Göran Johansson och brorsan

Sista dagen i Göteborg innan det så sakteliga bär iväg hemåt. I morgon åker vi till Uddevalla igen för att lyssna på Göran Johansson och hans föreläsning om vanvården, som går av stapeln klockan 14. Sen ska vi vidare till brorsan för att sova en natt till innan vi återvänder till vårt förlovade län Västerbotten. Det har varit underbara dagar den här veckan, det har varit häcken full hela veckan och inte en död stund. Men nu bär det av hemåt i hopp om att våren kommer även till vårt förlovade län.

Lev och må

Britt-Inger

Universeum och en låång vandring

I dag har vi varit på Universeum 6 barn och lika många vuxna, helt fantastiskt roligt att träffa alla både barn och vuxna, sen var ju Universeum en upplevelse också.

Barnen hade mycket roligt och fick många upplevelser denna dag. Jag smet lite tidigare för jag skulle åka till Kungälv. Så jag satte iväg för att hämta bilen, enligt Lindas vägbeskrivning så var det bara att svänga vänster vi kyrkogården. Jo, jo hon har ingen aning om hur många kyrkogårdar det finns efter den vägen. Jag gick och jag gick, sen ringde jag och försökte orientera mig, sen gick jag igen och till sist hittade jag bilen ca en och en halvtimma efter det att jag påbörjade promenerandet.

In i bilen ringde Anders och träffade honom och hans flickvän nedanför fästningen i Kungälv. Underbart är kort, men vi fick i alla fall ses en liten stund. Tillbaka till Göteborg och hotellet, ut och åt en sväng, ringde och tog reda på var vi ska vara i morgon, ut igen en ny promenad, men den blev inte så långt för Pedagogen låg inte så långt från hotellet. Så nu ligger jag på hotellet och vädrar fötterna, sockorna är i en väl försluten påse och där ska de få vara till jag kan förflytta dem direkt in i en tvättmaskin.

Jag har också hunnit titta igenom det jag ska prata om i morgon fick göra några ändringar och så, men det blir som det blir. Ska bli kul att träffa alla som kommer.

Lev och må

Britt-Inger

Föreläsningen på Bohulänsmuseum i Uddevalla

Ett stort tack till alla som kom till min föreläsning. Vilken underbar dag det blev. Det var länge sedan jag hade så trevligt och det trots att jag skulle vara nervös och föreläsa. Men vad gör det när man är omgiven av underbara människor. Dessutom blev jag excellent omhändertagen av Kristina och Sofia från museet och på toppen av allt hade vi blivit inbokade i en svit på hotellet så kände oss kungligt mottagna redan från början och fick äta hotellfrukost, jag menar vad kan då gå fel då.

Bohuslänningen var där och gjorde ett före och ett efter reportage, lite nervöst blev det men det gick över det med. Britt-Inger berättar om starka kvinnor är före reportaget och Med familjen som drivkraft det som gjordes efter föreläsningen. Nu är det Vetenskapsfestivalen kvar och nu har jag liksom kommit i form så det kommer nog funka det med. Ser fram emot att träffa alla vänner som kommer dit nya som gamla.

Lev och må

Britt-Inger

Resan genom Sverige

Nu är vi i Södern, tjoho here we come, håll i peruken för nu kommer det gå undan =)

25 april torsdag 11.30
Hitta hem. Visning av utställningen.

25 april torsdag 12.00
Resandefolkets kvinnor - stolta och starka
En föreläsning som slår hål på många myter om kvinnans ställning hos resandefolket. Britt-Inger Lundqvist.

27 april lördag mellan kl 13.00 och 17.00 är Kulturgruppens program samlat. Det genomförs i "Pedagogen", dvs lärarutbildningens lokaler vid Göteborgs universitet. "Pedagogen" är belägen vid Grönsakstorget i Göteborgs centrum. Spårvagnshållplats Grönsakstorget.

Sitter just nu på ett hotell Uddevalla med fötterna på bordet efter att ha gått upp 05 i morse. Vi åkte 06 och landade här ca 21. Resan har gått hyfsat några smärre incidenter i början, Teo mådde lite illa i början, men sen har det gått bra.

Linda har twittrat hela resan genom Sverige, Tack till alla som har hjälp och supportat oss efter vägen. Nu ska jag snart krypa till kojs så jag är utvilad inför morgondagen.

Lev och må

Britt-Inger 

Maginfluensa NEEEEEJ

Sitter på jobbet och konstaterar att en av killarna har maginfluensa. Fattades bara det också. I morgon ska dra mot södern och bara tanken på maginfluensa får mig att må illa. Huvva, huvva jag får gör sju besvärjelser och hoppas på det bästa. Jag ska i alla fall jobba bort det sista i pappersväg idag och lämna hundarna till Jonas, känns lite konstigt att de inte ska med. Tänkte hinna med en kloklipparsväng på dem innan jag drar så de är fina vid överlämnandet.

