tisdag 29 oktober 2013

Fler och fler vanvårdade nekas ersättning

Nästan hälften av de vanvårdade nekas ersättning

Nästan hälften av alla som skickar in sina ansökningar för att få ersättning för vanvård avslås. Nu har två forskare reagerat och säger att det spelar ingen roll vilken bestraffning som på den tiden ansågs "normal".

Bestraffningen är inte normal nu och agan har avskaffats av en orsak. Barn var barn även under den här tidsperioden och ett slag sved lika mycket då som nu. Så det är skit samma vad som ansågs "normalt" ersättningsnämnden bör göra sin bedömning utifrån de värderingar vi har nu.

Att använda detta som argument för ett avslag är direkt fel. Sen får de som sitter i ersättningsnämnden göra vilka tolkningar de vill. Ett slag är ett slag oavsett om det utdelades i en annan tid.

"Forskarna Bengt Sandin och Johanna Sköld vid Linköpings universitet skriver att definitionen av vanvård dramatiskt förändrades av vanvårdsutredningen." Något som alla vet, om man bara har varit det det minsta lilla insatt i vanvårdsfrågan.

"– All vanvård är ju oacceptabel, det är ju vi i ersättningsnämnden medvetna om, men vårt uppdrag är ju att bedöma vilka som har varit de mest hänsynslösa, allvarliga och upprörande fallen utav vanvård. Det är de som anses vara av allvarlig art som ska ha ersättning. Så att även om man blivit utsatt för vanvård så räcker inte det i sig utan det måste vara av allvarlig art också, och det är det som vår prövning går ut på. Även om det varit förbjudit är det inte säkert det har varit av allvarlig art ändå, säger han."

Vad som är allvarlig art är en tolkningsfråga och ersättningsnämnden väljer sin egen tolkning av det. Deras tolkning är FEL FEL FEL kan ingen få dem att förstå det. Det är så många som far så illa av den process som de tvingas igenom för att försöka så din upprättelse och så väljer man att tolka det så snävt att nästan hälften får avslag. Tragiskt, mycket tragiskt.

Kurt säger i sin berättelse Mitt liv på barnhem
Ingen som misshandlat mig eller gett sig på mig på annat vis har bett mig om ursäkt inga vittnen finns eftersom man gav sig på en när dom var ensam eller för att folk inte ens brydde sig ett dugg.

Britt-Inger 
och 
Kurt


måndag 28 oktober 2013

Livet fortsätter sin gilla gång

I går friserade jag mina hundar och fick ihop en hund till av allt hundhår. Idag har jag gjort bort en del papper, varit hos revisorn, hos min mor och handlat lite kläder idag. Hittade en blus som jag tänkte ha på Riksantikvaries höstmöte, lite snygg måste jag ju göra mig. Vi fortsätter att avsluta vårt företag, snart är det klart, och jag kommer börja mitt nya liv. 

Lev och må
Britt-Inger

lördag 26 oktober 2013

Blont barn kidnappat?

Den senaste tiden har vi sett mediadrev om barn som avvikit utseendemässigt från resten av familjen och som blivit omhändertagna. Så klart har inte dessa barn bott hos majoritetsbefolkningens familjer utan hos en minoritet vars enda brott har varit att deras barn inte har varit lik dem. 

Men hur vanligt är inte det? Alla barn liknar inte sina föräldrar. Jag har tre barn och jag undra om något av mina barn liknar mig, eller jo, kanske ett av dem. Så med den logiken skulle i alla fall två av mina barn omhändertagits, ända till JAG kunnat bevisa motsatsen, inte tvärt om? Det man kan fundera över är, var tog oskyldig tills motsatsen är bevisat vägen? 

Många i media hakar bara på och följer med strömmen i sina skrivelser. När blev det omodernt med eget tänkande? Jag menar hjärnan finns där av en orsak och inte bara som prydnad, den syns inte ens, så det gör inget om man nöter på den. 

Tyvärr så förstör de som inte nöter på hjärnan så otroligt mycket för den minoritet som hamnar i fokus för deras fördomar och okunskap. 

