkla att ”fostra” andra kräver mer. 

De barn som kräver mer kämpar ofta dagligen med att förstå vad som händer runt dem. Att barnet inte kan tolka ironi utan tar det bokstavligt eller inte vet hur sociala koder fungerar handlar om att inte förstå eller bli förstådd. Det skapar både frustration och ångest hos barnet. Dessa barn väljer vissa att se som ouppfostrade!


Det finns barn som har myror i rumpan och inte kan sitta still, barn som har svårt att säga förlåt eller tack och som säger vad de tycker om maten som serveras både i positiva och negativa termer. En del barn skriker och får utbrott de svär åt föräldrar och lärare. Andra stör på lektionerna och vill inte följa med på klassfesten eller middagsbjudningen. Som förälder var jag mest glad att hon faktiskt åt alls och det där med näringslära är lågprioriterat när man har ett barn som matvägrade. 

Belackarna ser inte kampen om kvällen som ofta handlar om flera timmar för att barnet ska varva ner och somna. Ibland somnar man som förälder före barnet då man är helt slut. Många föräldrar försöker ligga steget före för att förhindra utbrott och missbelåtenhet, ibland lyckas det och ibland inte, då går det sönder saker. Eller känslan när sonen rev ner en hel hyllrad på ICA för att sen lägga sig på golvet och skrika när jag tog fast honom. Blickarna var inte nådiga när jag försökte prata ner honom så han blev hanterbar och vi kunde gå ut ur affären utan att ha handlat något. Som förälder försöker man välja sina strider och sina ord så att barnet ska förstå och få med strategier för att klara av sin vardag.

En sådan enkel sak som att få iväg sitt barn till skolan kan vara en kamp. Varför ska barnet gå till en skola där det bara blir missförstånd och känner sig ovälkommen. Det krävs mycket av en förälder för att klara av vardagen och sen ska man gå till jobbet och leverera där. Det gäller att arbeta undan innan samtalet från skolan/dagis/fritids kommer, nu har det hänt igen, det där som inte fick hända och pedagogerna är upprörda. Ibland blir man motarbetad av skolan och ibland får man sympatier. Som den gången läraren frågade om jag behöver hjälp när sonen var arg, ett uttalande som sonen aldrig förstod. ”Det är väl inte du som behöver hjälp det är ju jag!” Vilket han hade en poäng i. Otal är de samtal jag har fått från skolan, ibland har det bara känts hopplöst. För att inte tala ångesten när barnet kraschat och självkänslan nått rekordlåga nivåer. Då ska man som förälder vara stark och orka stötta sitt barn och fortsätta att foga in dem i ett system som de inte passar i.

Det som är tråkigast är att omgivningen är så enögd, de ser inte hur fantastisk barnet är. Hur intelligent, snäll, omtänksam och hur ansvarstagande med djuren som barnet är. Ingen ser hur vi skrattar tillsammans, hur mycket gemenskap vi har och hur myser ihop. För ingen ser de fina stunderna hemma där barnet är trygg. Det är så lätt att säga att ett barn är ouppfostrad utan att titta bakom och se hur det egentligen är. Som förälder gör man sitt bästa för sitt barn, kanske tycker inte utomstående att det är rätt, men alla föräldrar gör sitt bästa och alla barn är individer. Det som passar mitt barn kanske inte passat ditt, men för den skull säger inte jag att du gör fel. Mycket av problemen handlar om att vi inte har ett samhälle som är individanpassat och att en människas mående handlar om kronor och ören. Situationen på fritids kanske kan lösas genom att barnet får vara ensam hemma istället för att ta in en assistent. Ekonomi kontra barnets behov.

Ett barn med dolda funktionshinder har oftast inget problem med sin diagnos, det största problem är omgivningen och det system vi lever i och du som läser den här texten. I ett samhälle ska man följa mallen annars blir det fel och ändå så har våra största genier aldrig följt mallen och se hur det gick för dem. Det handlar alltså inte om ouppfostrade barn utan om individer. En del barn är enkla att ”fostra” andra behöver lite mer tid och stöd men de är fortfarande barn. Kanske är det ett kommande geni, vem vet?

Britt-Inger

Rör inte aborträtten!


Jimmie Åkesson kalla de som genomgår abort för ”tillhörliga fallerande familjer”?
Det var helt klart det dummaste jag har hört på riktigt länge. Ingen kvinna tar lätt på att besluta sig för att göra abort och aborter har inget med "fallerande familjer" att göra. Att döma ut de kvinnor som tagit detta svåra beslut är under all kritik.

Vi bor i ett land som har skapat en abortlag så kvinnor slipper göra illegala aborter och riskera liv och lem och så ska det fortsätta vara. Den ger oss kvinnor rätten att bestämma över våra kroppar.