Jag ska hem till Linda i eftermiddag/kväll för att sova där och i morgon blir det en tidig start, jag kan tänka mig att Teo kommer protestera på dess tokigheter med att gå upp så tidigt. Jag ska sova i Teos pommin, som han kallar sitt rum, i underslafen på hans våningssäng. Han har lovat att han ska städa bort alla leksaker som låg där så jag får plats. Vi får väl se hur det är med den saken.

Våren har helt klart vunnit striden över vintern nu.

En bild från Vouggatjolme där vi var och åt i helgen med goda vänner

Myggan stod på en kamin och berättade om hur sommaren ser ut i fjällen

Lodjuret fann vid receptionen/baren och visade en annan bit av fjällen

Lev och må

Britt-Inger

Röster för barn och antalet avslag

Enligt uppgift har Ersättningsnämnden fått in 2514 ansökningar varav 87 beslut har tagits. 66 personer alltså har 76% fått ersättning, 21 personer har 24% däremot fått avslag. Ersättningsnämnden beslutar om ca 20 ansökningar i veckan. Antalet avslag ligger högt, undrar varför? Är det inte bättre att ge en för mycket än en för lite? Jag lider med alla som går igenom denna process och får avslag, något som jag har skrivit om tidigare i Hur blir det för de som inte håller måttet och Hur ska hen orka.

Nu har det börjat höjas många röster för att gränsen som dragits vid 1980 för att få söka ersättning från Ersättningsnämnden ska ändras. Jag har skrivit om i tidigare inlägg, bland annat i inlägget ersättningsnämnden beviljar 15 och avslår 1. Det finns de som menar att de ställde upp i vanvårdsutredningen för att man skulle tänka över situationen så att dagens unga slapp att fara illa. När sedan 1980 års gränsen kom till så finns det många som känner att de rotat runt i gammal skit helt i onödan.

Det har startat ett arrangemang på fb där man försöker samla ihop folk för en manifestation som heter Röster för barn den 25 april 2013 på Plattan T-centralen i Stockholm

• "Röster För Barn jobbar för att: Gruppen 1980 ska få samma rätt till ersättning för vanvård som 1920-1980 Röster För Barn jobbar för att dagens omhändertagna barn skall behandlas enligt FNs Barnkonvention. Att alla barn oberoende funktionshinder etc skall ha samma värde och rätt till hjälp på egna villkor. Medverkar bl.a Sanna Carlstedt, musik, RebellRobban, Pierre Ström, trubadur, Samuel Trygger, vissångare, Sofia Rapp Johansson, sång. BILLEY Shamrock musik o presentatör. Talare: Hillevi Larsson, Riksdagsledamot, Inger Forsgren, Ordförande RFHL, Sofia Rapp Johansson, talesperson i Röster För BArn, Virpi Hellmark, GAPF, Camilla Larsson, styrelsen Röster För Barn, Karin Rågsjö, V-Stockholm, gästtalare från Danmark barnrättsaktivist Gasem Bendari Pedersen. 15-årige Kalle berättar om att vara utan röst i systemet. Preliminär lista fler kan alltså tillkomma". Lev och må Britt-Inger

En dag i den stora staden

Idag åkte jag och Linda ner till Umeå och shoppade lös, det var sjukt roligt. Först åkte vi så klart och åt på Subway ingen av oss hade ätit frukost. Vi var på net on net och köpte en bostad åt min surfplatta, sen blev det en sväng till Röda korset där jag hittad en klänning och Linda en del annat. Efter det blev det en till affär där jag hittade en väska och lite mer kläder, oj, vilken trevlig dag det blev och kläder hittade vi också. Sen var det bara att åka tillbaka till jobbet igen. En massa snurr på jobbet just nu med många bollar som hänger i luften, men, men de dimper nog ner var det lider.

Lev och må

Britt-Inger

Hjärnan går på högvarv

och Linda säger att det finns en diagnos för sånt. Våren är på G, det är mycket på jobbet och snart ska jag till Göteborg, jag vet inte om det behövs en diagnos för att varva upp sig. Just nu är jag på jobbet och räknar dagarna till vi ska åka. Jag Linda och Teo på vår egen lilla road trip.

Här om dagen hämtade jag ut papperen från socialtjänsten som handlar om pappa, snabbt jobbat av socialtjänsten, Tack för det. De jag ska få från riksarkivet torde nog ta längre tid. Sorglig läsning om hur ett barn omhändertas, hans omhändertagande skedde när han precis hade fyllt 12 år. Föräldrarna motsatte sig omhändertagandet, men föreslog fosterhem när de insåg att det var oundvikligt, men det ena tackade nej och de andra ansåg barnavårdsnämnden var för gamla. Min pappa skulle skyddsuppfostras enligt kommunens beslut. Så efter en handräckning av polisen hämtades han till ett barnhem i Kalix för utredning och två veckor senare Johannisberg fram tills han fyllde 17 år. Det är de papperna jag väntar på från riksarkivet.