Det har varit många artiklar om blonda barn hos romer. Kidnappning? För alla vet ju att romer stjäl barn, eller? Dessa fördomar är just det, FÖRDOMAR och inget annat. Dessa så kallade "kidnappningar" har haft en helt naturlig förklaring i slutänden. Men då har media redan förstärkt fördomarna med sina artiklar och rubriker. Tack för det, rasisterna lär knappast läsa dementierna. 

Patricia Lorenzoni skriver i HD Änglavakt? Nej, klappjakt  att; Startskottet har gått för allmän jakt på romska familjer med blonda barn. Medierna hejar entusiastiskt på. Vänner, hör ni stöveltrampet?

Alla har alltså inte sällat sig till de skrupelfria, utan det funnits de som har nött på hjärnan och tänkt själva också ska man i rättvisans namn också säga och de journalisterna ska ha en eloge.

Bo Hazell pratar i programmet Medierna i P1 om de myter som finns om romer. Det finns även andra goda exempel på där journalister har använt sin kunskap för att ta reda på fakta. TACK, ni ska veta att ni betyder mycket.

Lev och må
Britt-Inger



fredag 25 oktober 2013

Det nya livet har börjat så smått

Hemma innebär uruselt nät, svårt att ens betala räkningarna. Funkar när det behagar och inte när jag vill, blir tokig snart....................

Har kört och flyttat kartonger, packat i och packat ur, fyllt skåp och lådor. Sovit i egna sängen, ordnat med ett kontor, som är fyllt till bredden med grejor. Börjar så sakta flytta hem igen även om jag inte har fattat det fullt ut.

Satt vinterskor på husbilen, nice, Roger (och hundarna) ska åka med mig ner till Örebro i mitten på november. Var ute och gick med hundarna på heden idag, det kändes skönt, avkopplande och kallt. Ser fram emot att jobba i kapp mig så jag slipper ligga efter med allt.

Det finns så mycket jag vill göra och så mycket jag vill hinna med. Vi får se hur det blir med allt. Föst ska jag gå ner i varv och hitta en balans i mitt liv, en balans som inte bara består av arbete. Jag har tänkt att bli lite social också, hur det nu ska går till.

Hade besök av en kompis idag, bra socialträning för oss, mig och Roger. Vi klarade det bra, vi lyckades prata om allt utom arbete. Vi till och med skrattade och hade roligt, bjöd på kaffe även påtåren glömdes av, så var det ju inte illa pinkat av en trähäst, att komma ihåg att bjuda på kaffe och vara social.

Nu sitter vi framför teven och försöker få lite nät båda två, går så där. Jag har ju lyckats se till att hamna i en bredbandsgrupp, som ska försöka få bredband till våra byar mitt i skogen. Vi får se hur det går.

Lev och må
Britt-Inger

onsdag 23 oktober 2013

Trött

Nu börjar vi gå in slutfasen på jobbet. Jag har jobbat så mycket att jag börjar vara slut som artist snart. Men det kommer en morgondag som ser ljusare ut, eller om några dagar. I natt ska jag sova som en klubbad och vakna i morgon och vara utvilad, hoppas jag på i alla fall.


Jimmy knäppte den här på mig när jag var och hälsade på honom i Norge


Vackerbarnet





Ett av de få hela fynden som vi gjorde i Krämarstan

Lev och må
Britt-Inger

söndag 20 oktober 2013

Gör som Teo ge en tiggare en slant

Igår chattade jag med Linda som är i Göteborg för tillfället. De hade varit ute och gått på stan. Teo hade många frågor om tiggarna som satt överallt. Han tyckte så synd om dem. När de sen skulle gå ner för att köpa godis, gick han helt sonika fram till en tiggare som satt utanför affären och tog upp sin veckopeng, som han skulle ha handlat godis för, och gav till tiggaren. Sen vände han sig till Linda och sa "mamma, man ska dela med sig".

Han undrade sen hur det kom sig att alla bara gick förbi utan att ge dem något. Linda svarade då att "de vet inte om att man ska dela med sig". Något som Teo tyckte var mycket konstigt, "vet inte alla om det?" Och det kan man ju faktiskt fundera på. Teo är fyra år och vet om det, var tog människors kunskap och empatiska förmåga vägen.

Jag blev mycket stolt över mitt barnbarn som redan i fyra års ålder ifrågasatte människors empatiska förmåga, eller snarare människors brist på empatisk förmåga. Jag kan förstå att man inte kan ge till alla, men man kan ge till en och kanske göra skillnad för den personen den dagen. Det kostar oss så lite att inte stänga av.