Jag har fött barn, fått missfall, gått igenom fertilitets undersökningar, genomgått skrapningar, haft cellförändringar och cystor samt gått igenom en massa undersökningar. Allt detta är en del av mitt liv och många andra kvinnors liv. Jag har aldrig gjort abort men känner många kvinnor som gjort det och vet vilket svårt beslut det är. Att jag inte har gjort abort själv spelar ingen roll, jag lovar att jag kommer vara med och strida för att den rätten bevaras och inte rörs.

Att dessutom nedvärdera dessa kvinnor och deras familjer är minst sagt övermaga och riktigt illa. Aborter har inget med klass att göra eller hur familjerna är. Den som tror det har inte särskilt mycket verklighetsförankring eller insikt i samhället.

Vi i Sverige har kämpat för de fri- och rättigheter som vi har i landet och det är något vi är stolta över. Aborten ingår som en del i dessa fri- och rättigheter. Det är helt rätt att det är vi kvinnor som ska ha det avgörandet, för det är våra kroppar det handlar om, våra kroppar som vi ska bestämma över och ta beslut om.

En abort är ett fruktansvärt svårt beslut att ta, men det är bara vi kvinnor som kan och skall ta det slutgiltiga beslutet. 

Britt-Inger

måndag 9 juli 2018

Arbetarpartierna och deras ledares erfarenhet av arbete!


Jag har suttit och tittat på Almedalsveckan och funderade kring detta att numer verkar alla kalla sig för arbetarpartier. Vilka är dessa som representerar arbetarna idag. Hur ser arbetshistorien ut för ledarna i dessa arbetarpartier?

Socialdemokraterna

Stefan Löfven arbetade både på posten och på sågverk innan han 1979 anställdes som svetsare på försvarsindustriföretaget Hägglund & Söner i Örnsköldsvik, där han stannade till 1995. Under uppväxten spelade han ishockey och arbetade som kommunal slyröjare och timmersorterare. Sitt första fackliga uppdrag fick han 1981 då han valdes till kontaktombud på arbetsplatsen. Genom åren har han haft en rad fackliga uppdrag. År 1995 började han som centralt anställd ombudsman i dåvarande Svenska metallindustriarbetareförbundet (Metall) och har bland annat arbetat med avtals- och internationella frågor. Från 1998 var han internationell sekreterare och åren 1999–2002 chef för organisationsenheten. År 2001 valdes Stefan Löfven till biträdande förbundsordförande och på IF Metalls konstituerande kongress i november 2005 valdes Stefan Löfven till förbundsordförande.

Anställningar enligt riksdagen:
Posten, Sollefteå 76. 
Sågverket, Domsjö 79. 
Hägglunds, Örnsköldsvik 79-95. 
Förhandlingsombudsman 95-98. 
Internationell sekreterare, internationella enheten 98-99. 
Enhetschef, organisationsenheten 99-02. 
Biträdande förbundsordförande, Industrifacket Metall (IF Metall) 02-05. 
Förbundsordförande 06-12.

Sverigedemokraterna

Innan Jimmie Åkesson blev politiker på heltid bedrev han studier i bland annat statsvetenskap, forskningspolitik, förvaltningsrätt, ekonomisk historia, filosofi, nationalekonomi och samhällsgeografi vid Lunds universitet. Engagemanget på riksnivå inleddes 1997, då han valdes till suppleant i partistyrelsen. Sedan dess har han haft flera uppdrag, bland annat inom partiets pr-enhet och som ordförande för programkommissionen. Efter valet 1998 var han med om att återbilda Sverigedemokratisk Ungdom, där han först blev vice ordförande och 2000–2005 förbundsordförande. Sedan 1998 är han ledamot i fullmäktige i Sölvesborgs kommun. Han var under en tid webbdesigner på företaget BMJ Aktiv, som han startade tillsammans med sina två partikamrater Björn Söder och Michael De Bouzet sommaren 2000. Han stod kvar som delägare fram till 2007.

Anställningar enligt riksdagen:
Webbproduktion/delägare, BMJ Aktiv 00-06.

Vänsterpartiet

Jonas Sjöstedt blev tidigt politiskt engagerad och gick med i Kommunistisk ungdom 1978. 1983 flyttade Sjöstedt till Luleå och började gymnasiet och gick ut en tvåårig social linje. Samtidigt arbetade han för Elevorganisationen i Stockholm. Därefter återvände han en tid till Göteborg, där han var redaktör för Röd Press. Han bosatte sig 1990 i Umeå, där han arbetade som montör på Volvo Lastvagnars anläggning. Jonas Sjöstedt arbetade fem år på Volvo Lastvagnar och har även tidigare arbetat inom vården.

Anställningar enligt riksdagen:
Metallarbetare på Volvo Lastvagnar i Umeå.

