På bättringsväg

Förmodligen är det inte ryggskott, inte njursten utan det är nog ett muskelfäste i ryggen som behagat släppa. I vilket fall som helst så är jag på bättringsväg nu, om än långt i från snärtig. Snön fortsätter att vräka ner, det har nog kommit mer än en dm i natt igen. Bra för skoterföret, sämre för mig som ska gå ut med hundarna. I morse tvär drog Bamse i kopplet och vad händer, jo jag stöp i en snödriva........släppte jag kopplet? Nej då, jag håller omedvetet fast i det som om det gäller livet. Det var säkert en halv meter pudersnö som jag landade i, inte det lättaste att ta sig upp ur. Har man dessutom ont i ryggen och håller fast i ett koppel som om det gällde livet är det ändå svårare. Men till sist tog jag mig och och in, fram med alvedonen och landade i soffan. Varför i hela fridens namn släpper jag inte kopplet bara?????!!!!! Det hade varit så mycket enklare.

Lev och må