Etapp två i Dinglarens väg - metoden

Vi har nu på allvar startat upp etapp två i Dinglarens väg - metoden, De ofrivilligt åsidosatta.
Den här gången är det jag, Ann Hellman, Johanna Olsson och Linda Lundqvist som kommer finnas i redaktionen av denna nya bok.

Vi kommer beskriva den metod om vi använde oss av när vi gjorde Dinglarens väg - Vorsnos drom, uppdatera historiken och självklart kommer det nya berättelse. Även denna bok kommer ha sin bas i berättelserna och vara en antologi.

Den här gången kommer vi ha ledorden identitet, norm, etnicitet och klass.

Vi har redan nu fått in flera berättelser och ser fram emot ändå fler. Vi kommer använda samma metod som vi gjorde förra gången där vi inkluderar alla som skriver i boken i alla processen som det är möjligt att inkludera dem i.

Just nu har vi en fb-grupp där vi för tillfället har 30 medlemmar, det kan bli fler. Vi har satt en deadline till april 2020 efter det kommer vi stänga gruppen så att den bara innehåller de som finns med i boken.

Det är i den fasen olika beslut kommer tas tillsammans med de som finns med i boken. Vi kommer också dela med oss av delar av de berättelser som skrivs, lite som att tjuvkika på julklapparna under granen. Där kommer vi också besluta om vilket namn den nya boken ska ha. Just nu går den under arbetsnamnet Metodboken.

I dagläget sonderar vi terrängen på förlagssidan, hur ska vi ge ut den, vilket förlag, eller ska vi ge ut den själva och så vidare. Det är många frågor som ska besvaras. Har du tips om förlag till oss skicka det till metodboken@gmail.com

Vill du vara med och skriva, eller har du tips på någon som du tror skulle vilja vara med, det kommer alltid finnas alternativet att vara anonym, skicka gärna tipset till oss på metodboken@gmail.com

Opre roma

Britt-Inger

Kristallnatten 9-10 november

På kvällen den nionde november 1938 startade skräcken för judarna i det Tyska riket. Naziregimen i Berlin, Tyskland gav då klartecken för att inleda en organiserad pogrom som riktade sig mot judarna och deras egendom i Tyskland och i Österrike. Glasrutorna till affärerna krossades och fönsterrutor i hus och lägenheter gick samma väg. Splittret föll ner och låg gnistrade på gatorna. Mer än 7000 butiker förstördes förutom de bostäder som plundrades och vandaliserades samtidigt som mer än 1000 synagogor som brändes. Människor lynchades, tillfångatogs och jagades av SA-styrkor och civila lynchmobbar. Natten mellan den 9 och 10 november 1938 blev en orgie i oprovocerade mord, misshandel, mordbränder och allmän vandalism. Över 20 000 judar fördes till koncentrationsläger och ett hundratal lynchades på plats.

Glassplittret som glittrade på gatorna under hela angreppet gav namnet åt förödelsen, Kristallnatten.

Men Kristallnatten hade inte kommit utan förvarning. I det tyska riket hade raslagarna skruvat upp och förstärkts allt sedan nazisternas maktövertagande 1933. Nürnbergförordningarna från 1935 fråntog alla judar, romer och resande samt färgade av afrikansk börd deras tyska medborgarstatus och rätten att arbeta med offentliga ämbeten. Personer från dessa grupper förbjöds också att ingå äktenskap eller ha sexuella relationer med ”tyskar”. Hbtq-personer förföljdes som dekadenta, psykiskt och fysiskt funktionshindrade sågs som undermåligt rasmaterial. Arvsanlag fick inte spridas. Ideologiska motståndare till rasförföljelse, militarism och nationalism fängslades och behandlades som statsfiender.


Kristallnatten, det regisserade och organiserade våldet mot judar i Tyskland föregicks av sådant som är högaktuellt i våra dagar så som rasism, intolerans, murar, krigsuppladdning och terrordåd.

