I morgon blir det kurs!!!!!!

Japp, japp, japp i morgon bär det av till Piteå på kurs, samma som Linda och Jonas gick fast del 2. Ska bli riktigt roligt, bara min arma hals blir bättre. Vaknade givetvis i morse med ont i halsen och feber. Illa, illa men jag ska iväg på kurs i alla fall, jag ser verkligen fram emot att få sova på hotell och äta god mat. Ja kursen ska bli trevlig den med. Det är en handledarutbildning som Universitetet ordnar i Furunäset Piteå.

Kolla in de här rummen, detta blir inte att leka med, jag kommer sova som en prinsessa

Sen finns det dessutom ett spa som vi kommer ha tillgång till, så jag packar badkläder.

I övrigt har det varit en mycket ruschig dag, med möten och fullt i folk. Linda och Jonas har varit här och det verkar som Roger åker till fjälls i morgon. Så de får nog jobba både torsdag och fredag, sen får vi se om jag bara åker och hämtar hundarna och åker hem sen efter det. Jag vet inte ännu. Just håller jag tummarna för att min alvedon kur ska ge effekt i halsen och mot febern för i morgon blir det att köra till Piteå ca (22 mil) Måste starta i tid ifall det är skitväder, kursen börjar 9.30 och jag vill ju inte missa första fikat. Ska försöka hålla min diet så mycket som möjligt, vilket jag är helt på det klara med att det kommer bli svårt.

Teo räcker ut tungan och rymmande hundar

Idag lämnade jag Teo på dagis och Linda och Jonas hämtade honom. Vi har verkligen haft två riktigt fina dagar med honom. Han är så myyysig. Han pratar hela tiden och säger efter det man säger. Dessutom så kör han bil med allt som finns, så som diskställ, stolar, pottan eller vad som finns till hands. Morfar har också lärt honom nya ofog, så som att räcka ut tungan. Kanske inte nåt som föräldrarna direkt uppskattar, men han var attan så söt när han gjorde det.

Sen har slagugglan varit synlig här på kvällarna, så jag gick ut för att försöka hitta igen den och fota den. Men så klart såg jag den aldrig, utan fångade istället denna magiska himmel.

Men skam den som ger sig så småningom kommer jag nog få slagugglan på bild.
Idag har det varit ett fantastiskt väder, så vi har tillbringat en stor del av dagen ute. Vi har fikat och försökt att den provisoriska hundgården att bli mindre rymningsvänlig. Vad ska jag säga, vi lyckades inte speciellt bra, så projektet att göra hundgården mindre rymningsvänlig får nog fortsätta i morgon igen. Jackson trivs verkligen där, han och Pache har tillbringat nästan hela dagen där idag. Casper har varit där en sväng också, det är han och Pache som är de största rymmarna, Jackson har smiter bara ut om han tror att jag är på väg någon annanstans.

Här har han klämt in sig mellan skålen och grunden och sover.

Pache och Jackson

Casper och Pache

Jackson vilar ut efter en lång kamp med rävskinnet

Teo och dörr i baklås

Vi kom tillbaka från fjällen på e.m i går och på kvällen kom Teo hit, vi ska vara barnvakter när föräldrarna är på kurs, tack för det säger jag. Kurser är bra, vi hade en riktigt mysig kväll och natten gick som en dans, Teo sov hela natten. Den lille herrn behagade däremot vakna vid 06 snåret, jag hämtade in honom till oss och han låg där nöjd och snackade tills klockan ringde 06.30. Sen var det frukost dags, men vad händer jo, dörren till matsalen har gått i baklås och där inne är brödet och kaffet. Teo fick en ostknäcke i köket och var lika nöjd med det, vi bankade, lirkade och svor över dörren, men icket att den gick upp. Så vi drack pulver kaffe i köket, sen började jag med ett metodiskt lirkande och dörren gick upp. Tack och lov, vi fick både macka och riktigt kaffe. Sen var det time för dagis, väl där sa jag hej då till Teo och begav mig tillbaka mot dagens möten. Telefon och möten har avlöst varandra, det har varit minst sagt en hektisk dag och strax efter tre hämtade jag Teo. Eftersom det har varit kanon väder stannade vi ute i det fina vädret och Teo åt en ostmacka ute. Han kunde nog ha varit ute hela dagen, men när klockan började närma sig fem tog jag en vilt protesterande Teo under armen och gick in för att laga mat. Man kan säga att han var lite trött, men med lite mat i magen och en morfar som busar kan ju vem som helst piggna till. Men vid sex gick vi upp för att göra ordning Teo för kvällen och kvart i sju lade han sig och somnade på fem röda sekunder.

Jag har också gjort ordning den massakrerade hundgården, takraset har helt kvaddat den. Jag och Teo var där och skottade fram den, våran lille Jack blev jätteglad, han gillar verkligen hundgården. Casper däremot är mer skeptisk mot den, Bamse är inte ens lönt att sätta dit. Vi måste göra en riktig hundgård här så småningom. Den är guld värd dagar som denna.

