Jag har inte varit helt pigg det senaste halvåret, men till sist verkar det som allt går åt rätt håll.
Så jag vill tacka för all omtanke, sång och berättelse, via mail, telefon, chattar och på zoom-möten som jag fått under den här perioden. Ni har förgyllt min tillvaro och fått mig att skratta ibland så jag har fått ont i magen och tårarna har runnit.
Jag har lasrat bort en njursten som orsakat en konstant smärta under det senaste dryga sex månaderna. Det kändes otroligt skönt att vakna upp efter operationen och vara smärtfri. Vilken befrielse, jag fick livet tillbaka.
I samband med röntgen av njurstenen upptäcktes en tumör på ena njuren så två veckor efter jag hade tagit bort njurstenen var det dags igen. Upp på operationsbordet den 11 april och bort med skiten, via titthålskirurgi. Nu ska jag bara ta mig igenom några veckor av rehabilitering sen är jag så frisk jag kan tänkas bli.
Det blev ingen lång sjukhusvistelse för jag är redan hemma. Utskrivningen skedde efter lunch den 12 april. Jag slog visst nåt slags rekord i att gå upp efter en operation på uppvaket. Det är klart att jag har ont, de har trots allt bökat runt en del i mig. Men bara det går över så kommer jag bli som köpes igen.
Det är inte så många som vetat om att jag varit sjuk. Men de som vetat om det har varit desto mer aktiva och kreativa i sina sätt att uppmuntra mig. Jag har dagligen haft sång i telefonen, vissa gånger har det varit svårt att kalla det skönsång, men det är tanken som räknas. Min Facebook bombades på min operationsdag med sånger och hejarop. Det var helt magiskt att vakna upp efter operationen till denna kakafoni. För att inte tala om alla sångerna och hälsningarna som kommit via mail och chattar. Jag skrattade så jag höll på att falla ur sjukhussängen. Jag lovar att jag var glad att jag inte delade rum med någon för en del av låtarna var nog inte helt rumsrena.
Tack alla fina, jag är så glad och tacksam över att jag har så många fantastiska människor runt mig.
Lev oh må
Britt-Inger
