onsdag 25 december 2013

Ser fram emot 2014

Nu är julen avklarad. Nu är det nästa och det är nyår även det kommer bli lugnt. Sen blir det en välbehövlig semester i varmare trakter. Längtar att få sätta mig på planet, slappna av och få njuta av god mat trevligt sällskap och en massa bad.

2014 tror jag kommer bli ett spännande år. Jag vet inte så mycket om vad som kommer att hända än men är full av förtröstan inför det nya året.

Lev och må
Britt-Inger

lördag 21 december 2013

Finns tomten på riktigt?

Nu närmar sig julen med stormsteg, men först ska jag klara av min födelsedag. Mamma ringde och sa att hon ville komma så henne ska jag hämta. Hon berättade också för mig att hon ville ha tårta så det är bara att investera i en.

Jag kom med ljuset brukar jag säga för för idag är det årets mörkaste dag, eller vintersolståndet som det också kallas. Det markerar tidpunkten när det vänder och dagarna blir allt ljusare och längre. Så nu väder det, nu går vi mot ljuset. Do you see the light?

Julen ska vi sen tillbringa med min lilla mamma och hennes särbo, vi ska också åka förbi hos Rogers föräldrar. Alla dessa fyra börjar ha uppnått en aktningsvärd ålder så vi kände att vi kunde tillbringa julen med dem i år. De unga har fullt upp och kommer nog inte sakna oss så mycket.

Till nyår blir det lugnt för i den 2 januari drar vi till Thailand för en mycket välbehövlig semester.
Vilket innebär att det kommer vara lugnt på den här sidan ett tag. Så tills vi ses igen, sköt om er, ät inte mer än ni orkar och se till att njuta av helgerna vi har framför oss.


Lev och må
Britt-Inger

tisdag 17 december 2013

Ett minne att vårda

Har precis kommit hem från en promenad med hundarna på heden. Skogen var full av renspår och hundarna sniffade och drog i kopplet. Jag gick där och filosoferade, kände hur kylan nöp i örsnibbarna och hur skogens frid gav mig lugn och energi.

Så kom jag att tänka på när jag nyss hade flyttat till Skellefteå för ca 25 år sedan, det var nog renspåren som fick mig att tänka på detta, när mina väninnor från Kungälv med sina barn kom upp för att hälsa på mig.

Det var sportlov och huset fylldes av mina väninnors tjatter och barnens skratt. Vi sov överallt och hade det ganska mysigt. För mina väninnor och deras barn var ju bara all snö en upplevelse men ändå mer exotiskt var att det fanns ren i skogarna runt Skellefteå. En dag bestämde vi oss för att göra en rensafari. Vi lånade mamma och pappas Van och packade in alla i bilen (det där med bilbälte och sånt var inte så noga på den här tiden. Bland annat stoppade vi in en vanlig soffa i Vanen för att alla skulle få plats.

Nåja, så bar det iväg, på snöiga halkiga vägar körde jag gamla Boliden vägen förbi Myckle, Medle, Slind, Grubban och alla andra namn som mina väninnor skrattade gott åt, vi närmade oss Selsforsen när de svarta sopsäckarna på plogkäpparna varnade för ren. Vi körde vidare och nu var spänningen på topp i bilen, det gick att nästan ta på den. Alla hade blickarna klistrade mot fönsterrutorna, spanades ut i skogen. Nu gav någon till ett skrik, den första renen hade visat sig till allas förtjusning och till min lättnad (för tnk om vi inte hade fått syn på någon ren). Vi körde vidare och fann nu en hel flock, vi stannade bilen, det pratades högt i bilen, det skrattades och alla var nöjda med rensafarin. Nu var det någon som vrålade i bilen för som grädde på moset stod en av renarna och pissade inte långt från bilen till alla barns stora förtjusning (och vuxnas).

Nu kunde jag vända bilen hemåt igen, alla var nöjda och stämningen kunde inte vara högre. Rensafarin hade blivit mycket lyckad och att en ren pissade bredvid bilen var det stora samtalsämnet på vägen hemåt.