Sen kan jag bara tala om att Teo sover inte alls, jag hör honom just, han fintade oss. Men han somnar nog snart skulle jag tro, han har haft en tung dag, med lagning av hundgården och lite annat pyssel.

En ny dag med mera skoterkörning

Idag startade vi inte lika tidigt, kroppen hade fått sig en rejäl omgång igår så den krävde försiktig uppstigning. Vi kom oss iväg vid 9.30 tiden idag och skulle till Ajgan och fiska. Ja vad ska man säga, det var ospårat och efter en del fastkörningar blev det till att vända. Jag lovar att ingen frös i alla fall, nästan nollgradigt och fastkörningar gör att man håller sig värmen ska jag lova. Vi satte av mot Telefonsjön och där fiskade vi lite och fikade, ingen fick nåt, När det började närma sig lunch begav vi oss mot Pieljekaise stugan för att få i oss lite föda. Väl där så var det fullt av folk där inne och dessutom så var gasolen trasig, så vi startade upp pelletsbrännaren utanför stugan. Det blåste lite men vi fick i oss maten och gick sedan in när vi skulle dricka kaffet. Efter maten körde vi fjället och det är alltid lika vackert att köra på fjället. Det spelar nästan ingen roll vilket väder det är fjället är alltid mäktigt. Vi såg på GPS;en att det skulle finnas en sjö på ett ställe och stannade för att fiska där, men ack vad vi bedrog oss. Det som var utmärkt som en sjö, var en surmyr, så Ingemar borrade skären slöa och svor en hel del. Vi åkte sedan vidare till nästa ställe och där hade vi bättre lycka på borrfronten. Men ingen fisk där heller.

Här har Casper lag sig till rätta ovanpå matboxen, det gäller att hitta högsta punkten.

Jackson har sprungit och busat friskt på isen i dag, här har han kört slut på sig själv och satt still så pass länge att jag hann fånga honom på ett foto.

Vi forsatte vår färd och försökte hitta en bra väg ner från fjället. Jag kan lugnt säga att jag har kört bättre, rakare och trevligare vägar i min dag, men ner kom vi i alla fall och alla var med. Vi stannade och provfiskade på Elisjaur innan vi packade ihop och åkte tillbaka till campen. På det stora hela har det varit en bra dag och vi fick till och med lite sol mot slutet av dagen.

Sädvaluspe - Sulitelma t o r

Det blev en långstyrning idag, vi åkte från Sädva vi 08 snåret med destination Sulitelma och isgrottorna. Vi var fem skotrar från vår camp och hämtade upp fyra ekipage till på vägen, så vi var totalt 9 skotrar och 14 personer (och två hundar). Vädret var så där, lite mer sol hade varit perfekt. När vi kom upp på fjället körde vi in i dimma/molnen, det var som att köra i mjölk. Inte mycket till sikt och snöblint, roligare kan man ha. Men när vi var på väg ner från fjället lättade det upp och solen sken på oss en stund. Vi stannade i Peskahaure - stugan och åt, det var härligt att få äta inomhus för vi var nog alla lite frusna vid det här laget.
Jag och Roger åt kyckling omelett, mums, med sallad och tomat, gottans. De andra åt pannkaka och fläsk och kebab.

Till vänster ser man stugan vi åt i, det var fullt av folk som var där och åt förutom oss. I förgrunden är min skoter med hundarna i bagen och Rogers skoter.

De vi hämtade upp kopplade lös pulkor och kälkar i Peskehaure eftersom de skulle övernatta där. Så när vi alla hade ätit och kopplat lös det som inte skulle med bar det iväg mot Sulitelma med hopp om att isgrottan skulle vara öppen. Men så klart var den inte det, jag vet inte hur många gånger jag har åkt dit för att se isgrottan och den har aldrig varit öppen när vi kommit dit........... Efter det sa vi att vi skulle se om vi kunde se isväggen i alla fall.

Det lilla fyrkantiga man ser där borta är Norska gränsen.

Vi gjorde ett tappert försök att hitta igen väggen, men det var så snöblint att vi var tvungna att ge upp. Så det var bara att vända om och påbörja körningen tillbaka. Vi lämnade de fyra ekipage som skulle stanna kvar för övernattning och sen bar det iväg. Vi tog samma väg tillbaka med samma mjölk på fjället igen, det gick bra även denna gång. Vi var tillbaka i Sädva runt fem snåret, möra, goa och lite frusna efter dagens körning. Vi packade av skortrarna, tankade upp dem och sen var det ingång som gällde. Roger tände en brasa så vi skulle få upp värmen och sen åt vi soppa, så nu mår vi ganska gott. Kan bli en tidig kväll i kväll, hundarna verkar nästan ha gjort kväll redan nu, de är helt utslagna.