Det vill säga om man inte väljer att gå på den propaganda som trummas ut av diverse element med en egen agenda. Och, ja visst, finns det de som utnyttjar systemet, men det finns också de som är genuint fattiga och verkligen behöver de smulor som vi svenskar ger dem. Om jag av misstag ger till någon som inte förtjänar mina pengar så hoppas jag att jag ger till en som behöver dem nästa gång. Det är ju inte så att jag går under ekonomisk av att ge någon av mitt överflöd.

Det man kan fundera över är hur vi ser på andra? Vilka duger och vilka gör det inte? Vi kan utan att blinka ge våra barn eller barnbarn en tia till godis, men inte en tiggare. Våra barn/barnbarn behöver inte godiset för att överleva, godiset är ynnest av vårt överflöd. För tiggaren kan tian bli skillnaden mellan att gå hungrig eller äta sig mätt den dagen.

Jag har rest en del på sista tiden och jag ger alltid pengar när jag ser tiggare. Jag ger kanske inte alla men jag ger alltid någon. Jag hoppas aldrig att jag blir så empatiskt avstängd att jag bara går förbi utan att se dem. Gör som Teo och ge någon en slant, du behöver ju knappast bli utan mat eller husrum för den sakens skull.

Lev och må
Britt-Inger

lördag 19 oktober 2013

Krämarstan i Tvärsnytt

I går var jag med i tv, Tvärsnytt var och filmade i Krämarstan. Känns konstigt att se sig själv i tv, men bra för Krämarstan att de gjorde ett reportage.

Tvärsnytt, Krämarstan

I övrigt så har vi landat hemma, vi åkte hit igår eftermiddag. Det är sjukt skönt att få sova i den egna sängen. Idag har jag röjt upp bland kartonger och prylar. Inte det lättaste att flytta hem igen även om det är fruktansvärt skönt.

Det nya kontoret börjar ta form, ganska fullt av prylar men i ordning. Köket har fått sig en omgång också. Jag har rensat ur kyl, frys och skafferi. Det blev en sopsäck med gammal mat. Handlade också nytt för över 2000, det syns knappt.

Det blev kyckling och färsk pasta till middag idag och nu sitter jag framför datorn och Roger ser hockey. En ledig kväll, det har vi inte haft sen morsan låg på lassa och vi hade huset fult av släktingar. Men nu ska vi börja lev ett normalt liv, eller så normalt det nu kan bli när man heter Britt-Inger och Roger

Lev och må
Britt-Inger

torsdag 17 oktober 2013

Några bilder










Lev och må
Britt-Inger




Fotoalbum från Krämarstan

Under tiden vi gjorde utgrävningarna i Krämarstan så gjorde jag ett officiellt album på fb för att alla skulle kunna ta del i arbete. Här kan ni som vill ta del av det också Krämarstan

Lev och må
Britt-Inger

onsdag 16 oktober 2013

Ersättningsnämndens bedömningar

Ersättningsnämndens bedömningar i RUNG,s blogg Vi har skrivit ett inlägg, Kurt och jag, om hur vi och andra ser på ersättningsnämndens bedömningar. Det är ju rent bedrövligt att avslagen ökar.

Lev och må
Britt-Inger

måndag 14 oktober 2013

Krämarstan

Hemma efter fyra dagar i Örebro, fyra helt fantastiska dagar med utgrävningar, vänskap, fynd, kaffe över öppen eld och gemenskap.







Lev och må
Britt-Inger

tisdag 8 oktober 2013

Riksutställningar, min artikel

Jag startar min resa från Oslo efter ett besök hos sonen. Jag sätter på radion och styr mot Karlstad där jag ska vara med på ett uppstartsmöte med Resandekartan. Resandekartan är ett projekt om resandefolkets liv och historia i Skandinavien, om människor, platser och en historia som är okänd för många. Resandekartan vill ge resandefolket dess rättmätiga plats i den skandinaviska kulturen och historien.
Solen skiner och det är lite höstkyligt, denna fina morgon. Jag närmar mig svenska gränsen och letar upp en svensk radiokanal för att höra lite nyheter.

