Stigfinnare

I morse vaknade jag av att det kliade på lilltån av ett myggbett vilket inte kunde bli större kontrast mot för det som mötte mig när jag gick ut med hundarna. För där ute hade frosten lagt sitt vita täcke över naturen, i Hällnäs hade varit minus fyra grader under natten. Det fick jag veta när Teo, Linda och Jonas kom på besök.

Teo var inte världens piggaste, men han har bra simultankapacitet för han lyckades borsta tänderna, gnugga sig i ögat och jobba på att krypa under skinnet på sin mor. Det är bra jobbat tycker jag. Efter besöket tog jag hundarna på en promenad.

Vitmossan som renarna äter på vintern frodas verkligen efter allt regnande. Senare på dagen kom jag och Casper oss iväg på en minst sagt efterlängtad långpromenad.

Casper letade småvilt hela vägen, men hade som vanligt ingen större lycka

Vi agerade stigfinnare och gick på stigar som vi aldrig gått på tidigare

Det fanns många spår efter djuren i skogen, älgskit fanns i massor

Men även en jättehög av kottar som ekorren lämnat efter sig

Svamp var det fortfarande gott om och en del var sjukt stora

När den ena stigen tog slut vid en väg vände vi om och hittade en ny att utforska och till sist kom vi oss hela vägen tillbaka till den plats där vi startade. En mycket härlig långpromenad.

På kvällen gick vi en sväng ner till älven

och där fick vi beskåda de sista solstrålarna färga himmel med sin färg.

Lev och må