Den här resan och den veckan när mina väninnor från Kungälv kom upp till mig i Skellefteå är ett av de där minnena som jag brukar ta fram ur minnesbanken när jag har någon tyngre dag ibland. Ett härligt minne som gör mig glad.

Till saken hör att några år efter deras besök skulle jag och min sambo åka och titta på ett hus och då åker vi just den vägen som jag och mina väninnor tog den dagen. Dessutom så köper vi huset och bosätter oss där, så detta underbara minne kommer till mig inte bara när det går tungt utan någon gång om sänder. Det är ett härligt minne som jag är lite rädd om.

Lev och må
Britt-Inger

måndag 16 december 2013

Julen närmar sig

med stormsteg. Jag håller mest på att sortera papper och få ordning på mitt hem igen. Det tar sig, det tar sig sa mordbrännaren och vifta med hatten snart är mitt hem som jag vill att det ska vara. Mycket har hamnat i soporna, efter 15 år med ungdomar (och då borträknat de egna) så har det blivit lite prylar.

Jag hittar också en del saker som jag inte har hjärta att slänga, som en skärbräda med alla vi som bodde här inbrända i träet, till och med hunden och katten är med. Den fick bli kvar. Annars har jag varit ganska skoningslös i mitt slängande.

Alla papper verkar däremot vara en ändlös historia efter 15 år. Så jag sorterar och sorterar och sorterar och nu har jag kommit i det stadiet att jag lägger det i kartonger och ställer ut det i vårt uthus. Får ta det när andan faller på eller när jag får kasta det.

Så var det julen och som vanligt har jag inte köpt en enda julklapp ännu, varför frångå traditionerna. Det löser sig, vi har inte så höga krav i vår familj, det är ju faktiskt tanken som räknas. I år kommer vi nog åka ner till min gamla mamma och fira jul, hon är 84 år så hon kan vara värd vår uppmärksamhet. Teo bjöd också in oss till jul, men jag tror att han kommer ha fullt upp så han lär inte märka att vi inte är med.

Snart är det 2014 och jag ser fram emot det året med spänning och förväntan.

Lev och må
Britt-Inger

fredag 13 december 2013

Ingen återvändo


Nu finns det ingen återvändo, vid årsskiftet är allt det gamla borta och det nya tar vid med full kraft.

I mitt nya liv ingår även mitt nya företag BrA Konsult AB vilket ska bli spännande att utveckla. Jag har många tankar, en del funderingar och några saker på gång i det företaget. Kommer uppdatera den bloggen med arbetsrelaterat material.

I januari åker vi som avslut också till Thailand, det var meningen att bara jag och Roger skulle åka men det slutade med att vi blev sju som åker. Underbart med stor familj. Vi har bara bokat flygstolar och löser boendet på plats om inte Jimmy lyckas få till nåt åt oss.

Nu stundar snart julen och jag har ingen aning om var eller vad vi ska göra till jul. Men blir det tid blir det råd.

Lev och må
Britt-Inger

måndag 9 december 2013

Artikel i tidningen om Myra

Möte om Myra

Vi tackar den underbara reportern som skickade oss artikeln på Pdf så den går att återges. 

Lev och må
Britt-Inger

lördag 7 december 2013

Nelson Mandela

En stor man har gått ur tiden. Jag har aldrig träffat honom, eller ens sett honom live och ändå har han rör mitt hjärta. Jag är uppväxt med hans kamp emot Apartheid, som är en benämning på både den rasåtskillnadspolitik och det samhällssystem som rådde i Sydafrika från 1948 till 1994. Han var ett med ANC, han fängslades, frisläpptes och förlät sitt land de stora orättvisor som begåtts mot honom och hans folk. Det var Nelson Mandela som fick mig att förstå vad en sanningskommission innebar och hur den fungerade.