Kristdemokraterna

Ebba Busch Thor har arbetat fem säsonger som utomhusmålare och har studerat freds- och konfliktkunskap vid Uppsala universitet. Under en tid gjorde hon praktik hos Europaparlamentariker Lars Wohlin samt arbetade inför valet 2010 som PR-konsult i Stockholm. Busch Thor ser sig som både norsk och svensk, då hennes far kommer från Norge. Hon har dubbelt medborgarskap.

Anställningar enligt riksdagen:
Inga

Centern

Annie Lööf anställdes som valombudsman för Centerpartiets Ungdomsförbund (CUF) i Jönköpings län under valet 2002 och fick samma år Dag Hammarskjöldsstipendiet för sitt engagemang för internationella miljö- och fredsfrågor. Efter sin anställning började hon 2003 studera juristprogrammet vid Lunds universitet. Vid sidan om studierna arbetade hon även extra på en juristbyrå inom familjerätt och bolagsrätt. Hon tog ett studieuppehåll 2006 då hon valdes in i riksdagen, men avlade juristexamen (LL.M.) i augusti 2011.

Anställningar enligt riksdagen:
Valombudsman, CUF i Jönköping 02. 
Barista, Coffee Republic, London 03. 
Assistent, Föreningssparbanken Juristbyrån, Värnamo sommaren 05 och 06. 
Butiksförsäljare, Old Macs, Värnamo 00-06 (deltid).

Moderaterna

Ulf Kristersson har avlagt civilekonomexamen. Under studietiden var han även aktiv vid Södermanlands-Nerikes nation och var bland annat dess programsekreterare. På majmiddagen 2013 blev han hedersledamot vid nationen.

Anställningar enligt riksdagen:
Chef public affairs/informationsdirektör, Connecta/Adcore-koncernen 00-01. Kommunikationskonsult, Nextwork AB 01-02. 
Marknadschef, näringslivets tankesmedja Timbro 95-98.

Miljöpartiet 

Isabella Lövin har arbetat som reporter och frilansskribent för bland annat Damernas Värld, Vecko-Revyn, Elle och Vi Föräldrar, samt skrivit krönikor om miljö i Expressens söndagsbilaga "Gröna Söndag". Åren 1994 till 1997 arbetade hon som reporter och producent på Sveriges Radio P1:s samhällsredaktion för bland annat programmen Slussen och Tendens. Därefter arbetade hon som redaktionssekreterare och redaktionschef för Månadsjournalen fram till 2002. Under sin tid var hon hårt pådrivande för att Marit Paulsen skulle få tidningens intelligenspris. Efter att ha varit redaktör på Allt om mat, arbetade hon som redaktionschef för den då nystartade tidningen Leva! till 2003. År 2004 var hon åter frilansskribent och 2005 skrev hon krönikor i Allt om Mat och var frilansande bokredaktör för Femina. År 2007 utkom Lövin med boken Tyst hav – Jakten på den sista matfisken som handlar om överutnyttjandet av fiskbestånden i svenska och utländska vatten. Boken fick stor uppmärksamhet och Lövin tilldelades både Stora journalistpriset, i kategorin Årets berättare, och Guldspaden. Boken bidrog till att Lövin rekryterades av Miljöpartiet som politiker.

Anställningar enligt riksdagen:
Producent/reporter, samhällsredaktionen P1, Sveriges radio 94-97. 
Redaktionschef/skribent, Månadsjournalen 97-02. 
Frilansjournalist och författare 02-09. EU-parlamentariker 09-14.

Gustav Fridolin arbetade mellan 2006 och 2009 på TV 4 och Kalla fakta som reporter. Han har bland annat granskat den svenska militära insatsen i afghanistankriget och privatiseringen av hälso- och sjukvården. Under 2009 var Fridolin styrelseledamot i Miljöjournalisternas förening. Våren 2009 sände TV 4 dokumentärserien Vår mörka historia, producerad av Laika Film och Television, där Fridolin tillsammans med Erik Sandberg granskade den svenska rasismens historia. Den 13 juli 2007 medverkade Fridolin i Sveriges Radios program Sommar i P1. Han har skrivit recensioner, krönikor och artiklar för Arbetaren, Aftonbladet och Stockholm City. I april 2009 publicerade Fridolin sin andra bok Blåsta: nedskärningsåren som formade en generation om den ekonomiska krisen i Sverige på 1990-talet. Fridolin har avlagt en kandidatexamen vid Stockholms universitets institution för orientaliska språk samt en yrkesexamen som folkhögskolelärare vid Linköpings universitet och började 2007 arbeta som folkhögskolelärare i historia och samhällskunskap. 2010-13 satt han i styrelsen för Högskolan på Gotland.

Anställningar enligt riksdagen:
Reporter, Kalla fakta TV4, 06-08. 
Folkhögskollärare, Svenska Missionförbundets skolor 07-14.

Källor:

Regeringen.se
Wikipedia.org
 
Vänsterpartiet.se
Expo.se