Sverige var inte helt oskyldiga i den rasism som föregicks av tyskarna. Sverige sällade sig t.ex. till Schweiz i kravet till Tyskland på att tyskarna skulle sätta en ”J”-stämpel i judars pass, så att de svenska och ­schweiziska myndigheterna skulle kunna se vilka som var judar när tyskar reste in i Sverige.
Att vara jude blev suspekt i svenska myndigheters ögon och på så sätt kunde man skilja ut de som kunde misstänkas vilja söka asyl.

Exakt hur många judar som avvisades vid den svenska gränsen på grund av denna ”J”-stämpel är okänt, men att många av dem mötte ett grymt öde i det nazistiska Tyskland är säkert och det har vi i Sverige vår del i. 

Med tiden drogs tumskruvarna åt allt hårdare, att judarna gick mot en katastrof var inte svårt att förstå, och ändå fortsatte omvärlden att resa sina murar mot judiska flyktingar. Svensk statistik visar att efter Kristallnatten 1938 ansökte 1 750 tyskar om inresetillstånd till Sverige. Hälften av ansökningarna avslogs, de flesta gällde judars ansökningar. Judar fick inte ens resa igenom Sverige till en garanterad fri-stad i ett annat land. Tyskarna fick däremot använda Sverige som transitland.

Av de judar som fanns kvar i Tyskland när andra världskriget bröt ut, likviderades 88 procent  av dem i de nazistis­ka dödslägren.

När det gäller romer är statistiken svårare att få fram. I många europeiska länder, förekom förföljelse av romer långt före nazisternas maktövertagande 1933. Det finns därför inga exakta siffror på hur många romer som fanns i Europa vid tiden för andra världskriget. Det är också svårt att veta hur många romer som mördades. Forskare är ändå överens om att mellan 200 000 och 500 000 romer mördades, det utgjorde ungefär en fjärdedel av det romska folket. 

Britt-Inger

Moderaternas tiggeriförbud är en skam för vårt samhälle

Foto Linda Lundqvist

Tiggarna på våra gator är ett mer komplext problem och kan inte lösas med ett tiggeriförbud.

Diskrimineringen är ursprungligen ett resultat av att romerna hölls som slavar åt rumänska bönder och hantverkare helt fram till 1860-talet. Avskaffandet av planekonomin ledde under 1990-talet till att miljontals jobb försvann, massarbetslöshet uppstod i Rumänien och därmed en förnyad rasism, hatet mot romerna blossade åter upp. En diskriminering som ofta tagit sig blodiga uttryck i Rumänien och Bulgarien. En rad människorättsorganisationer som verkar i länderna har skrivit sedan början av nittiotalet om att angreppen på romerna plötsligt åter igen tagit fart. 1991 skrev Helsinki Watch följande i sin rapport Destroying Etnic Identity: The Persecution of the Gypsies in Romania August 1991 A Helsinki Watch Report:

”Romer i Rumänien har de senaste 20 månaderna efter Nicolae Ceausescus fall blivit mål för ständigt våldsammare anfall. Deras hem har blivit vandaliserade och nerbrända, de själva har blivit slagna av medborgargarden, de har blivit arresterade och slagna i polisförvar, de har blivit jagade ut ur den ena byn efter den andra, ofta utan möjlighet att återvända. Romer har förlorat sina liv, sin egendom, sin säkerhet.”

En del av oss som finns med i Nätverket för utsatta EU-medborgare i Sverige bestämde oss för att skriva en artikel om M:s förslag på ett tiggeriförbud. Fempers tog in den. 

Foto Linda Lundqvist

Vi som undertecknade artikeln är:

Britt-Inger Hedström Lundqvist, etnolog och ledamot RUNG

Micael Grenholm, ordförande för Stefanushjälpen
Mikael Good, aktivist, Huskvarna

Thord Kristiansson, SME

Marie Volkevics, En bättre chans

Joakim Månsson Bengtsson, Hjälp tiggare i Lund

Tore Andersson Hjulman, Tillsammansskapet

Sabina Vall, Hjälp Västerbottens Tiggare

Maria Risberg, aktivist Skåne

Vi anser att det är Oacceptabelt att Moderaterna förespråkar tiggeriförbud

Moderaterna har nyligen beslutat sig för att verka för ett nationellt förbud av tiggeri. Som representanter för föreningar som hjälper tiggande EU-medborgare är vi djupt kritiska till förslaget.