Denna leende, varma, mänskliga, medkännande man har förändrat vår värld till att bli en lite bättre värld. Mandela lärde oss så mycket om oss själva och om att vara människa. Det spelar inte så stor roll att han är död (fysiskt) han tillhör de där få personerna som kommer leva kvar länge. För så länge han berör och finns kvar i vårt medvetande så har han inte dött helt och jag skulle tro att Nelson Mandela kommer bli odödlig. 

Mandela växte upp i en by i Östra kaprovinsen. Han var den främsta företrädaren för en fredlig kamp mot apartheid. Under sin 27 år i fängelse var han en symbol för kampen mot apartheid både inom och utanför Sydafrika. Han och ANC var stämplade som terrorist av Apartheidregimen och länder som sympatiserade med den, så som USA och Frankrike. 

Idag anses Mandelas kamp och agerande varit en berättigad handling mot förtrycket. 1980 började attityderna förändras vilket bäddade för att Mandela frigavs 1990. Nu hade förändringen börjat för en fredlig övergång till representativ demokrati och till att Mandela så småningom valdes till president och därmed avskaffades apartheid. 

Nelson Mandela fortsatte att engagera sig politiskt och i diplomatiska frågor även efter det att han avgått som president. Han blev belönad för sitt arbete många gånger och som kronan på verket fick han Nobels fredspris 1993. Sällan har ett fredspris varit mer rättvist än när Mandela fick det. Men han avfördes inte från USA:s terrorlista för än han fyllde 90 år 2008, en lista han hamnade på under 1980-talet. 

Aldrig har en man betytt så mycket får så många.Vila i frid Nelson Mandela du har rört min själ. 

Britt-Inger

Sven var mig en besvärlig en

I går jobbade jag med Ann på förmiddagen och vi dokumenterade, planerade och strukturerade upp allt arbete. Vi åt lunch och sen åkte jag. Sven visade sig från den besvärliga sidan redan från början. Jag har aldrig under alla år som jag har kört upp och ner genom vårt avlånga land sett så mycket olyckor och avåkningar som igår. 

Glada Hudik vara inte så glatt när jag kom dit, det hade kommit över en halv meter snö. Sista avåkningen såg jag utanför Härnösand. Hela vägen hem fick jag tampas med blåsten och skitväglag samtidigt som jag pratade med sambon som sa; Här blåser det inte och himmelen är klar. VA? ljög han för mig? 

Jag körde vidare och Sven slet i bilen hela tiden, passerade Umeå och Sven höll i sig. Sambon måste ju driva med mig. När jag kom till Bureå strax innan Skellefteå avtog vinden, Sven la av. Sambon drev inte med mig, det blåste verkligen inte hemma. Jag var hemma strax efter 24, phu det var länge sedan sängen varit så skön. 

Idag har gått i vilans tecken

Lev och må
Britt-Inger

torsdag 5 december 2013

Intensiva dagar

Näst sista dagen på en bra vecka. Jag kom ner på söndag kväll till Ekuddens camping där jag stöp i säng. Klockan ringde 06.30 upp och iväg. Fixa och dona för mötet på kvällen. Vi träffades i i IOGT/NTO lokalerna i Finnerödja och vilket bra möte det blev. Mariestads tidningen var där och gjorde ett reportage. Jag kom i säng runt 23 och upp 07 dagen efter. Vi åkte till Finnerödja där Hans-Ove tog med oss på en fantastisk rundvandring i bygden. En rundvandring som gav allt ett nytt perspektiv och bekräftade en del av våra tankar. På onsdagen var det arbete på museet, till campingen i normal tid och stöp i säng 21.00. 

Det blir intensiva dagar när jag är här, men roligt är det. Det har varit mycket planerande och organiserande under de här dagarna, men det är det värt för nu börjar saker och ting ligga på plats. Sista dagen i morgon och sen ska jag bege mig hemåt, väderleken verkar bli snö och storm, kul. Men det löser sig nog, blir för bedrövligt får jag stanna och övernatta på vägen.

Lev och må
Britt-Inger