Det gör ont i hjärtat på mig när jag läser dessa papper som handlar om min pappa. Jag vet hur han led hela sitt liv av sviterna från den skyddsuppfostran som han fick och det svek som vuxenvälden stod för.
Jag vet egentligen inte vad jag ska med papperna till, men det kommer nog till mig så småningom.

Lev och må

Britt-Inger

Regnet det bara öser ner

Fast det är inte bara dåligt, snön försvinner fortare  när det regnar. Däremot så upptäckte jag att jag måste köpa nya stövlar när jag var ute med hundarna, det fanns ett visst läckage i dem. Jag har jobbat klart för den här gången, vilket känns skönt. Jag börjar om på onsdag igen och då blir det en del personalarbeten som ska göras.

Jag blev intervjuad av Bohuslänningen inför den kommande föreläsningen på Bohusläns museum den 25  april klockan 12. Och vad ska man säga om den intervjun, ja, jag är då i alla fall ingen mästare på sånt det är helt klart. Ska bli spännande att läsa det reportaget. Jag ska skicka några kompletterande uppgifter till henne bara innan det går i tryck. Har också bett henne skicka upp en tidning så att min mamma kan få en tidning.

Och regnet det bara fortsätter att ösa ner, undrar just om jag ska åka till den stora staden och investera i ett par hela stövlar så jag slipper bli blöt varje gång jag går ut med hundarna. Japp så får det bli, mot staden.

Lev och må

Britt-Inger

Hur ska hen orka

Vanvårdade barn får sina pengar. Femton personer som vanvårdats i barnhem eller fosterhem har fått 250 000 kronor var av staten som kompensation för sina lidanden. Ersättningsnämnden ökar nu farten och räknar med att avgöra 40 fall i veckan. De statligt avsatta pengarna räcker till 5 000 personer. Just nu står 2 350 i kön med sina ansökningshandlingar.

–Resurserna räcker till att klara av 5 000 anmälningar före utgången av år 2015. Men kommer det in ännu fler blir det omöjligt. Då behöver vi mer tid, säger Göran Ewerlöf. Nämnden prövar ersättning till personer som mellan 1920 och 1980 utsatts för vanvård, sexuella övergrepp eller misshandel i samband med samhällsvård. Den enda anmälan som hittills avslagits var gjord av en person född 1981, står det i tidningen. 

Samtidigt som människor inte orkar, inte klarar av ta sig genom det helvete de var med om som barn. När tårarna börjat rinna hos de som återvänder in till sin barndoms mardröm, tårar som aldrig tar slut. Det kommer tårar och frågor om, HUR SKA JAG ORKA LEVA och HUR SKA JAG ORKA TA MIG IGENOM DETTA EN GÅNG TILL och KOMMER DE TRO PÅ MINA ORD och KOMMER DET JAG VARIT MED VARA AV TILLRÄCKLIGT ALLVARLIG ART, frågor som kommer i strid ström och bryter ner en person i smulor. Tårarna rinner och modet att åka till Stockholm sviker, att det går att bli intervjuad på videolänk är det nog inte alla som vet om, och i förtvivlans vakuum inte så lätt att ta till sig heller. Hur många det är som inte orkar kommer vi aldrig få veta. Vi kommer heller aldrig få vet hur många det är som inte når hela vägen fram, utan där medsystrar/bröder hjälper till att torka tårarna som aldrig slutar rinna och finns där för att lindra sorgen. De kommer aldrig hamna i statens statistik. 

Fakta
Ersättningsnämnden prövar ansökningar och beviljar ersättning till personer, som när de var barn utsattes för allvarliga övergrepp eller försummelser i samhällsvården. Efter 2014 går det inte att ansöka om ersättning.

För att övergreppen eller försummelserna ska kunna ge rätt till ersättning ska de ha skett någon gång under perioden 1 januari 1920 till och med 31 december 1980, ha skett i samband med vården när personen varit omhändertagen för samhällsvård, samt vara av allvarlig art. Ledamöterna i Ersättningsnämnden utses av regeringen. Ordförande är före detta hovrättslagman Göran Ewerlöf.

Ett utdrag ur en bedömning

För den här personen var det som hände kanske av tillräckligt allvarlig art för att påverka honom för resten av hans liv, vem kan bedöma det? Vi är olika som personer och det ena klarar av kan bryta ner en annan. Jag förstår människors förtvivlan och oro för det som är allvarlig art för den som har blivit drabbad kanske inte är det för ersättningsnämnden. Och att inte bli tagen på allvar, eller att det som har hänt inte ses som allvarligt nog eller att tänka att man inte blir trodd måste vara det värsta som kan hända en person som har blivit utsatt för ett övergrepp. De som har kommit tillräckligt långt i processen kommer att få tillgång till psykolog, men de som inte tar sig dit, de som lever med den ångest som har kommit upp till ytan igen, som gjorde att de inte tog sig hela vägen i processen, vilka hjälper dem? Deras olycksbröder/systrar som har fullt upp med sin egen ångest som har kommit till ytan igen? 

Var rädda om varandra

Britt-Inger