Det sprakar och knastrar. Malmö, registreringar, romer, knaster och sprak. Vad säger de? Vad handlar det om? Till sist får jag mottagning och förstår vad som hänt, jag får mina misstankar bekräftade. Det var möjligt.
Romer har en lång historia i Sverige och det bor cirka 50 000 i landet. Romerna är en av vårt lands minoriteter och delas in i fem grupper: svenska romer, finska romer, resande, utomnordiska romer och nyanlända romer. Jag tillhör resandefolket, är etnolog, arbetar deltid på Örebro museum och sitter i styrelsen på resandeföreningen Rung. Jag är också en av författarna i boken Att störa homogenitet och föreläser en del. Innebörden av det jag hört på nyheterna går sakta upp för mig.

Läs resten av artikeln här

I morgon sätter jag mig i Flubber och åker till Örebro och Finnerödja för att vara med om utgrävningarna i Krämarstan. Ska bli vansinnigt roligt och spännande.

Lev och må
Britt-Inger

söndag 6 oktober 2013

Tänkvärt


Upploppet

Nu känns det verkligen att vi är inne på upploppet. Det går mot slutet och snart kan mitt nya liv ta över helt. Svårt detta med upplopp, allt blir så tråkigt att göra, man för verkligen bemöda sig för att få saker gjorde. Förutom upploppet på jobbet så har detta med registreringarna ställt till oro i alla läger. Det tar sig uttryck i de mest konstiga saker.

Denna månaden ser hyfsat lugn ut så jag kan vara med och avsluta på jobbet. Nästa månad börjar mitt nya liv och det börjar redan se full bokat ut. Jag har insett att min kalender kommer bil min bästa vän i mitt nya liv.

Lev och må
Britt-Inger


fredag 4 oktober 2013

Nästan en tredjedel får avlsag

I dag uppdatera Ersättningnämnden sin hemsida igen och nästan en tredjedel av alla som söker får avslag. För mig känns det som en orimligt hög siffra.

2013-10-04
Nämnden har fattat 742 beslut
Hittills har Ersättningsnämnden fattat 742 beslut sedan starten 1 januari i år. I 436 fall har de sökande beviljats ersättning på 250 000 kronor. 306 sökande har fått avslag på sina ansökningar.
Totalt har 3341 ansökningar kommit in till Ersättningsnämnden.

Varje gång jag tänker på alla dessa livsöden som fick leva sin barndom i olika barnhem och fosterhem så kan jag inte förstå hur man kan ge dem avslag. Det känns som att avslagen är orimligt höga.

Många fosterbarn nekas ersättning  går det att läsa i tidningen. Robert Walhström växte upp på olika ställen i Sverige, han har blivit beviljad ersättning.

Robert Wahlström är förbundssekreterare för riksorganisationen Samhällets styvbarn och ordförande för dess lokalgrupp i Malmö. Han har under det gångna året hjälpt en lång rad medlemmar med att ansöka om pengar. Han har också mött flera av dem som fått nej.
– Det blir en personlig sorg för dem. De har grävt upp allt, blottlagt sig och sedan fått nej. De har byggt upp förväntningar, hoppats kunna göra sig skuldfria och få en möjlighet att starta om. Det här blir ännu en besvikelse och återigen en känsla att bli sviken av samhället, säger han.

Göran Ewerlöf bekräftar bilden.
– Många känner sig kränkta och det har jag full förståelse för. Man har blivit kränkt som fosterbarn och så räcker inte den kränkningen. Många upplever det som att vi inte tror dem, säger han.

Lev och må
Britt-Inger

onsdag 2 oktober 2013

Gör om och gör rätt

Sitter på jobbet och väntar på att tvätten ska bli klar. Idag har jag börjat plocka fram grejorna som jag behöver när jag ska till Örebro och Krämarstan den 10 oktober. I går ringde jag också och bokade husrum. Det ska bli riktigt roligt att få vara med om detta.

Jag har jobbat med att skriva en artikel också under de senaste dagarna, hyfsat nöjd med den. Jagar bilder nu vi får se vad det blir. Nu hör jag att maskinen är klar, dags att hänga tvätt. Tänker på de dagar som har gått sen Malmö polisens register avslöjades, helt otroligt. Jag säger bara en sak gör om och gör rätt.

Lev och må
Britt-Inger