Fattigdom och behovet av att tigga för sin överlevnad försvinner inte med ett tiggeriförbud. Tiggeriet är förvisso ingen långsiktig lösning på fattigdomen och de sociala problem som finns, men att förbjuda tiggeriet är att försämra dessa människors vardagssituation avsevärt och omänskligt.

En stor norsk studie från 2015, ”When poverty meets affluence. Migrants from Romania on the streets of the Scandinavian capitals”, har åskådliggjort att ett förbud skulle få katastrofala konsekvenser. I studien intervjuas 1 200 tiggare i Stockholm, Oslo och Köpenhamn. En majoritet av dessa personer uppgav att deras inkomst från tiggeriet var skillnaden mellan mat och inte mat, skola för barnen i Rumänien eller inte och vård för de sjuka eller inte.

Fattigdom bekämpas inte med förbud utan med konstruktiva politiska åtgärder. Ett tiggeriförbud skapar endast ett än mer polariserat samhälle. Bara för att man, långsiktigt, jobbar för att förbättra situationen i Rumänien förbättras den inte av att man rycker undan fötterna för de utsatta EU-medborgarna och tar av dem den enda inkomsten de har nu.

Enligt forskarna i tidigare nämnda studie kommer inte migrationen att hejdas genom ett förbud mot tiggeri. I studien dras istället slutsatsen att förbudet endast påverkar vilken typ av migranter som kommer hit, inte hur många. Tuffa åtgärder innebär att det bara är de tuffaste migranterna som vågar sig på resan och enligt forskarna så är det en rimlig hypotes att ett tiggeriförbud kan leda till en ökning av brott i denna grupp.

Mycket tyder således på att Moderaternas förslag om ett tiggeriförbud är starkt kontraproduktiv i förhållande till partiets profilerade ambition att minska kriminaliteten.

Liksom professorerna Per Eriksson och Hans Swärd befarar vi att ett tiggeriförbud leder till en ökad stigmatisering av romer. Romerna i Sverige har förföljts och diskriminerats genom århundraden. Det är inte svårt att se parallellen mellan denna historiska skam och hur de rumänska romerna behandlas idag.

Erfarenheter från Danmark och England visar dessutom att ett tiggeriförbud är ett både ineffektivt och dyrt sätt att hantera de utsatta EU-medborgarnas situation. Ett tiggeriförbud vore att kriminalisera fattigdom och att sopa problemet under mattan.

Tiggeri har funnits så länge det funnits fattigdom och aldrig har man kommit åt fattigdomen genom att förbjuda tiggeriet. För att komma åt tiggeriet måste man arbeta på två fronter: genom att hjälpa i det egna landet på lång sikt, men också här och nu.

Romhjälpen uppstår igen

RUNG har startat upp projektet Romhjälpen igen. Tanken är att hjälpa de romer som är mest utsatta i vårt land. Romhjälpen har tidigare hjälpt både i det egna landet och i Sverige och kommer förmodligen arbeta på samma sätt igen. Romhjälpen jobbar även med samarbetspartners på olika sätt.

RUNGs lokalföreningar i Skellefteå och är ett samarbetsprojekt som går ut på att hjälpa utsatta romer.

Projektet kommer till att börja med gå ut på att samla in pengar till de mest behövande romerna. En del av dessa finns i Sverige,andra på soptipparna i sina hemländer eller i byarna. Tanken är att så småningom rikta insatserna till en by, där vi kan vara med och hjälpa till att bygga upp en skola. Kunskap är utvägen ur ett utanförskap.

För 200 kronor kan en barnfamilj få en matkasse för en vecka.
Men inget bidrag är för litet.

Vill ni vara med och hjälpa romerna i sitt eget land sätt in pengarna på bg 187-6515 och märk inbetalningen med rom.

mailadress resandefolk@gmail.com

Nu är vi på G igen. Hjälp oss att hjälpa. Romhjälpen hjälper utsatta romer.
Bg 187-6515 märk inbetalningen med ROM

Lev och må

Britt-Inger